Fler elever behöver äta skollunch för att prestera sitt bästa – nya riktlinjer för måltider i skolan visar vägen
2026-01-14
Var tredje högstadieelev väljer bort skollunchen och äter i stället snacks, sötsaker och dricker sötade drycker. Det får konsekvenser för både elevernas skolprestation och hälsa. Den största anledningen till att elever väljer bort skollunchen är inte maten i sig, utan att miljön uppfattas som stressig, stökig och otrygg. Livsmedelsverket har nu uppdaterat Nationella riktlinjer för måltider i skolan, som ger tydligare stöd för att få eleverna att välja skollunch framför onyttigare alternativ.
Skollunchen är en näringsriktig måltid som alla grundskoleelever i Sverige har rätt till, även de flesta gymnasieelever har tillgång till en kostnadsfri skollunch. Tyvärr väljer var tredje elev i högstadiet bort skollunchen. Vissa hoppar över lunchen helt, medan andra väljer att köpa snacks, sötsaker och sötade drycker i stället. Nästan en femtedel av ungdomars energi kommer från den typen av livsmedel.
− Elever som skippar lunchen riskerar att försämra både sin skolprestation och hälsa. Det påverkar också deras klasskompisar. Mätta elever kan fokusera lättare vilket bidrar till lugn och ro i klassrummen, säger Emelie Elin, projektledare för Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.
Därför väljer många elever bort skollunchen
Forskning visar att det inte är maten i sig som är anledningen till att eleverna väljer bort skollunchen. I stället uppger eleverna själva att det är för stressigt, stökigt och otryggt i skolrestaurangerna. I de uppdaterade riktlinjerna finns därför stöd till skolan för att förbättra miljön för eleverna. Livsmedelsverket har även justerat tiden som eleverna minst bör ha på sig för att sitta ner och äta maten från 20 till 25 minuter.
Attityden till skolmaten behöver också förändras.
− Elever blir mer positivt inställda till skollunchen när de förstår varför menyn ser ut som den gör, varför det är bättre att äta riktig mat än sötsaker och snacks, och att även deras psykiska välbefinnande ökar om de äter bra mat, säger Emelie Elin.
I en tid då psykisk ohälsa bland unga har blivit vanligare och andelen barn med övervikt ökar, är skolmåltiden ett av de mest kraftfulla verktyg vi har för att stärka ungas hälsa och förutsättningar att klara skolan.
– Skollunchen är mer än ett mål mat. Samvaron i skolrestaurangen mellan elever är värdefull och närvarande vuxna skapar trygghet. Men för att få fler elever att vilja äta skollunchen behöver samarbetet mellan måltidspersonal och skolpersonal öka. Eleverna bör självklart också involveras i arbetet för att driva utvecklingen framåt, säger Emelie Elin.
Nationella riktlinjer för måltider i skolan
Bakgrund till riktlinjerna
I år är det 80 år sedan riksdagen beslutade att skollunchen skulle vara kostnadsfri för elever. Syftet med skolmåltiderna då som nu är att ge alla barn, oavsett socioekonomisk bakgrund, förutsättningar att gå i skolan och lära. Skolmåltiden ska bidra till att eleverna håller sig mätta hela dagen. Sverige har sedan 2011 lagstadgade krav på kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider till alla elever i grundskolan. Det är ett viktigt verktyg för att främja hälsa och utjämna socioekonomiska skillnader.
Nationella riktlinjer för måltider i skolan tar ett helhetsgrepp om skolmåltiderna – från hälsa och trygghet till samarbete mellan professioner och elevdelaktighet. Riktlinjerna är ett stöd för de som leder skolor och måltidsverksamheter, så att de tillsammans kan skapa de bästa förutsättningarna för elevernas hälsa och studieresultat. Under arbetet med uppdateringen har Livsmedelsverket haft kontakt med måltidschefer, rektorer, elevhälsa samt andra myndigheter. Skolverket har varit en värdefull samarbetspartner för att tydligare få in skolans perspektiv i riktlinjerna. Livsmedelsverket har även inhämtat den senaste forskningen på området.
L 2026 nr 01 - Nationella riktlinjer för måltider i skolan – Hanteringsrapport
