Ny klimat- och sårbarhetsanalys visar på klimatrisker för Sveriges livsmedels- och dricksvattenförsörjning
2026-04-09
Utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka, och i Sverige är temperaturökningen ungefär dubbelt så stor som det globala genomsnittet. Livsmedels- och dricksvattenförsörjningen är särskilt sårbar för klimatpåverkan. Det är därför nödvändigt att anpassa Sveriges livsmedels- och dricksvattenförsörjning till klimatförändringens effekter.
Livsmedelsverket har gjort en klimat- och sårbarhetsanalys för att bedöma hur olika klimatrelaterade händelser påverkar livsmedelstillverkning, livsmedelsdistribution, måltidsverksamhet, dricksvattenförsörjning och livsmedelssäkerhet.
– Det osäkra omvärldsläget gör att det idag är mycket fokus på vår beredskap inför antagonistiska hot och krig. Men det är också viktigt att ta höjd för de utmaningar som klimatförändringarna kan innebära för livsmedels- och dricksvattenförsörjningen, säger Gustav Thungren, beredskapshandläggare på Livsmedelsverket.
Redan idag finns risker – och de ökar i framtiden
Analysen visar att flera klimatrelaterade händelser innebär betydande risker för Sveriges livsmedels- och dricksvattenförsörjning, både i idag och framtiden. Den visar också att klimatriskerna ökar successivt över tid, i takt med att klimatförändringens påverkan ökar.
Torka är den mest kritiska risken inom Livsmedelsverkets ansvarsområde. Minskad tillgång till vatten för dryck, tillagning och hygien kan få stora konsekvenser för hushåll, livsmedelstillverkning, måltidsverksamhet och andra samhällsviktiga verksamheter. Torka kan även slå hårt mot odling och uppfödning av djur och minska tillgången till råvaror i nästa steg av livsmedelsproduktionen.
Rapporten lyfter även hur andra klimatrelaterade händelser påverkar försörjningen. Exempelvis kan värmeböljor och skyfall öka risken för spridning av skadliga mikroorganismer eller föroreningar. Ett annat exempel är havsnivåhöjning som kan leda till saltvatteninträngning i vattentäkter och påverka transport av livsmedel vid kustnära infrastruktur.
Klimatrelaterade händelser utomlands kan också få stora konsekvenser i Sverige. Störningar i globala försörjningskedjor kan leda till brist på varor, vilket gör att svenska aktörer behöver ändra sina recept och använda andra råvaror.
Klimatanpassning behöver integreras i arbetet med beredskap och civilt försvar
På sikt kan återkommande klimatrelaterade händelser urholka motståndskraften i den svenska försörjningsberedskapen. Därför är det viktigt att integrera klimatanpassning som en del av beredskapsarbetet.
– Klimatrelaterade händelser kan orsaka både akuta störningar och långvariga påfrestningar på samhället i stort och beredskapssystemet. De kan få konsekvenser för samhällsviktig verksamhet, folkhälsa och försvarsförmåga, säger Gustav Thungren.
Många olika aktörer behöver delta i klimatanpassningsarbetet
Klimatförändringen kan få konsekvenser både för aktörer inom livsmedels- och dricksvattenförsörjningen och för Livsmedelsverkets egen verksamhet. Konsekvenserna innebär nya risker och faror för produktion och distribution, och ställer ökade och nya krav på laboratorieanalyser, kontroller och riskhantering.
Kommuner, regioner, dricksvattenproducenter och företag inom livsmedels- och dricksvattenförsörjningen har centrala roller för klimatanpassningsarbetet. För att möta framtidens risker krävs tydlig nationell samordning, långsiktiga mål och ett systematiskt arbete med åtgärder.
– Livsmedelsverket arbetar redan med åtgärder för klimatanpassning och det arbetet kommer att utvecklas framöver. En del av arbetet är våra handböcker i krisberedskap och civilt försvar samt klimatanpassning för dricksvattenaktörer, säger Daniel Karlsson, avdelningschef på Livsmedelsverket.
L 2026 nr 04 - Klimat- och sårbarhetsanalys för Livsmedelsverket
Mer information för journalister:
Livsmedelsverkets presstjänst 018-17 53 40
Anmäl dig här om du vill prenumerera på Livsmedelsverkets nyheter:
Prenumerera
