Fortfarande ingen minskning av matsvinnet i hushållen

Läget är oförändrat sedan flera år tillbaka. Under 2024 slängde hushållen i genomsnitt 16 kilo ätbar mat per person i soporna. Vi häller dessutom ut ytterligare 18 kilo mat och dryck i vasken. Matsvinnet uppstår i alla led i livsmedelskedjan och alla aktörer behöver bidra.

– Ingen vill egentligen slänga mat, men ändå gör vi det. Anledningarna är många och komplexa. Vår senaste konsumentundersökning visar att kunskapen om hur man kan minska sitt matsvinn har ökat. Ändå händer inget. Siffrorna visar tydligt att fler måste göra mer. Myndigheter, branschaktörer, kommuner, organisationer och andra verksamheter behöver jobba för att underlätta för konsumenterna att minska sitt matsvinn, säger Karin Fritz, matsvinnsexpert på Livsmedelsverket. 

Figur: Matsvinn per person och år som slängs i hushållens sopkorg.

Livsmedelsverket har tillsammans med Naturvårdsverket och Jordbruksverket ett regeringsuppdrag för att arbeta med att minska matsvinnet. En viktig del i arbetet är att förändra beteendet hos konsumenterna, det vill säga i hushållen, så att matsvinnet minskar. Men matsvinnet måste minska överallt där mat hanteras. Därför ingår också aktiviteter och samarbete mellan aktörer i livsmedelskedjan i uppdraget.

Matsvinn

Matsvinn är sådant som hade kunnat ätas av människor men som av någon anledning har slängts i onödan, till exempel för att maten blivit över eller anses vara för gammal.

Livsmedelsavfall 

Livsmedelsavfall består både av oätliga delar av livsmedel som ben, skal och kaffesump och matsvinn, dvs mat som hade kunnat ätas.

Mer information

Livsmedelsavfall i Sverige - Naturvårdsverket
Tips för minskat matsvinn
Nationell handlingsplan för minskat matsvinn i Sverige