7 av 10 kommuner har en beredskapsplan för maten i förskolor, skolor och äldreomsorgen
2025-09-22
68 procent av landets kommuner uppger att de har en plan för hur de ska kunna upprätthålla de offentliga måltiderna vid en kris. Det är en förbättring jämfört med 2021, men fortfarande saknar nästan var tredje kommun en plan för måltiderna i förskolor, skolor och äldreomsorgen vid en kris, eller ytterst krig. Det visar Livsmedelsverkets kartläggning för 2024.
Måltider till skola, vård och omsorg måste kunna serveras även vid kris, och ansvaret för det ligger på dem som har ansvar för verksamheten i vardagen. För att kunna hålla i gång verksamheten i så hög grad som möjligt i en krissituation är det viktigt att organisationen är förberedd. Ett sätt att förbereda sig är att ta fram en beredskapsplan. En sådan kan innehålla rutiner för att hantera exempelvis elavbrott, problem med dricksvatten eller uteblivna livsmedelsleveranser.
Allt fler kommuner tar fram beredskapsplaner
2018 uppgav 43 procent av kommunerna att de hade en eller flera beredskapsplaner, kontinuitetsplaner eller liknande för livsmedelsförsörjning och tillagning av måltider till förskola, skola och äldreomsorg. 2021 hade den siffran ökat till 60 procent och 2024 uppgav 68 procent av kommunerna att de har en plan för att kunna upprätthålla måltidsverksamheten i händelse av kris.
Att kommunerna har en beredskap för att kunna tillaga, servera och distribuera måltider även vid störningar är en betydelsefull del för att samhället ska fungera. Därför är det viktigt att måltidsorganisationerna har möjlighet att arbeta med sin beredskapsförmåga.
− Vi har hört från måltidschefer från olika delar av landet, framför allt från små kommuner, att det kan vara svårt att få gehör för att kunna arbeta med beredskapshöjande insatser. Små kommuner med små måltidsorganisationer kan ha svårare att bedriva utvecklingsarbete inom exempelvis beredskap, parallellt med den dagliga verksamheten. De har inte samma möjligheter att arbeta aktivt med beredskapsplaner som en stor kommun har, säger Emelie Elin som leder Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.
Rapport:
L 2025 nr 14 - Fakta om offentliga måltider 2024
Fakta om kartläggningen
- Livsmedelsverket följer regelbundet upp kommunernas arbete med måltiderna i förskola, skola och omsorgsverksamheter. Det gör vi för att på en nationell nivå få öppen och tillförlitlig statistik över offentligt finansierade måltider.
- Tidigare kartläggningar är genomförda 2018 och 2021.
- 241 av Sveriges 290 kommuner deltog i kartläggningen 2024.
- Under 2024 var det omkring 394 000 barn inskrivna i kommunala förskolor i Sverige, 1 027 000 elever i kommunala skolor och 67 000 boende i kommunala särskilda boenden. Dessa personer serveras mat som den kommunala måltidsverksamheten ansvarar för.
Livsmedelsverket arbetar för att stötta kommunerna i deras arbete
Livsmedelsverket arbetar med att stötta kommunerna i att stärka sin beredskap, och har bland annat tagit fram handbok, checklistor och övningsmaterial för att hjälpa kommunerna. Under hösten kommer Livsmedelsverket att ta kontakt med ett antal kommuner i landet, för att få en bättre bild av beredskapsarbetet kopplat till offentliga måltider. Vi vill också få en bättre uppfattning om hur Livsmedelsverkets material används och hur myndigheten kan stötta kommunerna framåt.
Mer information för journalister:
Livsmedelsverkets presstjänst 018-17 53 40
Anmäl dig här om du vill prenumerera på Livsmedelsverkets nyheter:
Prenumerera