Nästan tre av tio svenska ungdomar dricker energidryck varje dag – högst konsumtion i Norden

Nordiska ungdomars konsumtion av energidrycker är omfattande. Det visar en studie där totalt 4 916 ungdomar från Sverige, Danmark, Finland, Norge och Island i åldern 15–19 år deltog. 30 procent uppger att de har fått negativa hälsoeffekter av energidrycker, bland annat hjärtklappning, sömnproblem och yrsel. 15 procent uppger att de känner ett obehag när de inte dricker energidryck och var tredje vill minska sitt intag. 39 procent började konsumera energidrycker vid 13 års ålder eller tidigare.

Smak och behov av energi är vanliga orsaker 

Smaken är den vanligaste orsaken till att ungdomarna dricker energidryck (73 procent). Andra vanliga orsaker är att få mer energi (51 procent) och att hålla sig vaken (34 procent). Pojkar dricker energidryck oftare än flickor.

Rapporten har finansierats av Nordiska ministerrådet. Livsmedelsverket i Sverige har ansvarat för den undersökning som ligger till grund för resultaten.

 - Studien ger en stark varningssignal om att allt för många ungdomar är beroende av energidrycker för att orka med sin vardag. Det kan få allvarliga konsekvenser på ungas psykiska hälsa och skolgång. Detta är en gemensam utmaning för de nordiska länderna där vi tillsammans behöver bryta mönstret, säger Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann.  

Sverige har den högsta konsumtionen 

I Sverige dricker 28 procent av ungdomarna energidryck minst en gång om dagen och hela 75 procent minst en gång i veckan, jämfört med 22 respektive 61 procent totalt i Norden. Endast sju procent av de svenska ungdomarna dricker aldrig energidryck jämfört med 16 procent i Norden totalt.

I Sverige är energidryck mer kopplat till vardag och skolprestation 

Bland svenska ungdomar är konsumtionen tydligt kopplad till vardagen, till exempel på morgonen, i samband med resor till och från skolan, i skolan eller på jobbet och vid träning. Att förbättra skolresultaten är också ett vanligare motiv i Sverige. 33 procent uppger att de dricker energidryck av detta skäl, jämfört med 25 procent i Norden som helhet. 

Större andel svenska ungdomar visar tecken på beroende och fler vill minska konsumtionen

Svenska ungdomar uppger i högre utsträckning att de känner obehag när de inte dricker energidryck, 19 procent jämfört med 15 procent i Norden som helhet. Varannan ungdom i Sverige uppger att de åtminstone ibland inte klarar en dag utan energidryck, vilket är något fler än totalt i Norden. Det är även något fler i Sverige som uppger att de vill minska konsumtionen, 35 procent jämfört med 32 procent. De märken på energidryck som innehåller högre koncentration koffein är mer populära bland svenska ungdomar än i övriga Norden. 

Svenska ungdomar har en bredare koffeinkonsumtion

Svenska ungdomar anger också i högre utsträckning att de regelbundet dricker coladrycker och tar koffeinberikade kosttillskott.

 - Det som bekymrar mig mest är att så många unga beskriver en konsumtion som de själva upplever att de har svårt att kontrollera. När en vana börjar påverka sömn, välmående eller vardag finns det skäl att agera. Nu behöver vi förstå bättre vad som kan hjälpa unga att förändra sina vanor och vilka åtgärder som faktiskt fungerar för dem. Därför kommer vi i projektets andra del att lyssna direkt till ungdomarna, säger Sabina Litens Karlsson, toxikolog och nutritionist Livsmedelsverket och projektledare för studien.

Konsumtionsmönstret varierar mellan länderna

Danmark har lägst konsumtion och en tydligare social dimension, där ungdomar oftare uppger att de dricker energidryck eftersom deras vänner gör det. I Norge är konsumtionen också lägre än i Norden som helhet, och hälsorelaterade skäl är vanligare bland dem som vill minska konsumtionen. Även Island har en lägre konsumtion, men resultaten bör tolkas med försiktighet eftersom få svarade.

I Finland börjar många unga dricka energidryck tidigt. Var fjärde uppger att de började före 12 års ålder, och i Finland är kaffedrycker vanligare.

Fakta:

• Studien är första delen i ett uppföljningsprojekt till NORMO 2025, en nordisk undersökning av vuxnas personers mat- och levnadsvanor.  
• Studien har genomförts under ledning av Livsmedelsverket i Sverige i samarbete med Origo Group och partners från myndigheter i de övriga nordiska länderna.
• Studien bygger på svar från 4 916 ungdomar i åldern 15–19 år i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Island och undersöker konsumtionsmönster, attityder och användning av energidrycker och andra koffeinprodukter.
• I projektets andra del, som startar under hösten 2026, involveras ungdomar genom ungdomspaneler. Målet är att ta fram åtgärder som fungerar för ungdomarna själva. Projektets policyrekommendationer ska presenteras sommaren 2027.

Energy drink and caffeine consumption among Nordic adolescents

Livsmedelsverket råd om koffein