Många oroar sig för mat och vatten vid en kris – men hushållens beredskap släpar efter

2026-02-05

Sex av tio svenskar oroar sig för att stå utan dricksvatten vid en eventuell kris eller krig. Och hälften för att ha tillgång till mat. Samtidigt är det få som har funderat över hur de skulle klara sig vid en längre störning och bara var tredje hushåll uppger att de har dricksvatten som räcker en vecka, det visar en ny undersökning från Livsmedelsverket.

Undersökningen, som bygger på svar från över 8 000 personer, pekar på ett tydligt glapp mellan människors oro och den faktiska beredskapen i hemmet. Många oroar sig för att inte ha tillgång till tillräckligt med mat vid en kris, att vattnet inte ska vara säkert att dricka och att informationen ska vara bristfällig.

– Vi är alla en del av Sveriges beredskap. Därför är det viktigt att hushållen förbereder sig så gott de kan, samtidigt som myndigheter, företag och kommuner arbetar för att livsmedels- och dricksvattenförsörjningen ska fungera även vid svåra störningar, säger Oskar Qvarfort, beredskapshandläggare på Livsmedelsverket.

Sex av tio uppger att de har mat hemma som skulle räcka i minst en vecka, men när det gäller dricksvatten är siffran betydligt lägre. Bara drygt en tredjedel svarar att de har dryck hemma som skulle räcka minst en vecka.

Färre än hälften säger att de faktiskt har tänkt igenom hur de skulle klara sin vardag vid en längre störning – till exempel hur de får tag på vatten, lagar mat utan el eller tar del av viktig samhällsinformation.

Många vill ta ansvar för sitt hushåll

Tre av fyra anser att de själva har ett stort ansvar för att klara det egna hushållets försörjning av mat och vatten vid en kris. Samtidigt är förtroendet för att samhället ska kunna förse befolkningen med mat och dricksvatten mer splittrat. Många vet inte vilka myndigheter och aktörer som ansvarar för vad i händelse av kris, höjd beredskap och ytterst krig.

– Det är positivt att många vill ta ansvar. Som myndighet behöver vi se vad vi kan göra för att underlätta för fler att förbättra sin hemberedskap. Resultaten visar också att vi kan göra mer för att öka tryggheten genom att berätta mer om hur samhällets beredskap ser ut och hur den har stärkts de senaste åren, säger Oskar Qvarfort.

Gemenskap viktig vid en kris

De flesta skulle i första hand vända sig till familj, vänner eller grannar om maten eller vattnet tar slut vid en kris. Viljan att dela med sig av resurser är stor inom den nära kretsen, men är inte obetydligt även när det gäller helt okända personer. Det visar både på styrkan i lokala nätverk – och vikten av att se sin egen beredskap som en del av en större ansträngning. 

– Din och min beredskap är en del av ett större sammanhang som handlar om hur vi som samhälle ska kunna motstå olika typer av prövningar. Därför är en lika viktig del av hemberedskapen att lära känna sina grannar och hitta olika sätt som vi kan hjälpas åt, säger Oskar Qvarfort.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes i december 2025 av Origo Group på uppdrag av Livsmedelsverket. Totalt deltog 8 108 personer i åldern 16–84 år.

Länk till rapporten:
2026 - Origo Hemberedskap 2025

Ytterligare upplysningar för journalister:
Livsmedelsverkets presstjänst
018-17 53 40