Livsmedelsbedrägerier kostar Sverige miljarder kronor varje år

Rapporten förklarar vad livsmedelsbedrägerier är, hur de regleras och hanteras, hur ofta de förekommer och vilka samhällsekonomiska kostnader de orsakar. De allra flesta företag gör rätt, men vissa aktörer kringgår lagar på olika sätt.
- Det handlar om allt från felaktig märkning till utspädning av ingredienser och falska ursprungsuppgifter, säger Kristina Ohlsson, chef för Avdelningen för råd och reglering på Livsmedelsverket.

Livsmedelsbedrägerier kan ske systematiskt och ibland i organiserad form. De skadar bland annat både konsumenter och seriösa företag och kostar samhället minst 13,6 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 3 procent av branschens omsättning. Men den verkliga kostnaden kan vara högre.

Exempel på bedrägerier

Livsmedelsverket får varje år in hundratals tips från allmänheten. Under 2024 gällde mer än hälften misstänkta bedrägerier, ofta kopplade till köttprodukter, frukt och grönsaker samt felaktiga datummärkningar.
2024 gjordes en EU-gemensam kontrollinsats av ris. Kontrollen i Sverige visade att 600 ton ris var felmärkt. I flera fall innehöll riset en annan sort eller lägre kvalitet än vad som angavs. Resultatet blev försäljningsförbud och att ris som inte var säkert att äta förstördes.

Ett växande problem i hela EU

Problemet med livsmedelsbedrägerier är globalt. I EU:s varningssystem rapporterades över 3300 misstänkta fall av livsmedelsbedrägerier under 2024, en ökning med 24 procent jämfört med året innan. Bland de vanligaste produkterna fanns kryddor, spannmål, kosttillskott, frukt och grönsaker.

Allvarliga konsekvenser

Livsmedelsbedrägerier påverkar hela samhället:

• Konsumenter riskerar att bli lurade och kan bli utsatta för hälsorisker.
• Företag får en snedvriden konkurrenssituation och kan tappa kundernas förtroende.
• Myndigheter behöver lägga stora resurser på kontroller, rättsprocesser och samarbete både inom Sverige och internationellt.

- Livsmedelsbedrägeri är inte bara ett problem som handlar om enskilda produkter. Det är ett samhällsproblem som kostar miljarder, påverkar konkurrensen och konsumenternas tillit. Att förebygga och stoppa livsmedelsbedrägerier är en viktig investering i både trygghet och konkurrenskraft, säger Kristina Ohlsson på Livsmedelsverket.

Rapporten konstaterar att för att minska de samhällsekonomiska konsekvenserna krävs:

• Mer systematiska kontroller.
• Bättre datainsamling.
• Bättre samarbete mellan myndigheter och näringsliv.
• Stärkt arbete inom EU.
• Ökat fokus på att förebygga bedrägerier.

Livsmedelsverket välkomnar förslagen för en Stärkt kontroll av fusk i livsmedelskedjan som tidigare presenterats i en utredning. Vi förbereder nu organisationen för kommande regeringsuppdrag kopplat till förslagen.

L 2025 nr 21 - Livsmedelsbedrägeri och dess samhällskostnader

Vad är livsmedelsbedrägeri?

Det finns ingen rättslig bindande definition inom EU-lagstiftningen av vad som är ett livsmedelbedrägeri, men för att ett ärende ska kategoriseras som livsmedelbedrägeri ska det

• bryta mot livsmedelslagstiftningen (artikel 1.2 i förordning (EU) 2017/625),
• vilseleda köpare,
• syfta till ekonomisk vinning och 
• vara avsiktligt.

Ytterligare information för journalister

Livsmedelsverkets presstjänst: 018-175340
press@slv.se
Anmäl dig här om du vill prenumerera på Livsmedelsverkets nyheter:
Prenumerera