Allergimärkning

För dig som är allergisk eller överkänslig mot mat är det extra viktigt att veta vad maten innehåller. De vanligaste allergiframkallande ingredienserna – så kallade allergener – ska alltid märkas ut på förpackningen. Du ska också få information om allergener i maten på restaurang eller kafé.

Om du är allergisk och råkar äta eller dricka det som du är allergisk mot kan du få svåra symtom. Det finns inget botemedel mot allergi, utan den som är allergisk behöver undvika det som orsakar allergin.

Särskilda regler för allergenlistan

Man kan vara allergisk mot många saker. Vad gäller matallergier/matöverkänslighet så är det 14 ingredienser/livsmedelsgrupper som orsakar flest allvarliga överkänslighetsreaktioner. Dessa finns listade i den så kallade allergenlistan.

Om ett livsmedel innehåller något på allergenlistan måste det extra tydligt anges i ingrediensförteckningen på livsmedlet. Det ska göra det enklare att se om maten innehåller något som kan ge en allergisk reaktion.

De 14 ingredienserna/livsmedelsgrupperna på allergenlistan:

  • spannmål som innehåller gluten (det vill säga vete, råg, korn, havre, spelt/dinkel, khorasanvete, eller korsningar mellan dem)
  • kräftdjur
  • ägg
  • fisk
  • jordnötter
  • sojabönor
  • mjölk och mjölkprodukter (inklusive laktos)
  • nötter, det vill säga mandel, hasselnöt, valnöt, cashewnöt, pekannöt, paranöt, pistaschmandel, makadamianöt/Queenslandsnöt
  • selleri
  • senap
  • sesamfrön
  • svaveldioxid och sulfit i koncentrationer på mer än 10 mg/kg eller 10 mg/liter
  • lupin
  • blötdjur (snäckor, musslor och bläckfisk).

De speciella reglerna om märkning gäller även produkter framställda från livsmedel på listan. Ett exempel är sojalecitin som framställs från soja.

Allergimärkning på färdigförpackad mat

Du som är allergisk eller har en annan överkänslighet bör alltid läsa ingrediensförteckningen på förpackningen noga. Det gäller också livsmedel du brukar handla ofta, eftersom innehållet i en vara kan ändras med tiden.

Alla färdigförpackade livsmedel ska ha en ingrediensförteckning. I den ska det tydligt framgå om ingredienser från allergenlistan ingår. De ska lyftas fram på särskilt sätt, till exempel genom fet stil eller stora bokstäver. Det betyder att du som är allergisk eller har celiaki enkelt ska kunna läsa dig till om ett livsmedel innehåller ingredienser som mjölk, ägg eller vete.

Information om innehållet i mat på restaurang och kafé

Restauranger, kaféer och andra som lagar eller serverar mat måste kunna informera om det som de serverar innehåller allergener. Antingen ska information finnas skriftligt, till exempel på menyn, eller så ska personalen kunna svara om du frågar om allergener. I så fall ska det stå någonstans, till exempel på en skylt, att du kan fråga personalen om allergener ifall du är allergisk.

Om du är särskilt känslig – prata med personalen

Den som har särskilt svår allergi kan få allvarliga reaktioner av så lite som en nötflisa eller en droppe mjölk. Sådana kan oavsiktligt hamna i maten på restaurang och då räknas de inte som ingredienser som restaurangen behöver informera om. Om du är särskilt känslig är det därför viktigt att du pratar med personalen och berättar att du till exempel inte tål mat som kommit i kontakt med kladdiga redskap. Du bör också tänka på att mat på bufféer kan vara en risk.

Särskilda rutiner för skolkök

Skolkök och andra som lagar specialkost måste ha särskilda rutiner så att maten som serveras till allergiker även är lämplig för de som är särskilt känsliga. Det finns ytterligare lagstiftning om specialkost och rätten till skolmat, se länkar längst ner på denna sida.

Vad innebär märkningen "kan innehålla spår av..."?

Märkningen ”kan innehålla spår av mjölk, vete, soja etc” används för att tala om att en viss produkt oavsiktligt kan innehålla allergener trots att det inte står i ingrediensförteckningen. Allergiker är olika känsliga och kan behöva undvika livsmedel som är märkta med "kan innehålla spår av" en allergen.

Det finns inte några gränsvärden för märkningen ”kan innehålla spår av”. Det betyder att samma produkt kan innehålla olika mycket vid olika tillfällen. Ibland finns allergenet inte alls. Ibland kan det finnas lite och ibland mycket.

Märkningen ”kan innehålla spår av” är frivillig att använda för företag. Den får dock inte vara vilseledande. Det innebär exempelvis att den inte får användas när det inte finns anledning att ha märkningen. Ett företag får heller inte använda märkningen som ett sätt att slippa vara tillräckligt noggranna med rengöring eller andra sätt att undvika förorening.

Var extra uppmärksam på ”kan innehålla spår av…” på choklad och bakverk

Livsmedelsverket har i en undersökning hittat mycket höga halter av mjölk, hasselnöt och jordnöt i choklad- och bageriprodukter. Du som är allergisk bör därför vara extra uppmärksam på märkningen ”kan innehålla spår av” på just choklad- och bageriprodukter.

”Glutenfri”, ”laktosfri” och andra ”fri-från”-märkningar

Livsmedel som är märkta som ”fri från” en allergen får inte ha kommit i kontakt med allergenen ifråga. Sådana livsmedel är säkra att äta även för den som är väldigt känslig för den allergenen.

Företag får själva välja om de vill märka ett livsmedel som "fri från" en eller flera allergener.  Uppgiften måste dock vara relevant för livsmedlet. Det är till exempel inte relevant att märka smör som glutenfritt eftersom smör normalt inte innehåller gluten. Det finns särskilda gränsvärden för märkningarna ”glutenfri”, ”mycket låg glutenhalt”, ”laktosfri” och ”laktosreducerad/låglaktos”.

Vad innebär märkningen vegan?

Märkningen "vegan" används vanligtvis för att tala om att produkten inte innehåller några animaliska ingredienser. Märkningen vegan är frivillig att använda för företag.

Tänk på att protein från mjölk, fisk, skaldjur eller ägg kan hamna i maten oavsiktligt. Även produkter märkta ”vegan” kan därför vara förorenade med exempelvis mjölkprotein. Ofta är sådana produkter märkta med ”Kan innehålla spår av…”.

Fördjupning

Hur ska ingredienser anges på förpackningen?

Alla ingredienser som ingår i ett livsmedel ska anges i ingrediensförteckningen. Ingredienserna ska listas i fallande ordning efter vikt. Den ingrediens som det finns mest av ska alltså stå först. Det finns några undantag från regeln att alla ingredienser ska anges. Exempelvis kan kategoribeteckningar som "ströbröd" och "kryddor" användas, se under "Exempel på märkning" nedan.

Däremot ska det alltid tydligt framgå om ett livsmedel innehåller ingredienser från allergenlistan. Den allergena ingrediensen ska anges och särskilt framhävas i ingrediensförteckningen. Allergener lyfts fram genom exempelvis fet stil eller stora bokstäver. De får inte döljas under kategoribeteckningar som exempelvis ströbröd. Det måste också anges om ett ämne eller livsmedelstillsats i livsmedlet är framställd av någon av ingredienserna från allergenlistan, se "Exempel på märkning" nedan.

Exempel på märkning

Om emulgeringsmedlet lecitin är framställt från soja ska det anges som "emulgeringsmedel SOJAlecitin" alternativt "emulgeringsmedel E322 (från SOJA)". Lecitin framställt från ägg ska anges på samma sätt. Allergenen ska alltså framhävas särskilt, exempelvis genom att använda versaler.

Stärkelse som är framställd från vete måste alltid anges som "VETEstärkelse" alternativt "stärkelse (från VETE)". Stärkelse från vete får aldrig dölja sig under kategoribeteckningen "stärkelse". Däremot kan det stå enbart "stärkelse" i ingrediensförteckningen om den är framställd från potatis eller majs. Detsamma gäller för modifierad stärkelse som måste deklareras som "modifierad stärkelse (från VETE)" alternativt "modifierad VETEstärkelse" om den är framställd från vete.

Blandningar av kryddor som utgör mindre än två procent av livsmedlets vikt kan anges enbart som "kryddor" eller "kryddblandning" men om selleri, sesam eller senap ingår ska dessa anges till exempel "kryddor (SELLERI)".

Om vete, mjök och ägg ingår i ingrediensen ströbröd ska det framgå t.ex. genom "ströbröd (vete, mjölk, ägg)".

Regler om märkning

Reglerna om märkning och information om livsmedel finns i Informationsförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning, (EU) nr 1169/2011). I lagstiftningen skiljer man mellan

  • färdigförpackad mat - till exempel ett paket knäckebröd
  • inte färdigförpackad mat - till exempel en restaurangmåltid.

Olika regler gäller alltså om måltiden är färdigförpackad eller inte färdigförpackad. Reglerna för märkning av färdigförpackade livsmedel är samma inom hela EU. Sverige har även ytterligare nationella regler om livsmedel som inte är färdigförpackade (LIVSFS 2014:4).

Undantag från listan

Det finns vissa undantag när det gäller de 14 ämnena i allergenlistan. Undantagen gäller produkter som utvunnits ur ingredienserna men där produkten i fråga inte anses utgöra någon risk för de med överkänslighet.

Ett exempel är glukossirap framställd från vete eller korn. Glukossirap framställt från vete eller korn anses inte vara någon risk för personer med celiaki. Därför behöver det inte anges om glukossirap är framställt från vete eller korn.

Undantagen hittar du i bilaga II till Informationsförordningen.

Senast granskad 2024-10-02