Beredskapsplaner och ömsesidigt stöd

Myndigheter som omfattas av förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap har myndighetsgemensamma planer eller strategier. Förordning (2022: 524) om statliga myndigheters beredskap- Sveriges Riksdag

Kontrollmyndigheterna i livsmedelskedjan ska ha beredskapsplaner för att hantera och vidta åtgärder om foder och livsmedel skulle kunna utgöra en allvarlig risk mot djur eller människor, direkt eller via miljön. Det enligt artikel 115 i förordning (EU) nr 2017/625.
EU-förordning 2017/625 om offentlig kontroll

Därutöver finns krav på myndigheternas beredskapsplaner inom livsmedelsområdet, vilket regleras i 3 h § LIVSFS 2005:21.
LIVSFS 2005:21 om offentlig kontroll av livsmedel

Alla myndigheter har möjlighet att använda informationssystemet "WIS". WIS är ett nationellt webbaserat informationssystem framtaget för att underlätta informationsdelning mellan aktörerna inom samhällets krisberedskap före, under och efter en samhällsstörning. Systemet ägs och förvaltas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Det är avsett att användas i kris för att underlätta informationsdelning mellan aktörerna men används även som stöd vid övningar och utbildning och som erfarenhetsbank i det förebyggande arbetet.
Myndigheternas uppgifter i beredskapsarbetet
Sveriges nationella beredskapsplan för foder- och livsmedelskedjan 

Särskilda beredskapsplaner

Förutom de uppgifter i beredskapsarbetet som har beskrivits ovan finns också särskilda beredskapsplaner för att ytterligare stärka beredskapen inför vissa typer av kriser. För vissa smittsamma sjukdomar finns även myndighetsgemensamma strategier.
Myndigheters och andra aktörers ansvar och stöd vid utbrott - Kontrollwiki, Livsmedelsverkets webbplats för fördjupning
Områden med särskilda beredskapsplaner

Tjänsteman i beredskap (TiB)

De myndigheter som styrs av förordning 2015:1052 och ytterligare ett antal myndigheter utsedda av regeringen ska ha en tjänsteman i beredskap (TiB) samt förmåga till ledningsfunktion. Tjänsteman i beredskap har beredskap dygnet runt alla dagar om året och har till uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser.

Övningar och utbildning

Myndigheterna ska ha en för ändamålet väl utbildad och övad krisorganisation. Enligt förordning 2022:524 ska myndigheterna därför ta fram årliga övnings- och utbildningsplaner i syfte att öva och kontinuerligt stärka den egna beredskapen.

Varje myndighet ansvarar för att personalen får den utbildning och övning som behövs för att kunna lösa sina uppgifter i samband med krissituationer.

Gemensamma stödfunktioner och varningssystem

Inom EU finns gemensamma system där medlemsländerna kan varna och dela information om livsmedel som kan innebära risk för hälsan, om avvikelser från lagstiftningen och om misstänkta livsmedelsbedrägerier. Sverige har också en organisation för krisberedskap och säkerhet när det gäller dricksvatten.

RASFF och AAC- varningssystem om osäkra livsmedel och foder, samt information om avvikelser.

Europas varnings- och samarbetsnätverk (Alert and Cooperation network – ACN) består av RASFF-nätverket (Rapid Alert System for Food and Feed) samt AAC-nätverket (Administrative Assistance and Cooperation). Båda dessa myndighetsnätverk använder den webbaserade iRASFF-applikationen för att sända, ta emot och svara på meddelanden. Livsmedelsverket är Sveriges gemensamma kontaktpunkt för hela den jordbruksbaserade livsmedelskedjan.

När en osäker produkt upptäcks meddelar den myndighet som gjorde upptäckten de övriga berörda myndigheterna via RASFF-nätverket. Meddelanden som berör andra länder än Sverige sänds alltid till EU-kommissionens kontaktpunkt som därefter vidarebefordrar till berörda EU-länder. Om meddelandet berör länder utanför EU kan meddelandet föras vidare till dessa via INFOSAN (International Food Safety Network) som når kontrollmyndigheter i länder som är medlemmar i WHO (World Health Organization). Antalet WHO-medlemsländer uppgår till 196 st. Via RASFF-nätverket sänds även meddelanden som rör osäkra livsmedel och kontaktmaterial som enbart finns inom Sverige till berörda svenska kontrollmyndigheter.

AAC-nätverket används för att effektivt samverka, samarbeta och utbyta information mellan kontrollmyndigheter inom EU. Det fungerar parallellt med RASFF-nätverket. Syftet med AAC-nätverket är att bland annat dela information mellan EU:s medlemsländer gällande upptäckter av bristande lagefterlevnad men där produkterna fortfarande anses säkra. Det kan även användas för att begära assistans i kontrollen av andra kontrollmyndigheter. En särskild del av AAC-nätverket möjliggör informationsutbyte och begäran om assistans gällande livsmedelsbedrägerier.

De instruktioner som används för ACN-nätverket finns i Kontrollwiki, Livsmedelsverkets webbplats för fördjupning.

RASFF - Rapid Alert System for Food and Feed - Kontrollwiki, Livsmedelsverkets webbplats för fördjupning

AAC - Administrative Assistance and Cooperation - Kontrollwiki, Livsmedelsverkets webbplats för fördjupning

OFIS – förmedlar information om avvikelser för ekologiska livsmedel

OFIS (Organic Farming Information System) är ett system där kontrollmyndigheter och kontrollorgan som utför kontroll av ekologiska livsmedel utbyter information när det finns avvikelser mot de ekologiska reglerna.

VAKA – ger stöd vid vattenkatastrofer

Nationella vattenkatastrofgruppen (VAKA) ger rådgivning och expertstöd till i första hand kommuner och dricksvattenproducenter som drabbas av akuta problem i dricksvattenförsörjningen. VAKA bidrar också med sitt expertnätverk. Den nationella utrustningen för nödvattenförsörjning kan lånas via VAKA. Livsmedelsverket ansvarar för VAKA. Medlemmarna är fördelade över hela landet och har kompetens inom dricksvattenproduktion, miljöskydd, laboratorieverksamhet, kommunal beredskap, säkerhet, krisledning och räddningstjänst.
Krisberedskap för dricksvatten- Livsmedelsverket