Beredskapsplaner och ömsesidigt stöd

Myndigheterna i livsmedelskedjan måste alltid vara redo för svåra situationer som kräver extra insatser. Beredskapsplaner, tydliga ansvarområden och tillgång till gemensamma informationssystem är några vägar att lösa uppgiften.

Särskilda beredskapsplaner

Tjänsteman i beredskap (TiB)

Övningar och utbildning

Myndigheterna ska ha en för ändamålet väl utbildad och övad krisorganisation. Enligt förordning 2015:1052 ska myndigheterna därför ta fram årliga övnings- och utbildningsplaner i syfte att öva och kontinuerligt stärka den egna beredskapen.

Varje myndighet ansvarar för att personalen får den utbildning och övning som behövs för att kunna lösa sina uppgifter i samband med krissituationer.

Gemensamma stödfunktioner och varningssystem

Inom EU finns gemensamma system där medlemsländerna kan varna och dela information om livsmedelsbedrägerier, om avvikelser från lagstiftningen och om livsmedel som kan innebära risk för hälsan. Sverige har också en organisation för krisberedskap och säkerhet när det gäller dricksvatten.

AAC – rapporterar om avvikelser

OFIS – förmedlar information om avvikelser för ekologiska livsmedel

OFIS (Organic Farming Information) är ett system där kontrollmyndigheter och kontrollorgan som utför kontroll av ekologiska livsmedel utbyter information när det finns avvikelser mot de ekologiska reglerna.

RASFF – varnar om livsmedel som kan innebära fara

RASFF (Rapid Alert System for Food and Feed) är EU:s gemensamma varningssystem som används när myndigheterna upptäcker osäkra
livsmedel, material i kontakt med livsmedel eller osäkert foder som sänts till
eller kommit från ett annat land. Varje medlemsland har en kontaktpunkt för att ta emot varningar. Livsmedelsverket är kontaktpunkt (Single Contact Point) när det gäller livsmedel och material i kontakt med livsmedel. Jordbruksverket är kontaktpunkt när det gäller foder.

VAKA – ger stöd vid vattenkatastrofer

Senast granskad 2020-10-29