Analysmetoder och provtagning - CCMAS

CCMAS huvuduppgift är att stödja andra Codexkommittéer genom att godkänna analys- och provtagningsmetoder inklusive riktlinjer, det vill säga kriterier, för hur dessa ska arbetas fram.

Med anledning av Covid-19 har CCMAS41-mötet ställts in. Arbete i de elektroniska arbetsgrupperna fortsätter med avrapportering vid CCMAS41-mötet år 2021. Information om hur arbetet fortsätter och när nästa möte kommer att hållas, meddelas när det är fastställt. Kontinuerlig uppdatering av information finns på Codex Alimentarius webbplats.

Kommitténs mandat

CCMAS utarbetar kvalitetssäkringsanvisningar till hjälp för livsmedelslaboratorier.

Kommittén behandlar också specifika provtagnings- och analysfrågor som remitterats från Codex kommissionen eller andra kommittéer.

CCMAS arbetar inte med metoder och provtagning för analys av pesticider, veterinärmedicinska preparat eller mikrobiologiska agens.

Sammanfattningar från möten

Möte den 22-26 februari 2015 

Kommittén för analysmetoder och provtagning, CCMAS, höll möte i Budapest, Ungern den 22-26 februari 2015.

Mötet var väl förberett av värdlandet och Codexsekretariatet. En hel del kommentarer inkom dock sent och ett antal dokument distribuerades vid mötet, så kallade CRD:s.

Ett antal provtagningsplaner och analysmetoder var på agendan i år. Exempel på metoder som diskuterades mera omfattande var:

G12 som glutenmetod

Förslaget från CNFSDU om att inkludera metoden G12-metoden för gluten parallellt med den befintliga R5-metoden var inte okontroversiellt. Det finns flera frågor runt detta och det stora problemet är att det inte finns publicerade data som visar att metoderna ger likvärdiga resultat. Det finns resultat som visar att havre kan ge positivt utslag med G12-metoden. Havre anses kunna ätas av glutenintoleranta och R5-metoden ger inte positivt utslag för havre.

Metoden för bestämning av marina biotoxiner

Klassningen av musmetoden för musseltoxiner var den mest politiskt känsliga frågan. Eftersom de latinamerikanska delgaterna inte var nöjda med att musmetoden klassades som en typ 4 metod, kom nu frågan om klassningen tillbaka igen till CCMAS från CAC. Omfattande CRD:s kom vid mötet och omfattningen av dessa gjorde det helt omöjligt att hinna diskutera dessa. Det blev en lång principdiskussion runt musmetoderna och från EU:s sida så fördes argumenten framför allt fram av Ana Gago-Martinez som kommer från det europeiska referenslaboratoriet för musseltoxiner. Det är placerat i Spanien och för att underlätta förståelsen bland de latinamerikanska delegaterna talade hon på spanska. Det blev också betydande diskussioner om vad CODEX typningssystem egentligen innebär och huruvida typ 4 metoder kan användas vid kontroll eller inte.

När det började klarna att alternativet till att inte typa musmetoden som en typ 4 var att den inte klassas alls utan hamnar helt utanför CODEX-systemet kunde de latinamerikanska delegaterna acceptera klassningen. I anslutning till denna fråga så diskuterades också behovet av att utarbeta metodkriterier för biologiska metoder. Detta är ett arbete som framförallt de latinamerikanska länderna är intresserade av.

Ett annat ämne som kom vidare var Draft Principles for the use of sampling and testing in international trade: Explanatory notes and practical examples. Till detta möte hade den förklarande texten lyfts in i guiden och ett helt nytt annex med exempel på provtagningsplaner utarbetats. Arbetet med texten hade Nya Zeeland ansvarat för och Tyskland ansvarade för annexet med de praktiska exemplen.

Övriga punkter på agendan var:

  • Discussion paper on development of procedures/Guidelines for determining equivalency to type 1 methods
  • Discussion paper on criteria approach for methods which use a "sum of components"
  • Review and update of methods in CODEX STAN 234-1999
  • Rapport från Inter-Agency mötet (IAM)

Totalt var det 136 deltagare från 53 länder och representanter från 13 olika organisationer på plats.

Möte den 17-21 och 25 maj 2021

Mötet hölls digitalt och antalet deltagare var avsevärt större än vad de fysiska mötena brukar ha.

Det pågående arbetet med att revidera CSX 234 genom olika paket går framåt. Detta är ett väldigt stort arbete och när allt är på plats och en databas har skapats kan det möjliggöra en betydligt förenklad framtida administration och en metodlista med betydligt bättre kvalitet. Vid detta möte diskuterades ett dokument som kan tydliggöra hur man väljer en typ II metod från flera typ III metoder. Denna vägledning är tänkt att inkluderas i det informationsdokument som beskriver processen för metodgodkännanden inom CCMAS. Det är ett steg i rätt riktning för att undvika en hel del missförstånd runt denna process och typningen av metoder.

Arbetet med att förenkla vägledningen för provtagningsplaner går framåt. Detta är dock ett väldigt svårt ämne och det finns stora skillnader i acceptansen av det nuvarande dokumentet. Vissa länder tycker fortfarande att texten är på en för hög teknisk nivå och inte är tillräckligt förenklad för att den ska kunna användas av råvarukommittéerna. Ett antal appar är tänkta att förenkla proceduren med att ta fram en provtagningsplan. En e-bok som ger lite mer utförlig beskrivning av koncepten är också framtagen. En fråga var hur apparna har validerats och hur det långsiktigt kan säkerställas att detta material förvaltas och finns tillgängligt. En annan aspekt är att den teoretisk beräknade provtagningsplanen kan innebära att ett väldigt stort antal delprover behöver tas. Hur ska man kunna hantera någon form av pragmatiskt ”good enough” provtagning? För att få till en bra diskussion inför nästa år föreslogs det att ett webinar kunde vara en aktivitet som kan övervägas. Ordförande för EWG:n och Codex-sekretariatet får titta på möjligheterna. 

Glädjande blev att det reviderade förslaget på vägledning för mätosäkerhet skickades vidare till steg 8. Här har Tyskland verkligen gjort ett stort arbete. Under diskussionen så framkom det att vissa länder hade specifika önskemål om att metoder för skattning via Monte Carlo simuleringar skulle nämnas i guiden. Syftet är dock inte att det ska vara heltäckande och snarare vänder sig till användare av mätosäkerhet än analytiker på laboratorierna.

Informationsdokumentet om mätosäkerhet kan dock breddas och där kan mera tekniska aspekter redovisas. Tyskland ombads att ta hand om de framkomna synpunkterna och göra ett uppdaterat dokument till nästa möte.

Kommittéer och samarbeten

Senast granskad 2021-06-21