Kontrolluppdraget

I förordning (EU) 2017/625 och i nationella föreskrifter finns det bestämmelser som riktar sig till kontrollmyndigheterna. Där ställs exempelvis krav på att den offentliga kontrollen ska vara riskbaserad. Det innebär att omfattningen av kontrollen ska vara anpassad till vilka risker som finns i olika verksamheter. Kontrollerna ska också genomföras regelbundet och så ofta som det behövs med hänsyn till identifierade risker. I vissa fall är det specificerat direkt i lagstiftningen hur ofta olika slags verksamheter ska kontrolleras. 

Kontrollmyndigheterna ska säkerställa att de har tillräckliga finansiella resurser för att kunna utföra kontroll. Det behövs för att kunna ha tillgång till väl kvalificerad personal och andra nödvändiga resurser. De behöriga myndigheterna ska också säkerställa den offentliga kontrollens opartiskhet, kvalitet och enhetlighet på alla nivåer och se till att det inte föreligger någon intressekonflikt för den personal som utför den offentliga kontrollen.

Målen i nationella kontrollplanen syftar till utveckling och förbättring av den offentliga kontrollen samt ger inriktning och prioritering av kontrollen. Myndigheterna ska beakta inriktning, mål och prioriteringar i den nationella kontrollplanen i sin planering.

I kontrolluppdraget ingår också att göra uppföljningar och att genomföra åtgärder för att förbättra kontrollverksamheten när det behövs. Förbättringsbehov kan också påtalas vid revisioner av myndighetens verksamhet.

Att ge information och service till företag och allmänhet ingår också i myndighetens uppdrag.

Utöver det ska myndigheterna utföra de uppdrag och lämna de redovisningar som framgår i regleringsbrev och instruktioner från regeringen samt i föreskrifter från Jordbruksverket och Livsmedelsverket.

EU-förordning 2017/625 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet