Miljösmarta matval

Frukt, bär, grönsaker och baljväxter

En kille håller upp ett knippe morötter

För hälsan är det bra att äta 500 gram frukt och grönt per dag. Frukt och grönt innehåller fibrer, vitaminer och andra skyddande ämnen. Grova grönsaker och baljväxter, som bönor och linser, är extra värdefulla tack vare att de är så näringsrika.

Frukt, bär, grönsaker och baljväxter har mycket olika miljöpåverkan beroende på hur och var de odlas och hur ömtåliga de är. Grova, tåliga grönsaker – som rotfrukter, vitkål, blomkål och lök – odlas ofta på friland och påverkar därför klimatet mindre än grönsaker som odlas i växthus. Grova grönsaker kan också lagras längre än ömtåliga grönsaker som tomat, sallad och gurka.

Frukt, bär och grönt som inte har besprutats så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ, bidrar till en giftfri miljö.

Längre transporter orsakar ofta större utsläpp av växthusgaser än korta, men även transportsätt har betydelse. För klimatet är det därför bra med frukter, bär och grönsaker som har fraktats ”transportsnålt”.

VIlken sorts frukt och grönt som du köper påverkar miljömålen om en giftfri miljö samt begränsad klimatpåverkan.

Visste du …

… att känsliga frukter och grönsaker som snabbt blir dåliga, som bär och färska baljväxter, ofta transporteras med flyg om de ska fraktas långt? Det gör att klimatpåverkan blir mycket stor.

… att frukt och grönt är de livsmedel vi slänger mest av? Man kan minska svinnet genom att förvara dem rätt, så att de håller längre, och inte köpa mer än man hinner använda.

… att bönor, linser och ärter har jämförelsevis låg miljöpåverkan – i synnerhet när de ersätter kött på tallriken?

Fördjupning

Informationen har tagits fram i samarbete med Naturvårdsverket.

Påverkan på klimatet

När det gäller frukt och grönt kommer utsläppen av växthusgaser framför allt från transporter, själva odlingen och från användningen av gödsel.

Transporter kan stå för en stor del av utsläppen av växthusgaser. Hur stora de blir beror på hur transportsnålt varan har fraktats, det vill säga hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg och långa transporter med lastbil. Känsliga frukter och grönsaker kräver kyltransporter, vilket ytterligare ökar utsläppen av växthusgaser.

Grova, tåliga grönsaker, som rotfrukter, broccoli, vitkål, blomkål och lök, påverkar klimatet mindre än salladsgrönsaker som tomat, sallad och gurka. Grova grönsaker odlas ofta på friland, vilket kräver betydligt mindre energi än växthusodling. De kan också lagras under lång tid, vilket gör att svinnet minskar både i butiken och hemma.

I länder med kallare klimat odlas salladsgrönsaker, som gurka, tomater och sallad, ofta i växthus. Det kräver mer energi än odling på friland. Hur mycket växthusodling påverkar klimatet beror dock på hur växthusen värms upp. De flesta växthus värms upp med fossilt bränsle, vilket ger betydligt större klimatpåverkan än växthus uppvärmda fossilfritt med till exempel spillvärme eller biogas. Utvecklingen går mot att fler och fler växthus värms upp fossilfritt, det gäller till exempel de flesta tomatväxthus i Sverige. Men för andra salladsgrönsaker är det ännu inte så vanligt.

 Även baljväxter, som bönor, ärter och linser, har relativt låg klimatpåverkan. Lägst påverkan har torkade baljväxter. Baljväxter kan också lagras länge, vilket gör att svinnet blir litet. De är dessutom rika på protein och kan därför ersätta en del av köttkonsumtionen, som har betydligt högre klimatpåverkan.

 Frukt och bär odlas främst på friland, och utsläppen av växthusgaser kommer till största delen från transporter, kylförvaring och gödselanvändning.

Användning av växtskyddsmedel

Vid frukt-, bär- och grönsaksodling används relativt mycket växtskyddsmedel, jämfört med vid exempelvis spannmålsodling. Frukt besprutas generellt mer än grönsaker. De frukter som överlag besprutas mest är bananer, citrusfrukter och vindruvor.

Hur miljön påverkas av växtskyddsmedel beror på mängd, hantering och typ av medel, vilket i sin tur beror på bland annat odlingsteknik och klimatfaktorer. I ekologisk odling används inte kemiska växtskyddsmedel. I vissa fall kan det dock leda till att avkastningen blir lägre. I länder med kallare klimat är problemen med skadedjur och sjukdomar ofta mindre och där används därför generellt mindre växtskyddsmedel än i varmare länder.

 Odling i växthus innebär ofta att det krävs betydligt mindre mängd växtskydd än vid odling på friland, eftersom luftfuktighet och insekter kan kontrolleras på ett annat sätt.

Miljösmarta matval

Senast granskad 2017-04-12