Potatis och spannmål

Potatis, spannmål, ris

Spannmål och potatis är bra mat för hälsan och påverkar dessutom miljön ganska lite. Fullkornsvarianterna av spannmål är rika på fibrer, järn och folat (folsyra) och kan skydda mot hjärt- och kärlsjukdom och vissa cancerformer. Ur miljösynpunkt är ris inte lika bra som andra spannmål och potatis.

Så här kan du äta för att bidra till en bättre miljö

Det finns flera saker du kan göra för att bidra till en bättre miljö och samtidigt äta hälsosamt. Du kan till exempel:

  • Ersätta en del av det kött du äter med vegetabilier som spannmålsprodukter, baljväxter och rotfrukter, till exempel potatis.
  • Variera mellan olika spannmål som råg, havre, korn och vete.
  • Förvara maten rätt, planera dina inköp och ta hand om rester.

Hur påverkar det vi äter miljön?

Vad vi äter och hur vi hanterar maten påverkar miljön inklusive klimatet på många olika sätt. Maten påverkar miljön i hela livsmedelskedjan, från jord till bord. Livsmedel från växtriket påverkar i allmänhet klimatet mindre per kilo än livsmedel från djur.

Genom att till exempel välja att äta mer av fullkornsprodukter och potatis - och mindre kött från specialiserad köttproduktion - kan vi minska utsläppen av växthusgaser som koldioxid, metan och lustgas.  Miljösmarta livsmedelsval handlar alltså om att öka mängden vegetabilier och minska mängden kött, och om att göra miljösmarta val inom respektive livsmedelsgrupp.

Varierad odling

Maten kan även påverka miljön positivt. Om vi odlar och äter mer av olika slags växter och växter som inte behandlas med syntetiska växtskyddsmedel, bidrar vi till en mer giftfri miljö och ökad variation i odlingslandskapet.

Spannmål

Spannmål är vete (inklusive spelt och durumvete), råg, havre, korn, majs, ris, hirs, durra och andra sorghum-arter. Spannmålsprodukter, till exempel bröd, flingor, gryn, pasta och ris, är de enda källorna till fullkorn i maten. Rådet för hälsan är att välja fullkorn när du äter pasta, bröd och gryn.

  • Spannmålsprodukter påverkar generellt miljön lite, och inhemskt odlad spannmål har mindre miljöpåverkan än importerat ris.
  • Mindre förädlade spannmålsprodukter - som flingor och gryn - påverkar klimatet mindre än högförädlade produkter.
  • Även spannmål som förädlats, till exempelvis pasta och bröd, påverkar klimatet mindre än kött- och fiskprodukter.

Ur miljösynpunkt är det bra att inte äta för mycket ris. Det beror på att risodling på vattendränkta marker påverkar klimatet mer än odling av spannmål och potatis.

Miljömärkt och ekologiskt

För att du ska veta om den mat du köper producerats med hänsyn till ”klimat” eller ”miljö inklusive klimat” finns det olika slags miljö- och klimatcertifiering av maten.

Det finns både särskilt klimatcertifierade vegetabilier och vegetabilier där krav på att producenten har minskat utsläppen av växthusgaser ingår som del i annan certifiering.

Ekologisk certifiering visar att maten är producerad bland annat utan användning av syntetiska växtskyddsmedel och handelsgödsel. Potatis, spannmålsprodukter och ris som inte har besprutats så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ, bidrar positivt till några av Sveriges miljömål som Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap samt Ett rikt växt- och djurliv.

Fördjupning

Miljöinformationen har tagits fram med utgångspunkt i de svenska miljömålen och våra källor finns angivna nedan under rubriken "Mer information". Vilken sorts spannmål, potatis och ris du väljer påverkar miljömålen om Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap samt Ett rikt växt- och djurliv.

De största miljöutmaningarna globalt och i Sverige är förknippade med de pågående klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald.

Hälsa

Raffinerade spannmålsprodukter som enbart till en liten del består av grodd och kli innehåller mindre näringsämnen än fullkornsprodukter. Till exempel är järnhalten i grahamsmjöl och fullkornsvete fyra till sex gånger högre än i siktat, vitt vetemjöl. Därför bör man välja fullkornsprodukter av pasta, bröd, gryn och ris istället för raffinerade produkter. Det är också bra att välja nyckelhålsmärkta produkter och potatis som är ett näringsrikt livsmedel.

Begränsad klimatpåverkan

Jämfört med kött och andra animaliska livsmedel har spannmålsprodukter och potatis liten klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Utsläppen av växthusgaser kommer främst från odling och transporter. Vid odlingen är det användningen av gödsel, framför allt mineralgödsel, och plöjningen av marken som orsakar utsläpp av växthusgaser.

Vattendränkta risodlingar orsakar betydligt större klimatpåverkan än spannmåls- och potatisodlingar, eftersom metangas frigörs från den våta marken. Även lustgas genereras i samband med risodling, i synnerhet när marken dräneras. Det finns också odlingar där marken omväxlande dräneras och sätts under vatten.

Om man jämför portionsstorlekar blir skillnaden i miljöpåverkan mellan ris och potatis inte lika stor. Det beror på att potatis inte ändrar vikt vid tillagning, medan ris mer än fördubblar sin vikt. Skillnaden mellan ris och spannmålsprodukter blir också mindre om man räknar in de bränslen som går åt vid förädlingen till pasta, korngryn, matvete, bröd med mera. Trots detta har en portion ris större klimatpåverkan än en portion potatis eller pasta.

Gryner, torkad pasta och hårt bröd är exempel på varor som kan förvaras i rumstemperatur med liten risk för matsvinn medan känsligare varor riskerar större svinn och behöver förvaras i kyla.

Livsmedelssystemet är komplext och många effekter beror på omgivande samhällssektorers hållbarhet, till exempel transportsektorn och energisektorn. Förnybara bränslen spelar en viktig roll för hur klimatet påverkas av hanteringen inom livsmedelskedjan, inklusive transporter.

Elektricitetens klimatpåverkan är viktig för hur stor klimatpåverkan förädling och hantering samt transporter har. Svensk elektricitet har mindre klimatpåverkan än den nordiska, som i sin tur ligger betydligt lägre än genomsnittlig europeisk elektricitet.

Transporter

Även transporter orsakar utsläpp av växthusgaser. Hur stora de blir beror på hur långt en vara fraktas, hur effektivt arbetet sker och vilket transportmedel som använts. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg och långa transporter med lastbil. Eftersom odlingen av spannmål och potatis orsakar jämförelsevis små utsläpp av växthusgaser per kilo, blir andelen av varans totala klimatpåverkan som kommer från transporter relativt stor.

Om varorna behöver kylas under transporten ökar klimatpåverkan ytterligare.

Giftfri miljö

Generellt används det mer växtskyddsmedel vid odling av ris än vid potatisodling. Minst växtskyddsmedel används i spannmålsodling.

Hur miljön påverkas av växtskyddsmedel beror på mängd, hantering och typ av medel, vilket i sin tur beror på bland annat odlingsteknik och klimatfaktorer.

I ekologisk odling används inte syntetiska växtskyddsmedel, vilket minskar spridningen av giftiga ämnen miljön. I vissa fall kan det dock leda till att avkastningen blir lägre, till exempel kan svinnet från ekologisk potatis vissa år bli betydligt större än svinnet från potatis som är konventionellt odlad. I länder med kallare klimat är problemen med skadedjur och sjukdomar ofta mindre och där används därför generellt mindre växtskyddsmedel än i varmare länder.

Ett rikt växt- och djurliv samt Ett rikt odlingslandskap

I Sverige är det positivt med odling för variationen i odlingslandskapet och för den biologiska mångfalden. Om marken inte odlas växer den igen och variationen i landskapet minskar. Det nationella miljömålet Ett rikt odlingslandskap är inte möjligt att uppnå utan ett inhemskt jordbruk.

Det vilda växt- och djurlivet behöver variation i tid och rum för att hitta föda, boplatser, spridningsvägar och skydd. Ett landskap med olika grödor, både ettåriga och fleråriga, varierade växtföljder, åkerrenar, åkerholmar och där arealerna inte är för stora, ger variation i landskapet och gynnar växt- och djurlivet.

Idag finns det färre ängar, betesmarker och småbiotoper i landskapet och mest har variationen minskat i slättbygderna. Många av de växt- och djurarter som traditionellt hör hemma i odlingslandskapet finns idag med på listan över hotade arter. Livsmedelskonsumtionen kan bidra till ett mer varierat landskap genom efterfrågan på produkter baserade på olika spannmålsslag (råg, havre, korn, vete), liksom exempelvis baljväxter och oljeväxter.

För miljömålen Ett rikt växt- och djurliv samt Ett rikt odlingslandskap är det i Sverige positivt med odling, medan det är negativt i länder/områden som producerar storskaligt intensivt i ensartade växtföljder.

Hållbar matkonsumtion

I hållbar konsumtion ingår förutom miljöaspekterna också de sociala och ekonomiska dimensionerna i samhället.

Jordbruket kan bidra till kulturella, ekonomiska och estetiska värden samt lärande och sammanhang som bidrar till social hållbarhet. Till exempel kan en ökad inhemsk odling och förädling bidra till sysselsättning på landsbygden och därigenom stödja social och ekonomisk hållbarhet i samhället.

En lokal livsmedelsproduktion är viktig för svensk krisberedskap, för att säkerställa tillgången till livsmedel och för möjligheten att leva och verka på landsbygden.

Uthållig försörjning med livsmedel i ett förändrat klimat förutsätter fortsatt hög andel inhemsk produktion av spannmål. En fortsatt hög konsumtion av inhemskt producerade spannmål är positivt utifrån både ett ekonomiskt hållbarhetsperspektiv och beredskapsperspektiv.

En hög andel konsumtion baserad på inhemsk råvara bidrar till minskad sårbarhet vid störningar i produktionsområden, förädling och handel. Förädling av spannmål bidrar till arbetstillfällen och ger förutsättningar för sysselsättning i hela landet. Vidare bidrar inhemsk förädling till klimatanpassning av den svenska livsmedelsförsörjningen.

När djur omvandlar spannmål till kött går en stor del av energin förlorad. Därmed går det åt mer spannmål än om vi människor äter den direkt. Det innebär också att det går åt mer markyta för att odla spannmål till foder. Animalieproduktionen är dock en viktig marknad för kretsloppet och lönsamheten i spannmålsodlingen. Ett exempel på det är att vete som inte duger till bröd eller korn som inte duger till malt kan duga till foder. Så även om andelen spannmål till humankonsumtion skulle kunna öka, är en del av foderspannmålen av sådan kvalitet att den inte efterfrågas som livsmedel.

En annan aspekt på samspelet mellan animalie- och vegetabiliekonsumtion är att många marker i världen inte är lämpliga att odla vegetabilier på men kan producera mat genom att djur betar på naturbetesmarker.

En hållbar konsumtion av spannmål, ris och potatis förutsätter varsamhet med vattenresurserna i de områden råvaror odlas och produkter förädlas. I Sverige är belastningen på grundvattnet låg jämfört med i många andra länder.

Miljösmarta matval

Senast granskad 2022-03-04