Fisk och skaldjur

Närbild på färsk abborre.

För miljön och hälsan är det bra att äta fisk och skaldjur 2-3 gånger i veckan, och att variera mellan olika sorter. Att variera sorterna minskar risken för utfiskning av känsliga arter.

Så här kan du äta för att bidra till en bättre miljö

Det finns flera saker du kan göra för att bidra till en bättre miljö och samtidigt äta mer hälsosamt. Du kan till exempel:

  • Välja miljömärkt fisk och skaldjur.
  • Variera mellan olika fiskar och skaldjur.
  • Förvara maten rätt, planera dina inköp och ta hand om rester.

Hur påverkar det vi äter miljön

Vad vi äter och hur vi hanterar maten påverkar miljön inklusive klimatet på många olika sätt. Maten påverkar miljön i hela livsmedelskedjan, från fisket och fiskodlingen till våra matbord. Genom att ändra matvanor kan vi till exempel minska utsläppen av växthusgaser, som koldioxid, metan och lustgas, och vara mer klimatsmarta.

När det gäller fiske kan du framför allt minska den negativa miljöpåverkan genom att välja miljömärkt fisk och variera mellan sorterna. Då påverkar du vilken fisk som fångas och det har stor betydelse för miljön.

Fisk

Fisk och skaldjur är till stora delar en vild resurs som vi behöver hushålla med. Om vi äter för mycket av vissa arter och bestånd kan det leda till utfiskning. Det är viktigt att fisket anpassas till hur mycket fisk det finns i olika havsområden, så att fisken kommer från stabila bestånd. Miljömärkt fisk kommer från stabila bestånd.

Det finns även fiskemetoder och odlingar som skadar miljön. Därför är det viktigt att välja fisk och skaldjur som kommer från stabila bestånd och är fiskade eller odlade på ett skonsamt sätt. Vissa arter som är mycket hotade bör undvikas helt. Hit räknas kungsfisk, marulk, ål och hälleflundra.

Nästan hälften av all matfisk och skaldjur i världen är odlad. Fisk- och skaldjursodlingar kan orsaka lokal övergödning och skada känsliga kustmiljöer, beroende på var och hur odlingen sker. Det gäller till exempel odling av jätteräkor/tropiska räkor.

Fiskodling i kassar i hav och sjöar kan leda till övergödning av vattnet. Om fisken däremot odlas i slutna system, bassänger på land, finns inte samma problem med övergödning. Idag odlas nästan all fisk i hav och sjöar.

I Sverige äter vi mycket lax och regnbåge, som är rovfiskar. För att de ska växa bra, och få tillräckligt med näring,  får de ofta foder som innehåller en hel del fiskprodukter. En del av fisken som används till foder skulle vilda fiskar ha kunnat äta. Det betyder att fisket av foderfisk konkurrerar med de vilda rovfiskarnas mat.

Växtätande fiskar behöver inte foder som innehåller fiskprodukter utan växer bra på växtbaserat foder. Exempel på en växtätande odlad fisk är karp och ett exempel på en allätare är hajmal. Odlingen av foder påverkar givetvis också miljön.

Skaldjur

Vissa skaldjur, som blåmusslor och ostron, silar plankton ur vattnet och behöver inte något tillskott av foder. När musslorna skördas tas näringsämnen ut ur havet, så att musselodlingen kan bidra till att minska övergödningen av havet. Det är ett exempel på att skaldjursodling kan vara positivt för miljön.

Miljömärkt och ekologiskt

För att du ska veta om den mat du köper producerats med hänsyn till ”klimat” eller ”miljö inklusive klimat” finns det olika slags miljö- och klimatmärkning av maten.

Företaget som producerar maten kontrolleras av ett kontrollorgan. Kontrollorganet är oberoende från den som säljer eller tillverkar maten, och produktionen måste ske enligt gällande regler. Kontrollorganet kontrolleras i sin tur av myndigheterna.

I dag finns tre märkningar på fiskprodukter i Sverige, som garanterar att fisken producerats med hänsyn till miljön:

  • MSC: Förkortningen står för Marine Stewardship Council. Det är en internationell märkning som tar hänsyn till bestånd, bifångst och påverkan på havsmiljön.
  • ASC: Förkortningen står för Aquaculture Stewardship Council. Det är en internationell märkning för odlade fisk- och skaldjursprodukter som granskar miljö- och sociala aspekter.
  • KRAV: Svensk märkning som tar hänsyn till bestånd, bifångst, påverkan på havsmiljön och fiskebåtarnas miljöpåverkan.

Fördjupning

Informationen under fördjupningen har tagits fram med utgångspunkt i de svenska miljömålen. Vilka fiskar och skaldjur du väljer påverkar några av Sveriges miljömål som Hav i balans, Begränsad miljöpåverkan, Ingen övergödning samt Levande kust och skärgård.

Att fisket nyttjar en vild resurs skiljer dess miljöpåverkan från annan storskalig livsmedelsproduktion. Det krävs bland annat energi, vatten och transporter för att leverera en processad och förpackad fiskprodukt till en konsument, precis som det gör för andra livsmedel. För fisk och skaldjur från vilda bestånd krävs dessutom en kvalificerad bedömning av det fiskade beståndets status samt om fisket sker på ett hållbart sätt.

Begränsad klimatpåverkan

Livsmedelssystemet är komplext och många effekter beror på omgivande samhällssektorers hållbarhet, till exempel transportsektorn och energisektorn. Förnybara bränslen spelar en viktig roll för hur klimatet påverkas av hanteringen inom livsmedelskedjan, inklusive transporter.

Elektricitetens klimatpåverkan är viktig för klimatpåverkan från förädling och hantering samt transporter som drivs med el. Svensk elektricitet har mindre klimatpåverkan än den nordiska, som i sin tur ligger betydligt lägre än genomsnittlig europeisk elektricitet.

Fiskets utsläpp av växthusgaser kommer främst från bränslet till fiskebåtarna, från energin som används i produktionen och från transporter. Genom läckage av kylmedel från fiskebåtarnas kylanläggningar sker också utsläpp av växthusgaser, där några av kylmedlen har kraftig klimatpåverkan.

Generellt är utsläppen från fiskebåtarna störst, medan transporterna från hamn till förädling och vidare till butik står för en mindre andel.

Fisk från svaga bestånd orsakar större utsläpp av växthusgaser än fisk från starka bestånd, eftersom det tar längre tid att fånga samma mängd fisk i svaga bestånd. Bränsleåtgången blir därmed större.

Fiskemetoder där man aktivt drar redskapet, som bottentrålning, kräver mer bränsle och ger därför generellt större utsläpp av växthusgaser än fiske med redskap som långrev och nät. Fisk som lever i stora stim i den fria vattenvolymen, som sill, går att fiska mycket energieffektivt, men det är svårare med arter som lever nära botten och utspridda, som plattfisk.

Klimatpåverkan av fångad eller odlad fisk ligger i genomsnitt lägre än den från nöt och gris men högre än den från kyckling.

Odling av fisk och skaldjur

Odlingen av fisk och skaldjur, så kallat vattenbruk, ökar. Den största klimatpåverkan är förknippad med produktionen av insatsvaror, främst foder. Klimatpåverkan av fodret varierar mycket, från musslor som inte kräver någon extra fodertillsats till rovfiskar som behöver foder med ingredienser från fiskar eller andra animaliska produkter.

Sojan, som har ersatt fisk i exempelvis laxfoder, kan bidra till både ökad klimatpåverkan och avskogning. Om odlingen sker på avskogad mark frigörs stora mängder kol som varit bundet i marken och träden, vilket påverkar klimatet negativt. Den ökade sojaanvändningen i världen bidrar till avskogning, främst i Latinamerika.

Foder till växtätande fiskar ger i medeltal upphov till lägre växthusgasutsläpp än det till rovfiskar, även om det finns en stor spridning.

Transporter

Även transporter orsakar utsläpp av växthusgaser som har betydelse för matkonsumtionens klimatpåverkan. Generellt sett har livsmedel som transporterats mer långväga större klimatpåverkan per kilo än varor från EU och Sverige, vilket beror på växthusgasutsläppen förknippade med transporterna.

Hur stora utsläppen blir beror på hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel varan har fraktats. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än långa transporter med lastbil. Att både svensk och nordisk elektricitet påverkar klimatet mindre än den europeiska elmixen är en fördel vid tågtransporter av inhemska och nordiska produkter.

Om varorna behöver kylas under transporten ökar klimatpåverkan ytterligare. Fisk är ett av de livsmedel som har den mest globaliserade marknaden med interkontinentala transporter som sker både med fraktfartyg, flyg och lastbil.

Hav i balans, levande kust och skärgård

Den allra viktigaste miljöaspekten på fisk är att den kommer från hållbara bestånd. Dessvärre hotas en del fiskarter av utfiskning. Ibland är beståndet av en art hotat i ett område men stabilt i ett annat, det gäller till exempel torsk. Numera ska det anges på förpackningen från vilket område fisken kommer och det går därmed att välja exempelvis torsk från stabila bestånd. Miljömärkt fisk kommer från stabila bestånd. I WWF:s fisklista ingår även bedömningar av vilka bestånd som är stabila.

Vissa fiskemetoder skadar havsmiljön och andra marina arter mer än andra, exempelvis bottentrålning och skrapning. Selektiva redskap, som bara fångar den fisk man vill ha, är bättre än redskap som ger mycket så kallad bifångst. Nät, garn, krok, långrev och burar är exempel på selektiva redskap som inte heller skadar havsbotten.

Miljömärkt fisk är fångad med metoder som tar hänsyn till havsmiljön. En del producenter informerar också om fiskemetoder – man kan läsa på förpackningen och vid behov fråga i affären.

Ingen övergödning

Fisk- och skaldjursodlingar kan orsaka lokal övergödning och skada känsliga kustmiljöer, beroende på var och hur odlingen sker. Det gäller till exempel odling av jätteräkor/tropiska räkor. Att hålla rovfiskar i trånga bestånd leder till att näringsämnen och organiskt material koncentreras lokalt.

Hur stora de lokala effekterna blir hänger mycket ihop med odlingsplatsen, det vill säga hur stort vattenutbyte man har i området. Stort vattenutbyte späder ut de övergödande ämnena mer. Lagom dosering av foder för maximalt nyttjande är också väsentligt för att minimera övergödningseffekterna och effekterna av ökat nedfall av organiskt material i närområdet. Ligger odlingen längs en kuststräcka där man generellt sett har problem med höga halter av näringsämnen i vattnet hjälper inte utspädningseffekten så mycket.

Odling i slutna system och offshoreodling

Det finns fiskodlingar i slutna system, där övergödande ämnen inte släpps ut i havet, men dessa är fortfarande få till antalet. Det pågår också en utveckling av fiskodling i större anläggningar långt ifrån kusten, så kallad offshoreodling, där problemen med övergödning är mindre än i kustnära områden.

Odling av musslor minskar övergödning

Odling av filtrerande organismer som musslor gynnar näringsbalansen i det omgivande vattnet genom att de inte kräver någon tillsats av foder utan tar sin näring ifrån plankton i havet. Vid skörd av musslor tar man alltså ut näringsämnen ur havet.

Hållbar matkonsumtion

Hållbara matvanor bidrar till en hållbar konsumtion. Med det avses förutom miljöaspekterna också de sociala och ekonomiska dimensionerna i samhället.

För odlade fiskar och skaldjur finns hållbarhetsaspekter när det gäller djurskydd, friska djur och minskat behov av antibiotika och därmed minskad risk för ökad antibiotikaresistens. Den ökade antibiotikaresistensen är en viktig fråga för djur- och folkhälsa. Sverige har en god djurhälsa och ett gynnsamt läge när det gäller antibiotikaresistens. Dessutom håller djurskyddet i Sverige en hög nivå.

Miljösmarta matval

Senast granskad 2022-04-04