Miljösmarta matval

Ägg, mjölk och ost

Ost

Ägg, mjölk och ost är källor till många viktiga mineraler och vitaminer. Men samtidigt har de också relativt stor påverkan på miljön. Sedan 70-talet har svenskarnas ostkonsumtion fördubblats, och även äggkonsumtionen har ökat något.

Mjölk och ost är bra källor till kalcium, men ost innehåller också mycket energi (kalorier) och mättat fett. Väljer man nyckelhålsmärkt ost och mjölk får man lika mycket vitaminer och mineraler som fetare sorter, men mindre med mättat fett.

Mjölk och ost kommer från kor som släpper ut metangas, vilket är negativt för klimatet. Å andra sidan håller betande kor marker öppna som annars skulle växa igen. Det kan vara bra för den biologiska mångfalden, särskilt om korna har betat naturbetesmarker. Idag finns klimatcertifierad mjölk och ägg, där producenten har minskat utsläppen av växthusgaser.

Mjölk, ost och ägg från djur som fötts upp på foder som inte har besprutats så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ, bidrar till en giftfri miljö.

Vilken sorts ägg och mejeriprodukter du köper påverkar miljömålen om en giftfri miljö, ett rikt odlingslandskap, ett rikt växt- och djurliv samt begränsad klimatpåverkan.

Visste du ...
... att protein från nötkött orsakar mer än 10 gånger så mycket utsläpp av växthusgaser som protein från ägg?
... att 1 kg ost orsakar ungefär 10 gånger så mycket växthusgaser som 1 kg mjölk?

Fördjupning

Informationen har tagits fram i samarbete med Naturvårdsverket.

Påverkan på klimatet

1 kg ägg orsakar 1-3 kg växthusgaser. Merparten av utsläppen kommer från produktionen av hönornas foder, särskilt sojafoder. Om sojaodlingen sker på avskogad, ny mark frigörs kol som varit bundet i marken och träden. Det ger stora utsläpp av växthusgaser. Även hönsgödseln ger en del utsläpp.

1 kg mjölk orsakar 1-1,5 kg växthusgaser och 1 kg ost 10-15 kg. Utsläppen av växthusgaser kommer framför allt från kornas fodersmältning, som producerar metangaser. Även lagring av kogödsel och produktion av foder bidrar till utsläpp av växthusgaser. Olika typer av foder ger olika stora utsläpp. Grovfoder orsakar betydligt lägre utsläpp än kraftfoder från soja.

Det är ingen skillnad mellan ekologisk och konventionellt producerad mjölk när det gäller klimatpåverkan.

Även transporter orsakar utsläpp av växthusgaser. Hur stora utsläppen blir beror på hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel varan har fraktats. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg och långa transporter med lastbil.

Eftersom själva djurhållningen orsakar stora utsläpp blir den andel som kommer från transporter jämförelsevis liten. Samtidigt är det stora volymer ägg och mejeriprodukter som fraktas, och mejeriprodukter måste dessutom fraktas kylt. Sammantaget har detta betydelse för de totala utsläppen av växthusgaser.

Användning av växtskyddsmedel

Mjölkkor äter framför allt grovfoder, som inte besprutas, men även en del kraftfoder som besprutas under odlingen. Mest besprutas sojafodret.
En stor del av fodret för värphöns består av soja. Vid konventionell sojaodling används stora mängder växtskyddsmedel. På grund av ökad efterfrågan på soja som proteinfoder har sojaodlingen i världen ökat kraftigt de senaste decennierna. Det finns även ekologisk sojaproduktion, där kemiska växtskyddsmedel inte används.

Påverkan på odlingslandskapet och på växt- och djurlivet

Betande mjölkkor bidrar till ett öppet landskap. Det kan i sin tur öka den biologiska mångfalden eftersom det skapar variation i landskapet. Mejeriprodukter kan med andra ord bidra till ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt- och djurliv. Värphöns har inte denna positiva påverkan på den biologiska mångfalden, på grund av att de i huvudsak äter spannmål och importerat foder.

Miljösmarta matval

Senast granskad 2017-04-12