Nya livsmedel - företagare

Nya livsmedel – Novel Foods (NF) på engelska – är ett begrepp för livsmedel och livsmedelsingredienser som vi inte ätit i någon större utsträckning inom EU före 15 maj 1997. Sådana livsmedel måste riskvärderas och godkännas av EU-kommissionen innan de får börja säljas inom EU. Syftet är att skydda folkhälsan genom att kontrollera att livsmedlen är säkra.

Regler om nya livsmedel

Livsmedel och livsmedelsingredienser som inte har ätits i någon större utsträckning inom EU före den 15 maj 1997 kallas för ”nya”. Innan de får föras ut på marknaden inom EU måste de förhandsgranskas och godkännas. Förhandsgranskningen innebär att man bevisar att livsmedlet inte medför allvarliga risker för människors hälsa och syftet är att skydda konsumenterna.

Vilka livsmedel omfattas?

Nya livsmedel omfattar livsmedel och livsmedelsingredienser som har någon av följande egenskaper:

  • Har ny eller avsiktligt förändrad primär struktur på molekylär nivå. Det kan till exempel handla om förändringar som påverkar produkters konsistens. Ett annat exempel är substansen DMAA, som har prestationshöjande egenskaper.
  • Består av eller har isolerats ur mikroorganismer, svampar eller alger. Exempel på detta är omega 3- rika oljor som är framställda ur mikroalger.
  • Består av eller har isolerats ur växter eller är isolerade ur djur. Exempel är chiafrön (Salvia hispanica), insekter (både hela och malda), ett antal asiatiska växter och örter som blivit avförda som traditionell kinesisk medicin och frukten Carissa carandas (som endast får användas i kosttillskott). Steviablad i te eller örtinfusioner räknas inte längre som nya.
  • Är tillverkade med en ny produktionsmetod, om den innebär betydande förändringar av sammansättning eller struktur beträffande näringsvärde, ämnesomsättning eller halt av icke önskvärda ämnen. Ett exempel på ny produktionsmetod är användning av UV-behandling för att öka D-vitaminhalten i livsmedel, såsom bröd, svamp eller mjölk. Ett annat är nanoteknologi som också omfattas av denna förordning.

Nytt i förordning (EU) 2015/2283: nya livsmedelskategorier

I förordningen har växter och djur beskrivits i varsin kategori och man har i lagtexten skrivit in att även hela djur omfattas av definitionen för nya livsmedel.

Ett antal helt nya kategorier har lagts till

  • material av mineraliskt ursprung
  • cell- och vävnadskulturer från djur, växter, mikroorganismer, svampar, alger
  • konstruerat nanomaterial
  • vitaminer, mineraler och vissa substanser om ny produktionsprocess eller nanomaterial
  • livsmedel som använts endast i kosttillskott före maj 1997 men nu ska användas även i andra livsmedel.

Företagarens ansvar

Det är alltid företagarens ansvar att de livsmedel hen säljer är säkra för konsumenten. När det gäller nya livsmedel är det därför företagens ansvar att

  • visa att ett livsmedel har konsumerats i större omfattning före den 15 maj 1997 och därmed inte omfattas av förordningen om nya livsmedel
  • om livsmedlet betraktas som nytt: se till att produkten är godkänd och notifierad av EU-kommissionen (enligt nedan)
  • säkerställa att det nya livsmedlet inte avviker så mycket från "vanlig" mat att det medför näringsmässiga nackdelar för konsumenten att ersätta den med det nya livsmedlet.

Hur tar jag reda på om en produkt är ett nytt livsmedel?

Det kan vara svårt att avgöra om ett livsmedel är nytt eller inte. Det finns flera sätt att ta reda på om EU-kommissionen klassat livsmedlet eller livsmedelsingrediensen som ny och vilken typ av godkännande ett nytt livsmedel har

  • NF-katalogen
  • olika listningar av godkännanden av nya livsmedel
  • listan över notifierade livsmedel.

Du hittar även information på EU-kommissionens webbplats om nya livsmedel (Novel Foods på engelska).

EU-kommissionens katalog över nya livsmedel (NF-katalogen)

EU-kommissionen har tagit fram en katalog över livsmedel eller ingredienser där diskussion har förts angående om de ska betraktas som nya livsmedel eller inte.

NF-katalogen innehåller ett stort antal växter och deras status, det vill säga om de bör klassificeras som nya. Om växten bedöms vara ny får produkter innehållande växten inte saluföras utan ett godkännande.

NF-katalogen är inte något styrande dokument och den är långt ifrån komplett. Men man kan börja med att kontrollera om livsmedlet finns upptaget här och vilken klassificering kommissionen gjort av den. Det är ett sätt att möjligen hitta ett livsmedel/en växt som kommissionen klassat som ”inte nytt” – då behöver man inte fortsätta leta. Klassas det som nytt, eller inte finns i katalogen alls, måste man gå vidare och söka.

Lista över godkända nya livsmedel

Alla nya livsmedel som riskvärderats och bedömts vara säkra godkänns och gäller för hela EU. De flesta godkännanden görs av EU-kommissionen i så kallade genomförandebeslut och listas på kommissionens webbplats. I besluten kan man också läsa vilka användningsområden och doser livsmedelsingredienserna är godkända för.

Beslut kan också tas av enskilda nationella myndigheter och dessa finns också publicerade på EU-kommissionens webbplats.

EU-gemensamt register - nytt i förordning (EU) 2015/2283

I den nya förordningen kommer alla nya livsmedel som godkänts finnas i ett EU-gemensamt register. Man behöver alltså bara söka på ett ställe.

Det räcker inte att en produkt är ett godkänt nytt livsmedel för att man som företag ska få börja sälja den. En växtsort kan variera i näringsmässig sammansättning och över geografisk placering.

Därför måste varje ny produktionsenhet/exportör eller importör garantera att just deras produkt överensstämmer med den som är riskvärderad och godkänd.

Garantin för att varje enskild produkt överensstämmer med det godkända livsmedlet sker genom att ansvarigt företag anmäler produkten för notifiering till en nationell behörig myndighet (Livsmedelsverket i Sverige). I anmälan ska företaget visa att produkten har huvudsaklig överensstämmelse med det godkända nya livsmedlet.

Den nationella behöriga myndigheten utvärderar bevisen för överensstämmelsen och beslutar om produkten får uppföras på den så kallade notifieringslistan över godkända notifierade produkter.

Notifieringslistan innehåller alltså samtliga produkter som är godkända för att säljas som nya livsmedlet inom EU.

Ansökan om godkännande eller notifiering av ett nytt livsmedel - från och med 1 januari 2018

Nytt i förordning (EU) 2015/2283: notifieringar

I den nya förordningen behöver inte varje produkt notifieras (anmälas för utsläppande på marknaden) såsom gäller idag. Däremot har en ny typ av anmälan införts: anmälan om utsläppande av ett traditionellt livsmedel från tredjeland.

Traditionellt livsmedel från tredjeland

Detta är en definition som är ny i förordning (EU) 2015/2283. Den gäller så kallade primärprodukter, det vill säga djur och växter som inte är bearbetade eller processade, som har av tradition konsumerats utanför EU. I en anmälan om ett sådant nytt livsmedel krävs att man visar dokumentation av historiskt säker användning av produkten som livsmedel under 25 år som del av vanlig kosthållning.

Ansökningsförfaranden är beskrivna i detalj på sidan:

Exempel: Chiafrön

Chiafrön (Salvia hispanica) är ett nytt livsmedel och omfattas av förordning (EU) nr 2015/2283 och tidigare (EG) nr 258/97. Det finns flera genomförandebeslut med godkännanden som inbegriper chiafrön och som rör olika livsmedel där chiafrön är en del. Anledningen att det finns så många olika godkännanden är att EU-kommissionen bara godkänner de former av livsmedel som sökanden ansökt om godkännande för.

För chiafrön finns beslut för chiafrön i bröd, chiafrön som sådana, liksom i bakverk, frukostcerealier, frukt- bär- nöt- och fröblandningar, chiaolja och fruktdryck med chia.

I de olika besluten finns specifikation och process för livsmedlet angivet, mängdkrav (maxgräns)samt märkningskrav.

Insekter

De senaste åren har länderna inom EU diskuterat ifall hela insekter ingår som livsmedelskategori. Eftersom lagtexten varit otydlig har man tolkat den på olika sätt i olika länder. Några länder har tolkat texten som att hela insekter inte omfattas av förordningen om nya livsmedel. Det har lett till att konkurrerande företag får olika förutsättningar och att det fria flödet av varor inom unionen hindras. Under hösten har frågan aktualiserats då Finland ändrade sin tolkning till att hela insekter inte omfattas av förordningen - det vill säga tillåta användningen av hela livsmedel i livsmedel. 

Livsmedelsverket fattade i december 2017 beslutet att stå fast vid att försäljning av insekter som mat inte är tillåtet i Sverige. Beslutet fattades utifrån grunden att avsikten med lagstiftningen är att skydda konsumenter från okända faror som allergier, gifter och smittor. Om ett företag vill sälja insekter som mat måste de presentera ett vetenskapligt underlag som visar att konsumenterna inte utsätts för risker. Först när det finns tillräckligt beslutsunderlag blir livsmedlet godkänt för försäljning i hela EU. Inom EU har de inte ätits under tillräckligt lång tid för att vi ska kunna veta att det är ofarligt.

Insekter är nya livsmedel

Det har varit förbjudet att sälja insekter som mat i EU och Sverige i 20 år. Sverige har samma tolkning som de flesta andra EU-länder, nämligen att både hela och delar av insekter omfattas av förordning (EG) nr 258/97 om nya livsmedel och nya livsmedelsingredienser.

Vid årsskiftet förtydligas EU-lagstiftningen om insekter som nya livsmedel. Sveriges ställningstagande om att inte tillåta hela insekter som mat stöds av merparten av EU-länderna och stärks i och med den nya EU-förordning som träder i kraft 2018.

Flera insektsarter har funnits länge på EUs marknad men inget företag eller myndighet i EU har kunnat visa i vilken omfattning de har sålts och konsumerats.

Det innebär att företag som vill sälja insekter som livsmedel måste ansöka om och få godkännande om att få sälja den aktuella arten under de premisser som bevisats säkra. Hittills har ingen fullständig ansökan kommit in till något av EUs medlemsländer.

Om någon myndighet i EU får in nya uppgifter om konsumtion av insekter inom unionen före den 15 maj 1997 kommer de att räknas som "icke-nya".

Insekter är primärprodukter och omfattas därför av den nya definitionen traditionellt livsmedel från tredjeland. Det innebär att företagen kan välja om de vill ansöka om godkännande av insektsarten som nytt livsmedel eller anmäla den som traditionellt livsmedel från tredjeland.

Rapporter om insekter – möjligeter och risker

FAO (Food and Agricultural Organization of the United Nations) publicerade 2013 en rapport om framtida utsikter för ätbara insekter i livsmedel och foder. De framhåller insekternas roll som en klimatvänlig näringskälla. Samtidigt påpekar de att samma krav avseende hälsa och hygien måste ställas på insekter som på andra livsmedel. I de länder där insekter traditionellt har ätits har de ofta inte massproducerats i den utsträckning som kan förväntas om det ska bli en betydande näringskälla. Sådan massproduktion och livsmedelshantering innebär nya risker som man måste ta hänsyn till när man tillåter försäljning av insekter som livsmedel.

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, publicerade 2015 en riskprofil för insekter som livsmedel och foder. Rapporten pekar på den generella bristen på data om risker med insekter som livsmedel och foder. Det finns inte heller tillräcklig konsumtionsdata för säker användning.

Man framhåller att riskerna varierar betydligt mellan insektsarterna och hur de produceras. Det är därför inte möjligt att göra en generell riskvärdering av insekter som livsmedel, utan de måste vara artspecifika. Risker som tas upp och som orsakat sjukdom är bland annat sjukdomsframkallande bakterier, naturliga toxiska ämnen, tungmetaller samt allergier.

Senast granskad 2017-12-15