Nya livsmedel - Regler

Nya livsmedel – Novel Foods (NF) på engelska – är ett begrepp för livsmedel och livsmedelsingredienser som vi inte ätit i någon större utsträckning inom EU före 15 maj 1997. Sådana livsmedel måste riskvärderas och godkännas av EU-kommissionen innan de får börja säljas inom EU. Syftet är att skydda folkhälsan genom att kontrollera att livsmedlen är säkra.

Regler om nya livsmedel

Livsmedel och livsmedelsingredienser som inte har ätits i någon större utsträckning inom EU före den 15 maj 1997 kallas för ”nya”. Innan de får föras ut på marknaden inom EU måste de förhandsgranskas och godkännas. Förhandsgranskningen innebär att man bevisar att livsmedlet inte medför allvarliga risker för människors hälsa och syftet är att skydda konsumenterna.

Nya livsmedel regleras idag av förordning (EG) nr 258/97 om nya livsmedel och nya livsmedelsingredienser.

Vilka livsmedel omfattas?

Nya livsmedel omfattar livsmedel och livsmedelsingredienser som har någon av följande egenskaper:

  • Har ny eller avsiktligt förändrad primär struktur på molekylär nivå. Det kan till exempel handla om förändringar som påverkar produkters konsistens. Ett annat exempel är substansen DMAA, som har prestationshöjande egenskaper.
  • Består av eller har isolerats ur mikroorganismer, svampar eller alger. Exempel på detta är omega 3- rika oljor som är framställda ur mikroalger.
  • Består av eller har isolerats ur växter eller är isolerade ur djur. Exempel är chiafrön (Salvia hispanica), insekter (både hela och malda), ett antal asiatiska växter och örter som blivit avförda som traditionell kinesisk medicin och frukten Carissa carandas (som endast får användas i kosttillskott). Steviablad i te eller örtinfusioner räknas inte längre som nya.
  • Är tillverkade med en ny produktionsmetod, om den innebär betydande förändringar av sammansättning eller struktur beträffande näringsvärde, ämnesomsättning eller halt av icke önskvärda ämnen. Ett exempel på ny produktionsmetod är användning av UV-behandling för att öka D-vitaminhalten i livsmedel, såsom bröd, svamp eller mjölk. Ett annat är nanoteknologi som också omfattas av denna förordning.

Nytt i förordning (EU) 2015/2283: nya livsmedelskategorier

I nya förordningen har växter och djur beskrivits i varsin kategori och man har i lagtexten skrivit in att även hela djur omfattas av definitionen för nya livsmedel.

Ett antal helt nya kategorier har lagts till:

  • Material av mineraliskt ursprung
  • Cell- och vävnadskulturer från djur, växter, mikroorganismer, svampar, alger
  • Konstruerat nanomaterial
  • Vitaminer, mineraler och vissa substanser om ny produktionsprocess eller nanomaterial
  • Livsmedel som använts endast i kosttillskott före maj 1997 men nu ska användas även i andra livsmedel

Företagarens ansvar

Det är alltid företagarens ansvar att de livsmedel man säljer är säkra för konsumenten. När det gäller nya livsmedel är det därför företagens ansvar att

  • visa att ett livsmedel har konsumerats i större omfattning före den 15 maj 1997 och därmed inte omfattas av förordningen om nya livsmedel
  • om livsmedlet betraktas som nytt: se till att produkten är godkänd och notifierad av EU-kommissionen (enligt nedan)
  • säkerställa att det nya livsmedlet inte avviker så mycket från "vanlig" mat att det medför näringsmässiga nackdelar för konsumenten att ersätta den med det nya livsmedlet.

Hur tar jag reda på om en produkt är ett nytt livsmedel?

Det kan vara svårt att avgöra om ett livsmedel är nytt eller inte. Det finns flera sätt att ta reda på om EU-kommissionen klassat livsmedlet eller livsmedelsingrediensen som ny och vilken typ av godkännande ett nytt livsmedel har: NF-katalogen, olika listningar av godkännanden av nya livsmedel, samt listan över notifierade livsmedel.

Mer information hittar du på EU-kommissionens webbplats om nya livsmedel (Novel Foods på engelska).

EU-kommissionens katalog över nya livsmedel (NF-katalogen)

EU-kommissionen har tagit fram en katalog över livsmedel eller ingredienser där diskussion har förts angående om de ska betraktas som nya livsmedel eller inte.

NF-katalogen innehåller ett stort antal växter och deras status, det vill säga om de bör klassificeras som nya. Om växten bedöms vara ny får produkter innehållande växten inte saluföras utan ett godkännande.

NF-katalogen är inte något styrande dokument och den är långt ifrån komplett. Men man kan börja med att kontrollera om livsmedlet finns upptaget här och vilken klassificering kommissionen gjort av den. Det är ett sätt att möjligen hitta ett livsmedel/en växt som kommissionen klassat som ”inte nytt” – då behöver man inte fortsätta leta. Klassas det som nytt, eller inte finns i katalogen alls, måste man gå vidare och söka.

Lista över godkända nya livsmedel

 Nästa steg är att ta reda på om livsmedlet eller livsmedelsingrediensen man vill sälja är ett godkänt nytt livsmedel. Alla nya livsmedel som riskvärderats och bedömts vara säkra godkänns och gäller för hela EU. De flesta godkännanden görs av EU-kommissionen i så kallade genomförandebeslut och listas på kommissionens webbplats. I besluten kan man också läsa vilka användningsområden och doser livsmedelsingredienserna är godkända för.

Beslut kan också tas av enskilda nationella myndigheter och dessa finns också publicerade på EU-kommissionens webbplats.

Det räcker inte att en produkt är ett godkänt nytt livsmedel för att man som företag ska få börja sälja den. En växtsort kan variera i näringsmässig sammansättning och över geografisk placering.

Därför måste varje ny produktionsenhet/exportör eller importör garantera att just deras produkt överensstämmer med den som är riskvärderad och godkänd.

Garantin för att varje enskild produkt överensstämmer med det godkända livsmedlet sker genom att ansvarigt företag anmäler produkten för notifiering till en nationell behörig myndighet (Livsmedelsverket i Sverige). I anmälan ska företaget visa att produkten har huvudsaklig överensstämmelse med det godkända nya livsmedlet.

Den nationella behöriga myndigheten utvärderar bevisen för överensstämmelsen och beslutar om produkten får uppföras på den så kallade notifieringslistan över godkända notifierade produkter.

Notifieringslistan innehåller alltså samtliga produkter som är godkända för att säljas som nya livsmedlet inom EU.

Nytt i förordning (EU) 2015/2283: EU-gemensamt register

I den nya förordningen kommer alla nya livsmedel som godkänts finnas i ett EU-gemensamt register. Man behöver alltså bara söka på ett ställe.

Ansökan om godkännande eller notifiering av ett nytt livsmedel

En företagare som vill sälja ett nytt livsmedel inom EU måste noggrant gå igenom olika listor över godkända livsmedel och notifierade produkter.

Förutom listor över godkännanden av nya livsmedel och listan över notifierade produkter, finns en totallista över alla typer av ansökningar och deras status. Utifrån den kan företagaren bedöma om man själv behöver göra någon typ av ansökan och i så fall vilken.

Om livsmedlet är godkänt, men ingen produkt finns med på ansökningslistan som notifierad eller ansökt om detta, måste företaget själva ansöka om notifiering.

Om produkten är notifierad av ett annat importerande företag inom EU, kan man slippa notifiera den genom att köpa den direkt från det notifierade EU-företaget. Det kan också hända att produkten är notifierad av ett exporterande företag.

Båda typerna av ansökningsförfaranden är beskrivna i detalj på sidan:

Nytt i förordning (EU) 2015/2283: notifieringar

I den nya förordningen behöver inte varje produkt notifieras (anmälas för utsläppande på marknaden) såsom gäller idag.

Däremot har en ny typ av anmälan införts: anmälan om utsläppande av ett traditionellt livsmedel från tredjeland.

Traditionellt livsmedel från tredjeland

Detta är en definition som är ny i förordning (EU) 2015/2283. Den gäller så kallade primärprodukter, det vill säga djur och växter som inte är bearbetade eller processade, som har av tradition konsumerats utanför EU. I en anmälan om ett sådant nytt livsmedel krävs att man visar dokumentation av historiskt säker användning av produkten som livsmedel under 25 år som del av vanlig kosthållning.

Exempel: Chiafrön

Chiafrön har det latinska namnet Salvia Hispanica och räknas som nytt livsmedel inom EU. Ett företag i Sverige som vill importera och sälja chiafrön behöver gå igenom följande punkter:

  1. Jämför med de beslut som finns för godkännande av chiafrön som nya livsmedel. Det finns flera beslutsakter, som var och en godkänner användandet av chiafrön, färdigförpackade som sådana, eller i olika livsmedel såsom frukostflingor, fruktblandningar och bakverk. Det finns också ett särskilt godkännande för chiaolja från samma växt och för användning i till exempel kosttillskott. Tillåten mängd för de olika livsmedlen anges också här. Chiafrön
    får alltså inte användas i något annat livsmedel än där det är godkänt att använda. Exempel på produkter som inte är godkända är bars med chiafrön, marmelader med chiafrön och chiapudding.

  2. Kolla upp vilka företag som är notifierade för att importera och sälja chiafrön inom EU. De flesta av de notifierade företagen är importerande, men det finns också exporterande företag på denna lista. Det går bra att köpa chiafrön från vilket som helst av de notifierade företagen och sälja enligt de användningsvillkor som finns.

  3. Om du inte vill anlita något av de notifierade företagen måste du ansöka om godkännande av huvudsaklig överensstämmelse (notifiering).

  4. Om användningsområdet är helt nytt, till exempel om du vill använda chiafrön i ett bröd i högre mängder än vad som anges i befintliga beslut, eller i en annan livsmedelsform, måste man ansöka om godkännande av ett helt nytt livsmedel.

Insekter är nya livsmedel

Insekter, delar av eller produkter framställda ur dem, är exempel på nya livsmedel. Inom EU har de inte ätits under tillräckligt lång tid för att vi ska kunna veta att det är ofarligt.

Flera insektsarter har funnits länge på EUs marknad men inget företag eller myndighet i EU har kunnat visa i vilken omfattning de har sålts och konsumerats. EU-kommissionen bedömer därför att alla insektsarter är nya livsmedel och måste genomgå en riskbedömning och godkännas innan de får släppas ut på marknaden. Hittills har ingen komplett ansökan kommit in till något av EU:s medlemsländer.

I EU gäller därför för närvarande att insekter inte får marknadsföras eller uppfödas för livsmedelsändamål innan varje enskild art bedömts vara säker som livsmedel och godkänts av kommissionen. Sverige, liksom de flesta andra EU-länder, följer den tolkningslinjen som kommissionen rekommenderar. Detta gäller såväl delar av som hela eller bearbetade insekter. Eftersom texten i förordning (EG) nr 258/97 om nya livsmedel inte särskilt uttrycker att hela djur omfattas av definitionen för nya livsmedel har tolkningen ifrågasatts och några länder gjort bedömningen att hela insekter inte är nya livsmedel. Dessa länder tillåter därför användning av hela insekter men förbjuder användning av ingredienser som isolerats eller extraherats från insekter (till exempel proteinisolat) eller insekter från vilka några delar avlägsnats (såsom ben, vingar, huvud, tarmar) som livsmedel.

I den nya förordningen som börjar gälla från årsskiftet, (EU) nr 2015/2283, har man ändrat i texten och hela djur nämns specifikt. Från och med den 1 januari 2018 blir det alltså ingen tvekan om att hela insekter omfattas av förordningen.

Om någon myndighet i EU får in nya uppgifter om konsumtion av insekter inom unionen före den 15 maj 1997 så kommer de att räknas som "icke-nya".

Insekter skulle kunna gå in under den nya definitionen traditionellt livsmedel från tredjeland som införs i (EU) nr 2015/2283. Det krävs då att man visar historiskt säker användning under minst 25 år.

Rapporter om insekter

WHO har kommit med en rapport där de pekar på insekters potential som viktig proteinkälla i ett världsperspektiv.

Insekternas säkerhet som livsmedel väcker för närvarande en hel del diskussion inom EU. Frågor som diskuterats är bland annat nivån på hygienen inom insektsproduktion, potentiella allergirisker, tungmetaller och naturliga toxiska ämnen som insekter kan innehålla.

Kommissionen bad Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, om hjälp med att bedöma vad man vet om insekternas säkerhet som livsmedel och foder. I oktober 2015 publicerade Efsa riskprofilen för insekter där de pekar ut flera risker med insekter som livsmedel. Den riskprofilen är dock inget godkännande, utan sökande företag måste fortfarande visa i sin ansökan hur de hanterar de utpekade riskerna i sin produktion för att göra insekter till ett säkert livsmedel.

Senast granskad 2017-10-26