Klimatanpassning

Klimatet förändras och ett mer extremt klimat, med bland annat torka, kraftiga regn och fler värmeböljor, ställer livsmedelssektorn inför stora utmaningar. Livsmedelsföretagare behöver därför se över sin verksamhet och fundera på var den är sårbar för klimatförändringarna.

På den här sidan beskriver vi hur kort hur klimatet kan förändras och vilka konsekvenser det kan ha för livsmedelssektorn. Under 2018 driver Livsmedelsverket ett pilotprojekt om klimatanpassning i bageribranschen.

Ett förändrat klimat innebär nya utmaningar, men också möjligheter, för livsmedelsföretag. Även om alla effekter av klimatförändringarna inte är kända än, är det därför viktigt att börja anpassa sig till ett förändrat klimat. Genom att anpassa sig till de förändringar vi kan se idag, och de som kan inträffa i framtiden, kan livsmedelsföretag minska sin sårbarhet.

Vad är klimatanpassning?

Klimatanpassning är åtgärder för att anpassa samhället till de klimatförändringar vi redan märker av och de som vi inte kan förhindra i framtiden. Klimatsystemet är trögt och även om vi lyckas stoppa utsläppen av växthusgaser helt nu kan vi ändå förvänta oss förändringar i klimatet framöver. De är ett resultat av tidigare och pågående utsläpp. Anpassning till ett förändrat klimat är därför ett nödvändigt komplement till arbetet för att minska utsläppen. 

Varmare klimat

Temperaturen förväntas stiga över hela världen och som mest nära polerna. Det kan påverka livsmedelssektorn på många sätt:

  • Växtsäsongen i Sverige blir längre. Det kan innebära möjligheter för fler och större skördar samt odling av nya sorters grödor.
  • Ett varmare klimat i kombination med ökad nederbörd och längre växtsäsong gynnar parasiter och insekter samt ökar risken för sjukdomar på växter. Till exempel förväntas angrepp av svampar som producerar mögelgift (mykotoxin) på spannmålsgrödor bli vanligare.
  • Växt- och djurarter som normalt återfinns lägre söderut i Europa kan etablera sig längre norrut och konkurrera med Sveriges inhemska arter.
  • Ren- och viltföretag kan påverkas genom att tillgången och kvaliteten på bete förändras och att det blir svårare att hålla god hygien vid slakt i skogen.
  •  Husdjur och vilt blir mer mottagliga för sjukdomar.
  • Algblomning förväntas bli vanligare vilket kan ge konsekvenser för produktion och import av tvåskaliga blötdjur.
  • Högre temperaturer och värmeböljor gör det svårare att hålla varor kylda i alla led, kylkedjor bryts. Det kan leda till problem i produktion, lagerhållning och distributionsled.

Förändringar i nederbörd

Årsmedelnederbörden förväntas generellt sett att öka över hela Sverige. Störst ökning sker under vår och vinter och en större och större del av nederbörden kommer som regn istället för snö till följd av de ökande temperaturerna. I vissa delar av landet, framförallt i de östra delarna av Götaland och Svealand, kan nederbörden minska under sommaren. Där kan torka bli vanligare. Förändringarna i nederbörd kan påverka livsmedelssektorn genom att:

  • Ökad nederbörd kan leda till ökad avrinning vilket kan ge upphov till föroreningsspridning. Föroreningarna kan påverka kött- och sjömatsproduktion, vegetabilier och dricksvatten.

Extremväder

Stora variationer i temperatur och nederbörd inom och mellan år förväntas bli vanligare. Extrema väderhändelser som torka och kraftiga regn tros inträffa oftare. Det ställer stora krav på planering och flexibilitet. Extremväder kan påverka livsmedelssektorn på många sätt:

  • Torka och översvämningar kan leda till begränsad tillgång på grovfoder för köttproduktion, spannmål och vegetabilier.
  • Översvämningar kan resultera i att växtnäring utlakas och att grödor drabbas av syrebrist.
  • Torka kan leda till mer nitrat i vegetabilier som används som foder eller mat. Regn eller bevattning på torkstressade växterna kan ge upphov till förhöjda halter av vätecyanid.
  • Ojämn tillgång på foder kan ge variationer i slaktvolym mellan och inom år vilket är svårt att hantera för slakterierna.
  • Extrema väderhändelser som översvämningar och skyfall påverkar också distributionsleden. Vägar och järnvägar riskerar att översvämmas vid stora nederbördsmängder och kan blockeras eller förstöras till följd av skred, ras och stormar.

Import och export

Klimatförändringarna är globala och många länder kan drabbas hårdare än Sverige. Det innebär att det kan bli svårare att importera livsmedel och insatsvaror. Den svenska livsmedelssektorn kan därför behöva försörja en större del av den inhemska konsumtionen, men också bidra mer till den globala försörjningen via export.

Dricksvatten

Vad kan du som livsmedelsföretagare göra?

Som Livsmedelsföretagare behöver du se över din verksamhet och fundera på var den är sårbar för klimatförändringarna. Genom förhållandevis enkla åtgärder, som att serva kylbilar inför sommaren, kan livsmedelsföretag minska sin sårbarhet och fortsätta producera säkra och goda livsmedel i framtiden.

Andra möjliga åtgärder kan vara att se över möjligheten att använda andra sorters råvaror och insatsvaror, eller att förändra produktionssätt. Ett exempel på förändrat produktionssätt är att odla mer fisk på land. 

Vad gör Livsmedelsverket?

Livsmedelsverket initierar, stödjer och utvärderar arbetet med klimatanpassning inom sitt ansvarsområde. Myndigheten har tagit fram en plan som beskriver livsmedelssektorn i ett förändrat klimat.

Under 2018 driver Livsmedelsverket ett pilotprojekt om klimatanpassning i bageribranschen. Projektet syftar till att ta fram informationsmaterial och verktyg för att stötta bageriföretag i deras arbete med klimatanpassning.

Ett första steg är att undersöka nuläget kring klimatanpassning och kartlägga behov av stöd hos livsmedelsföretagare. Därför skickar Livsmedelsverket ut en enkät till 120 livsmedelsföretag i olika branscher under oktober-november 2018.

Senast granskad 2018-10-12