Uppdaterade riktlinjer för skolmåltider betonar vikten av närvarande vuxna och delaktiga elever
2025-05-12
Sverige är världsbäst på skolmåltider – ändå skippar var tredje högstadieelev skollunchen. Den största anledningen är inte maten som serveras utan att elever upplever miljön som otrygg och stressig. I Livsmedelsverkets uppdaterade riktlinjer för måltider i skolan, som nu går ut på remiss, finns förslag på flera åtgärder för att förbättra måltidssituationen för eleverna. Bland annat behöver eleverna få möjlighet att bli mer delaktiga och de vuxna i skolan behöver ta en mer aktiv roll vid måltiden och bidra med positiv attityd.
Varje elev i grundskolan har enligt lag rätt till kostnadsfri näringsriktig skollunch, och Sverige är ett av få länder i världen som erbjuder det. Skollunchen ska se till att eleverna får i sig tillräckligt med näring och att de orkar med skoldagen, men den kan även:
- grundlägga hälsosamma matvanor livet ut
- utjämna socioekonomiska skillnader
- lära elever om kopplingen mellan mat och miljö.
Landets måltidschefer är ansvariga för att den lunch som serveras är näringsriktig. Men de ansvarar också för att skollunchen bidrar till kommunens miljömål och att det finns beredskap i händelse av störningar. Dessutom har de höjda matpriserna inneburit ekonomiska utmaningar. Måltiderna som serveras i landets skolrestauranger är därmed planerade med hänsyn till många olika aspekter.
Trygghet, lugn och ro är viktigast
Var tredje elev äter inte skollunch varje dag, men det är inte maten i sig som är viktigast för att elever ska vilja äta lunchen. Det handlar också om brist på trygghet och lugn och ro. För att åstadkomma en förändring behöver skolan och måltidsverksamheten samarbeta mer än vad de gör idag.
− Skollunchen är inte bara ett tillfälle att äta utan också ett tillfälle till socialt umgänge mellan elever och mellan elever och vuxna. Vi vet av erfarenhet att närvarande vuxna är viktiga för en tryggare och lugnare måltidsmiljö, både för yngre och äldre elever. Men den viktigaste nyckeln till en trygg och trivsam måltidsmiljö är att göra eleverna delaktiga i utvecklingen, säger Emelie Elin som leder Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.
Livsmedelsverket har nu tagit fram förslag på en uppdaterad version av Nationella riktlinjer för måltider i skolan och dessa riktlinjer går idag ut på remiss. Under arbetet har Livsmedelsverket haft en löpande dialog med representanter från måltidsverksamheter, skolan, Skolverket och andra berörda myndigheter. Synpunkter på remissförslaget ska lämnas in senast 19 juni.
Några av nyheterna i Nationella riktlinjer för måltider i skolan
- I arbetet med uppdateringen av riktlinjerna har Skolverket varit en värdefull samarbetspartner för att tydligare få in skolans perspektiv i riktlinjerna.
- Inför uppdateringen har Livsmedelsverket sammanställt forskning som visar att skolan behöver arbeta mer med miljön runt måltiderna – att det är tryggt och lugnt i skolrestaurangen. Därför har vi bland annat ändrat rekommendationen om hur lång tid eleverna behöver för att kunna äta i lugn och ro, från 20 till 25 minuter.
- I riktlinjerna finns nu även nationella mål för hållbara skolmåltider och indikatorer som kan vara ett stöd i uppföljningen i arbetet mot målen. Vi vill genom dessa hjälpa kommunerna att få en tydligare bild av sitt nuläge och vägleda dem till hur de kan utveckla sina skolmåltider.
- Riktlinjerna har även utökats med ett avsnitt om beredskap och ett avsnitt om upphandling.
Mer information för journalister
Livsmedelsverkets presstjänst, 018–17 53 40
Anmäl dig här om du vill prenumerera på Livsmedelsverkets nyheter
