Remissvar: Kommunerna avgörande för livsmedels- och dricksvattenförsörjningen i kris och krig
2025-02-12
Fler invånare än de som vanligtvis äter offentliga måltider bör kunna få stöd av sin kommun för att få tillgång till mat och dricksvatten vid omfattande kriser och krig. De flesta hushåll kan och bör ha en hemberedskap för en viss period, medan sårbara grupper kan behöva mer hjälp. Det är också viktigt att planera för långvariga störningar och hur människor som evakueras eller flyr till kommunen ska få tillgång till vatten och mat.
Det skriver Livsmedelsverket i sitt remissvar om utredningen Kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig (SOU 2024:65). I remissvaret lyfter Livsmedelsverket flera viktiga förutsättningar för livsmedels- och dricksvattenförsörjningen i kris och krig, som tidigare har tagits upp i myndighetens remissvar om utredningen Livsmedelsberedskap för en ny tid.
– Det är bra att slå fast kommunernas ansvar i lagstiftning, de har rätt att veta vad som förväntas av dem i kris och krig. Vi menar att ansvaret bör omfatta mer än det utredningen föreslår – så att kommunerna får ansvar för att planera och agera för att alla kommuninvånare får tillgång till mat och dricksvatten. Men för att det ska fungera måste det också vara klart hur arbetet ska finansieras, säger Daniel Karlsson, avdelningschef på Livsmedelsverket.
Viktigt att se till hela landets försörjning
I flera kommuner finns lantbruk, livsmedelsindustrier och lager som förser stora delar av landet med mat. Det behöver kommunerna ta hänsyn till i sin beredskapsplanering. Livsmedelsverket vill gå längre än utredningen när det gäller kommunernas ansvar att se till hela befolkningens försörjning.
– Det är viktigt att beredskapsarbetet bedrivs över geografiska gränser och mellan olika sektorer. Vi är beroende av varandra och behöver samarbeta för att klara livsmedels- och dricksvattenförsörjningen i kris och krig, säger Daniel Karlsson.
Livsmedelsverket ser positivt på att utredningen betonar att man i beredskapsplaneringen behöver ta hänsyn till att olika kommuner och regioner har olika förutsättningar och utsatthet. Det handlar till exempel om var i landet en kommun ligger, om det är storstad eller landsbygd, men också om kommunens strategiska betydelse ur ett militärt perspektiv.
Kommunerna en del av det civila försvaret
Utredningen säger att kommunerna ska beakta det civila försvaret i sitt beredskapsarbete. Samtidigt säger lagen om totalförsvar att kommunerna är en del av det civila försvaret. Livsmedelsverket menar att det måste vara tydligt att kommunerna ingår i totalförsvaret och inte är en verksamhet vid sidan av. Det går också i linje med de krav som Nato ställer.
Företagens ansvar behöver förtydligas
Många verksamheter i kommunerna bedrivs idag av privata aktörer. Det handlar till exempel om skolor, äldreomsorg och måltidsverksamhet. Utredningen konstaterar att kommunens beredskapsplanering ska omfatta även privata verksamheter, men Livsmedelsverket anser att deras ansvar för att medverka i beredskapsplaneringen bör regleras tydligare i lag. Det är typen av verksamhet och vilka brukare den riktar sig till som ska vara i fokus, inte verksamhetsformen.
Ytterligare upplysningar för journalister
Livsmedelsverkets presstjänst 018-17 53 40
Anmäl dig här om du vill prenumerera på Livsmedelsverkets nyheter:
Prenumerera
