Oro för att bli sjuk gör att mat hamnar i sopkorgen

För tredje gången har Livsmedelsverket genomfört en konsumentundersökning med fokus på kunskap, attityder och beteenden kopplat till matsvinn. Dessa insikter är värdefulla när myndigheten planerar sin information till konsumenterna. Och resultaten visar att kunskapen har ökat.

– Det är glädjande att konsumenterna har tagit till sig de budskap som vi och andra aktörer har kommunicerat. Även om man i perioder har känt sig lite tjatig verkar det ha haft effekt och sannolikt bidragit till att mer mat har kunnat ätas, säger Karin Fritz, matsvinnsexpert på Livsmedelsverket.

Nästan 9 av 10 konsumenter svarar nu att bäst före-dag betyder att maten också kan gå att äta efter datumet har passerat. Det är också fler som säger sig använda sina sinnen att titta, lukta och smaka om maten går bra att äta.

Över 40 procent uppger att de har 3-5 grader i kylskåpet, vilket är en ökning. Det innebär att man har mer tid på sig att äta upp maten, eftersom maten håller sig fräsch längre om du har kallt i kylen. Det är också fler som vet att tillagad mat kan hålla upp till en vecka i kylskåpet om du har fyra grader i kylen.

Oro en vanlig anledning till matsvinn

Livsmedelsverket har också ställt frågor om anledningarna till att mat slängs. Resultaten visar att det här är något vi behöver jobba mer med. De vanligaste svaren var att ”maten känns ofräsch”, ”vill inte riskera att bli sjuk” och ”tar det säkra före det osäkra”.

– Det är ett intressant resultat som vi definitivt tar med oss in i det framtida arbetet. Trygga konsumenter med kunskap om vad som sker med maten i hemmet, och med tillit till sin egen förmåga, borde leda till ett minskat matsvinn, säger Karin Fritz.

Färre konsumenter än tidigare uppger dock i den senaste mätningen att de tillagat eller tagit för mycket mat som anledningen till matsvinn.

Fler behöver bidra

Det är viktigt att fortsätta uppmärksamma matsvinnet och höja medvetenheten. Resultaten i konsumentundersökningen visar att satsningar på kunskap och kommunikation kan ge effekt. Här har många aktörer ett ansvar att stötta konsumenterna – inte minst kommunerna.

Resultaten visar också att konsumenterna gärna köper varor i butik som är lite defekta eller närmar sig bäst före-dag, vilket skulle kunna minska butikernas matsvinn. Och knappt hälften som lämnat överbliven mat på restaurang har fått frågan om att ta med den hem (en s.k. ”doggybag”). Där finns stor potential att komma åt en del av tallrikssvinnet.

Matsvinn är mat och dryck som slängs i stället för att ätas. Att slänga mat är ett slöseri med resurser som påverkar både miljö och klimat och ekonomin negativt. En stor del av matsvinnet uppstår i hushållen. När mat slängs i hemmet har den dessutom en högre miljöpåverkan, eftersom maten slängs i slutet av livsmedelskedjan, efter förädling, packning och distribution.

Läs rapporten Matsvinn i hemmet

Ytterligare upplysningar för journalister:
Livsmedelsverkets presstjänst 018 – 17 53 40

Anmäl dig här om du vill prenumerera på Livsmedelsverkets nyheter:
Prenumerera