Nationella mål föreslås för en hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion
2024-02-07
Dagens livsmedelskonsumtion är inte hållbar för vare sig hälsa, miljö eller klimat. Den ökar risken för ohälsa och sjukdomar, som i sin tur innebär negativa konsekvenser för både individ och samhälle. På uppdrag av regeringen föreslår nu Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket nationella mål och insatsområden för en hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion i Sverige, till stöd för folkhälso- och hållbarhetsarbetet i regioner, kommuner, näringsliv och på myndigheter.
Debattartikel i Dagens Samhälle 7 februari 2024
Dagens livsmedelskonsumtion är en av de största orsakerna till ohälsa och sjukdom i Sverige. På befolkningsnivå beror det bland annat på överkonsumtion av energi, för lågt intag av fullkorn och baljväxter, samt för högt intag av salt, charkprodukter, rött kött och av livsmedel som innehåller mycket socker och fett men lite näring.
Livsmedelskonsumtionen i dag ökar risken för sjukdomar som diabetes, fetma, hjärt-kärlsjukdom och flera olika cancerformer. Ungefär 14 000 dödsfall per år kan kopplas till vad vi äter, vilket motsvarar 15 procent av samtliga dödsfall i Sverige. Bara förekomsten av fetma och dess följdsjukdomar innebär stora kostnader för produktivitetsförluster och hälso- och sjukvård, samt lidande och förkortad livslängd.
I en ny rapport som Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har tagit fram på regeringens uppdrag föreslår vi följande mål för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion fram till år 2035:
- Livsmedelskonsumtionen har bidragit till en bättre och mer jämlik hälsa.
- Livsmedelskonsumtionens negativa påverkan på klimat, biologisk mångfald och ekosystem har minskat och dess positiva påverkan på biologisk mångfald och ekosystem har ökat.
Målen ska vägleda myndigheters, regioners och kommuners folkhälso- och hållbarhetsarbete, men även näringslivet och civilsamhället.
För att nå målen behöver vi ändra livsmedelskonsumtionen. Myndigheterna föreslår sex tydliga delmål som anger de viktigaste förändringarna som behöver ske till år 2035. De handlar om att konsumtionen av frukt och grönt, fullkorn och fisk och skaldjur behöver öka, medan konsumtionen av kött, salt och energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel behöver minska.
För att åstadkomma en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion behövs insatser. Myndigheterna har identifierat fem olika insatsområden:
1. En marknad som stödjer en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion.
2. En offentlig sektor som främjar en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion.
3. Samarbete mellan offentliga och kommersiella aktörer för att främja en hållbar och hälsosam matmiljö.
4. Ökad kompetens hos viktiga aktörer i livsmedelssystemet.
5. Att det offentliga ska främja kunskapsutveckling och kunskapsspridning.
För att förslagen om mål som nu överlämnas ska få effekt, behöver de antas av regeringen och integreras i löpande uppföljningar. Om ingenting görs riskerar utvecklingen att fortsätta åt fel håll.
En god och jämlik hälsa är viktig för både individ och samhälle, och det finns stora vinster med en hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion. Vår förhoppning är att de föreslagna målen nu antas. Tillsammans med indikatorer och insatsområden blir de ett viktigt stöd för kommuner, regioner, civilsamhällets organisationer och näringsliv i arbetet för en bättre folkhälsa i framtiden.
Karin Tegmark Wisell
Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten
Annica Sohlström
Generaldirektör, Livsmedelsverket