2 - Beredning av förslag

Orange bakgrund med vit text, Beredning av förslag.

Att bereda, ta fram och förhandla, förslaget från EU-kommissionen är det som tar längst tid i arbetet med att ta fram regler. Och det är nu som Livsmedelsverkets experter behöver veta mer om hur Sveriges stora och små företag, branscher och konsumenter kan påverkas av nya rättsakter. 

Att bereda ett förslag är det som tar längst tid i arbetet med att ta fram nya regler. Det är nu EU-kommissionens och medlemsländernas experter inhämtar synpunkter från  alla berörda aktörer i samhället och tar fram underlag. Aktörerna kan exempelvis vara företag, branschorganisationer, intresseorganisationer eller konsumenter.

Beredningsfasen kan ta allt ifrån ett halvår upp till flera år. Det beror till exempel på prioriteringar, hur politiskt komplicerad frågan är och om underlaget är tillräckligt för att gå vidare. Frågan analyseras ur ett brett hållbarhetsperspektiv med hjälp av information från vetenskapliga underlag och berörda aktörer. I analysen beaktas relevanta miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenser.

Vetenskapligt underlag

Redan i början av processen kan kommissionen ge uppdrag till den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa,  att ta fram ett vetenskapligt underlag i frågan. Efsas yttrande är ofta en grund för de regler som kommissionen beslutar om.

EU-aktörer

Kommissionen konsulterar ofta också representanter från olika aktörer, till exempel den europeiska livsmedelsindustrin (FDE), konsumentorganisationer (BEUC), European Agri-Cooperatives (COGECA). De har möjlighet att lämna information och synpunkter samt berätta om eventuella konsekvenser de bedömer att förslaget kan leda till.

Ibland ordnar kommissionen gemensamma möten med medlemsstaterna och intressenterna för att underlätta och organisera informationsutbytet.

Svenska intressen

Det är nu som Livsmedelsverkets experter behöver veta mer om hur Sveriges stora och små företag, branscher och konsumenter kan påverkas av nya rättsakter. 

I det här steget behövs också  annan kunskap som finns på hemmaplan.  Det kan till exempel vara att ta reda på vilka halter av ett visst ämne som finns i livsmedel som säljs eller produceras i Sverige (så kallad haltdata). 

Senast granskad 2025-07-01