2 - Beredning av förslag

Orange bakgrund med vit text, Beredning av förslag.

Att bereda, ta fram och förhandla, förslaget från EU-kommissionen är det som tar längst tid i arbetet med att ta fram regler. Och det är nu som Livsmedelsverkets experter behöver veta mer om hur Sveriges stora och små företag, branscher och konsumenter kan påverkas av nya rättsakter. 

Att bereda ett förslag är det som tar längst tid i arbetet med att ta fram nya regler. Det är nu EU-kommissionens och medlemsländernas experter inhämtar synpunkter från  alla berörda aktörer i samhället och tar fram underlag. Aktörerna kan exempelvis vara företag, branschorganisationer, intresseorganisationer eller konsumenter.

Beredningsfasen kan ta allt ifrån ett halvår upp till flera år. Det beror till exempel på prioriteringar, hur politiskt komplicerad frågan är och om underlaget är tillräckligt för att gå vidare.

Vetenskapligt underlag

Redan i början av processen kan kommissionen ge uppdrag till den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa,  att ta fram ett vetenskapligt underlag i frågan. Efsas yttrande är ofta en grund för de regler som kommissionen beslutar om.

EU-aktörer

Kommissionen konsulterar ofta också representanter från olika aktörer, till exempel den europeiska livsmedelsindustrin (FDE), konsumentorganisationer (BEUC), European Agri-Cooperatives (COGECA). De har möjlighet att lämna information och synpunkter samt berätta om eventuella konsekvenser de bedömer att förslaget kan leda till.

Ibland ordnar kommissionen gemensamma möten med medlemsstaterna och intressenterna för att underlätta och organisera informationsutbytet.

Svenska intressen

Det är nu som Livsmedelsverkets experter behöver veta mer om hur Sveriges stora och små företag, branscher och konsumenter kan påverkas av nya rättsakter. 

I det här steget behövs också  annan kunskap som finns på hemmaplan.  Det kan till exempel vara att ta reda på vilka halter av ett visst ämne som finns i livsmedel som säljs eller produceras i Sverige (så kallad haltdata). 

Aktuella frågor

Enligt handlingsplanen till strategin Från jord till bord planerar EU-kommissionen att bland annat föreslå en rättslig ram för ett hållbart livsmedelssystem innan utgången av 2023 och har inlett förberedande arbete med initiativet.

Initiativet handlar om ny lagstiftning som enligt kommissionen kan komma att omfatta allmänna mål samt definitioner och principer för hållbarhet i livsmedelssystem, ett ramverk för märkning av hållbart producerade livsmedel samt obligatoriska minimikriterier vid offentlig upphandling av hållbart producerade livsmedel.

EU-kommissionen har genomfört ett samråd i syfte att få in synpunkter från allmänheten och berörda parter. 

Djurskydd – översyn av EU-lagstiftning. Del D av samrådet handlar om djurskyddsmärkning.

Översyn av EU:s handelsnormer för jordbruksprodukter

Under hösten 2022 arbetas det med revidering av handelsnormsreglerna för ägg, fjäderfäkött, olivolja samt frukt och grönt. Kommissionen beräknar att reglerna ska vara färdigförhandlade och beslutade innan årsskiftet.

Under våren 2023 förväntas det komma förslag inom vissa av de så kallade frukostdirektiven. De produktområden som förväntas omfattas av revidering är juice, sylt/marmelad, honung och mjölkpulver. Då detta infaller under Sveriges ordförandeskap i ministerrådet kommer Livsmedelsverket ha en aktiv del i arbetet med dessa förhandlingar.

Frågorna handlar om framsidesmärkning (Front Of Pack Nutrition Labelling FOPNL  ), ursprungsmärkning och datummärkning, som är nyckelåtgärder i strategin Från jord till bord, och märkning av alkoholhaltiga drycker i enlighet med EU:s plan mot cancer.

Ett annat initiativ handlar om att fastställa näringsprofiler för att begränsa användningen av påståenden om livsmedel som inte uppfyller en viss näringskvalitet. Detta finns med i strategin Från jord till bord.

Framsides-, ursprungs- och datummärkning samt näringsprofiler

EU-kommissionen har genomfört två samråd för konsekvensbedömning av förslaget. Dessa är publicerade.

Översyn av reglerna om livsmedelsinformation till konsumenterna, för att hjälpa konsumenter att göra hälsosammare och mer hållbara livsmedelval, samt att minska matsvinn, detta genom att föreslå att

  • introducera obligatorisk framsidesmärkning av näringsvärden
  • utöka obligatorisk ursprungsmärkning för några specifika produkte
  • se över regler om datummärkning (sista förbrukningsdag och bäst före-datum.

Fastställande av näringsprofiler, där gränsvärden fastställs för näringsämnen såsom fett, sockerarter och/eller salt, och där näringspåståenden begränsas och hälsopåståenden förbjuds för livsmedel som innehåller näringsämnen över de gränsvärdena.

Aktiviteterna ovan finns i handlingsplanen till EU-kommissionens ”Från jord till bord-strategi”.

Den inledande konsekvensbedömningen tillhandahålls endast i informationssyfte. Det föregriper inte EU-kommissionens slutliga beslut om huruvida initiativet ska fullföljas eller om dess slutliga innehåll. Alla de delar av initiativet som beskrivs i den inledande konsekvensbedömningen, inklusive tidpunkten för den kan komma att ändras.

Nästa steg i processen är att EU-kommissionen kommer att utföra en djupare konsekvensbedömning och ytterligare offentligt samråd.

Följs tidtabellen är förslag att vänta i slutet av 2022.

 

Alkoholmärkning - Förslag till översyn av förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna när det gäller märkningsregler för alkoholhaltiga drycker

EU-kommissionen vill föreslå krav på obligatorisk ingrediensförteckning och näringsdeklaration för alkoholhaltiga drycker.

EU-kommissionen har genomfört en inledande konsekvensbedömning av initiativet om översyn av reglerna om livsmedelsinformation på alkoholhaltiga drycker (ingrediensförteckning och näringsdeklaration). Detta initiativ kompletterar översynen av EU:s regler om livsmedelsinformation till konsumenterna (framsides- ursprungs- och datummärkning samt näringsprofiler).

Nästa steg i processen är att EU-kommissionen kommer därefter att sammanfatta synpunkterna i en rapport. EU-kommissionen kommer att utarbeta en konsekvensbedömning under 2021/2022 och planerar att anta sitt förslag under det sista kvartalet 2022. Det kommer att ingå i den konsekvensbedömning som enligt planerna ska genomföras om översynen av andra bestämmelser i förordningen om livsmedelsinformation.

Följs tidtabellen är förslag att vänta i slutet av 2022.

Ekologiskt

Framtagande av nya och kompletterande regler kopplade till nya eko-förordningen (EU) 2018/848 som började tillämpas 1 januari 2022. Bland annat inom områdena insekter, salt och särskilda regler för kontrollorganen.

Nästa steg i processen är ett fortsatt löpande arbete. Revidering av förordning (EU) 2021/1165 som bland annat styr vilka tillsatser och icke-ekologiska ingredienser som får användas, pågår under hösten 2022. Från 1 januari 2023 ska kontrollorganen utfärda certifikat i TRACES. Reglerna för ekologisk saltproduktion och märkning beräknas vara färdigförhandlade och beslutade runt årsskiftet 2022/2023. Gällande särskilda regler för ekologiska insekter (både som foder och som livsmedel) räknar kommissionen med att arbetet kan slutföras under 2023.

Mykotoxiner

Arbetet pågår med att införa lägre gränsvärden för mykotoxinerna deoxynivalenol (DON) och T2/HT2 i spannmål.

Nästa steg i processen är en djupare analys av EFSA:s utvärderingsdata som kommer att göras vad gäller års- och geografisk variation av DON för att tydliggöra gränsvärden i olika produkter. Synpunkterna kommer att beaktas innan förslagen för DON och även T2/HT2 förs vidare till omröstning.

Tillsatser

Utredning av användning av nitrit och nitrat i kött- och charkprodukter, i enlighet med bestämmelserna i Bilaga II till förordning 1333/2008. I dag är det tillåtet att tillsätta nitriter enbart i kategorin kött och köttprodukter. Nitrater får användas till ost, köttprodukter och fiskprodukter (inlagd sill och skarpsill).

Nästa steg i processen

Under 2017 gjorde Efsa nya utvärderingar av E249 – E252 (nitriter och nitrater). Man valde att behålla de tidigare acceptabla dagliga intagen (ADI). ADI-värdet är den mängd man kan äta dagligen under hela livet utan risk för hälsan.

När man bara tar hänsyn till tillsatta nitrater och nitriter i kött och andra livsmedel kommer ADI-värdet inte att överskridas för de flesta. Om alla källor till nitrater och nitriter beaktas - alltså även de naturligt förekommande - riskerar dock ADI att överskridas för alla grupper. Denna slutsats resulterade i att EU-kommissionen tog upp frågan om att eventuellt revidera  maximihalten.

Livsmedelsverkets arbete i EU

Senast granskad 2022-05-02