Låga halter av oönskade ämnen hos de flesta småbarn i Sverige

2025-06-05

De allra flesta svenska barn har låga halter av oönskade ämnen i kroppen som inte förväntas innebära någon risk för barnens hälsa. Men en mindre andel av barnen har högre halter i kroppen än vad som är önskvärt av PFAS eller bly.

Vi analyserade ett brett spektrum av ämnen, som man främst får i sig från mat och dricksvatten:

  • metaller i helblod
  • PFAS i serum
  • en nedbrytningsprodukt av pesticiden klortalonil (4-hydroxy-klortalonil) i serum
  • flera organiska kontaminanter i urin, bland annat bisfenoler samt metaboliter av mjukgörare, fosforbaserade flamskyddsmedel, pesticider och doftämnen.

I korthet visade resultaten att:

  • Ämnen ur alla ämnesgrupperna fanns i proverna från de flesta av barnen. Halterna låg inom de intervall som kunde förväntas och var generellt jämförbara med nivåerna som har uppmätts i andra studier.
  • De allra flesta av barnen hade låga halter av de undersökta ämnena i kroppen, halter som inte förväntas innebära någon risk för barnens hälsa.
  • För bly hade dock 10 procent av barnen halter högre än Efsas referenspunkt för ökad risk för påverkan på hjärnans utveckling hos foster och små barn. Liknande resultat har setts i andra studier av svenska barn. Detta understryker att det är viktigt att ytterligare minska exponeringen för bly, från alla källor.
  • Av 1,5-åringarna hade 4,5 procent halter som var högre än Efsas referenspunkt i riskvärderingen av SPFAS4 (summan av PFOS, PFHxS, PFOA och PFNA).
  • Halterna av bisfenol A i urinproverna bekräftade också vad Efsa tidigare har konstaterat, det vill säga att vi får i oss för mycket bisfenol A.

Skärpt reglering förväntas minska exponeringen framöver

Flera PFAS-ämnen har förbjudits de senaste åren. Det finns nu också gränsvärden för PFAS i ett antal olika livsmedel och sänkta gränsvärden för PFAS i dricksvatten införs under 2026. Under 2025 kommer fler regler som ytterligare ska minska mängden oönskade kemiska ämnen i maten, det blir till exempel förbjudet att använda bisfenoler i livsmedelsförpackningar i Europa. Dessa åtgärder kommer sannolikt att leda till att exponeringen för dessa ämnen minskar ännu mer.

Undersökningen genomfördes i samarbete med Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning (HÄMI).

Du kan läsa hela rapporten här: