Start / Matvanor, hälsa & miljö / Måltider i vård, skola och omsorg / Så kan skolmåltidssystemet bidra till ett hållbarare samhälle / Arbete för att förändra skolmåltidssystemet / Skolmåltidens koppling till det pedagogiska uppdraget

Skolmåltidens koppling till det pedagogiska uppdraget

Lyssna

Idag saknas koppling mellan måltiden och pedagogiken. Genom att använda skolmåltiden, köket och måltidsmiljön som pedagogiska verktyg där både kök och pedagoger samarbetar, kan barn och unga lära sig om hållbar mat samtidigt som det skapas mer engagemang och kunskap om måltiden och livsmedelssystemet.

Initiativ som arbetar eller har arbetat med hävstången

• ExplorEAT
  Eleverna introduceras för olika typer av hållbar mat genom temat ”Explore Eat”. Eleverna uppmuntras och lockas att smaka på och äta mat som de är mindre vana vid. Arbetet är inspirerat av konceptet Riskful Play. Genom ExplorEAT används elevernas nyfikenhet och alla sinnen för att utforska en okänd råvara genom att vandra genom en labyrint med stationer för varje sinne. I klussrummet får eleverna sedan reda på vilken råvaran var samt undervisning kopplad till varan. I hem- och konsumentkunskapen utmanas eleverna att skapa egna recept baserade på råvaran som ska kunna lagas och serveras i skolrestaurangen. Skolans kock bjuds in att provsmaka och bedöma alla rätter, de rätter som klarar kraven för en skolmåltid tar kocken in på menyn och tillagar till alla på skolan. 
  
  
• Pedagogiskt program
  Genom ett koncept med utbildningsmoment som sker i samarbete mellan skolan, kommunens växthus och Science center höjs elevernas kunskap om kopplingen mellan maten de äter, hälsa, hållbar utveckling och lokalsamhället. Det pedagogiska programmet består av tre delar och utgår från temat ekosystem.
  
  1. Bygga ett miniväxthus
  Läraren introducerar temat ekosystem i klassrummet. Barnen får bygga små förslutna ekosystem i glasburkar som de sedan ställer i olika miljöer på skolan för att se om växterna utvecklas likadant eller på olika sätt beroende på omgivningen.
  
  2. Besöka växthuset - vår och höst
  På våren besöker eleverna växthuset och får en introduktion till vad som odlas och hur kretsloppet fungerar. Eleverna får så gurk- och majsplantor som tas med tillbaka till skolan för att kunna dokumentera växtligheten. På hösten gör eleverna ett återbesök och får då se vad som har hänt med de små växterna som nu är stora plantor, möjliga att skörda för provsmakning (paprika, majs mm). Eleverna får också kunskap om vad man kan odla under den kommande höst/vinter säsongen, tex hemma I köksfönstret. De sår ärtskott som de får ta med sig hem. Avslutningsvis får de insyniI hur en maskkompost fungerar och får ta med sig en liten maskkompost till klassrummet för att se vad som händer.
  
  3. Undervisning av Science center pedagog
  En pedagog från Science center besöker klasserna för att undervisa om ekosystem i en vidare bemärkelse och göra kopplingar till den mat som serveras i skolrestaurangen. 
  Frågor som utforskas:
  - Likheter och skillnader mellan kretsloppsburken och växthuset?
  - Vad behöver ett frö för att växa, för att brytas ned, för att ge grönsaker?
  - Titta på ärtor i lupp, vad består ett frö av? Rita. Koppla till odling av ärtskott.
  - Vad består skollunchen av idag? Vad innehåller lunchen för olika delar? Växtriket kontra djurriket. Hur kan det bli kött? Koppling till miljö och klimatpåverkan.
  
  Under arbetet deltog elever från åk 2 och 5.
  
  
• Portabel lärmiljö
  Genom att servera smakportioner från en Foodtruck på skolgården introduceras nya råvaror och rätter på ett lustfyllt sätt. Råvarorna kommer från lokala producenter och fokus under prototyptiden är gröna och blåa proteiner. Serverar gör skolans foodinfluencers som fått extra utbildning inför uppdraget om bland annat hållbar sjömat. Några av rätterna som serverats har varit havsburgare på sillfärs, fiskgryta med sej och blåmusslor, bakad kålrot med hollandaise, rostad lök och färsk timjan samt gräddstuvad vitkål med morotsbiff. Gott och välkommet på menyn!
  
  
• Matmarknad på skolgården
  Lokala producenter bjuds in att medverka på en matmarknad på skolgården. Varje klass på skolan besöker under dagen marknaden med sin lärare. Kommunens måltidsavdelning finns på plats och berättar hur de jobbar med hållbara måltider och samarbetar med lokala producenter. Under eftermiddagen har föräldrar möjlighet att besöka marknaden.Varje år har marknaden ett tema som lärarna kan använda som en röd tråd för att integrera frågorna i undervisningen inför, under och efter marknaden. Genom besöket på matmarknaden och undervisning med sina lärare får eleverna kunskap om hur lokalproducerad mat kan bidra till hållbar utveckling.
  
  

Nyckelutkomster som kan nås via denna hävstång

• Skolmåltiden används som verktyg för att ge barn, unga och vuxna kunskap om hållbar mat
• Skolmåltiden, pedagogiken och elevernas delaktighet lägger grund för nästa generations hållbara levnadssätt
• Skolköken, restaurangen och kopplingen till producenterna används i den pedagogiska verksamheten
• Pedagoger och skolkökspersonal samarbetar kring måltiderna
• Barn och unga når sina kunskapsmål med hjälp av måltiderna
• Barn och unga äter, upplever och utforskar hållbar mat från gård till gaffel
• Skolmåltiderna håller en hög kulinarisk kvalitet
• Skolmåltidssystemet skapar intresse för och visar att hållbar produktion och konsumtion är en förutsättning för ett hållbart samhälle

Vilka Agenda 2030-mål kopplar dessa initiativ till?

Arbete för att förändra skolmåltidssystemet