På vetenskaplig grund – hur Livsmedelsverket tar fram råd om matvanor

trave med papper och ett grönt äpple

Livsmedelsverket grundar råd om nutrition och matvanor i den senaste forskningen, i samlade vetenskapliga studier och beprövad erfarenhet. Mattrender, nya rön och mediebudskap om vad som är bra att äta kan vara svåra att som konsument värdera och ta ställning till. Vi arbetar dagligen för att erbjuda kunskap som du kan lita på. Här beskriver vi det vetenskapliga arbetet bakom våra råd.

Granskning och samarbeten

Livsmedelsverket har många egna experter på nutrition och hälsa. När vi tar fram våra råd om matvanor samarbetar också vi med kostexperter, myndigheter och hälso- och sjukvård och rådgör med olika referensgrupper. Många av råden skickas på remiss till specialister och allmänhet för kritisk granskning och synpunkter. Allt dokumenteras. Den noggranna granskningen tar tid men är viktig för att kvalitetssäkra råden.

Att göra råd av underlag

Det är inte bara vetenskapliga underlag om hur olika sorters mat påverkar hälsan som bestämmer hur råden ska utformas. Det finns en verklighet runtomkring att ta hänsyn till också – till exempel vilka hälsoproblem som är vanliga i befolkningen, utbudet av olika livsmedel och hur lätt eller svårt det är att följa råden. En hanteringsrapport beskriver alla olika överväganden som ligger till grund för råden.

Olika typer av studier för olika typer av kunskap

Forskning om samband mellan mat och hälsa kan göras i olika typer av studier och kräver kunskap om hur man undersöker matvanor, värderar risken för sjukdomar och tolkar statistik. Olika metoder används för att få fram data och kunskap.

I interventionsstudier delar forskare in sina studiedeltagare i en så kallad interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Den första gruppen följer studiens upplägg och ska till exempel ändra sina matvanor medan den andra gruppen äter som vanligt. Sedan jämförs utfallet och skillnaderna. En interventionsstudie ger information om direkta orsakssamband mellan mat och hälsa.

Interventionsstudier är vanligt inom till exempel läkemedelsforskning, där en grupp får det aktiva läkemedlet medan kontrollgruppen får ett preparat utan verksamt ämne. 

I observationsstudier studerar forskare människors matvanor utan att påverka dem, man observerar. Efter att studien slutförts, ibland många år senare, kontrollerar forskarna vilka sjukdomar studiedeltagarna har utvecklat. En observationsstudie visar om det finns samband mellan olika matvanor och sjukdomar, och hur tydliga sambanden är. 

Studier på djur eller celler kan ge information om vilka mekanismer i kroppen som gör att olika matvanor påverkar hälsan. Resultaten kan inte rakt av tolkas som att de gäller även för människor.

Väga samman forskning för säkra underlag

Om många studier visar på liknande slutsatser finns det starka vetenskapliga bevis, evidens. Livsmedelsverket tar alltid stöd i sammanvägd forskning när vi utformar våra råd. Det är förstås också viktigt att bedöma studiernas kvalitet. Det finns kriterier både för hur olika studier ska bedömas och för hur resultat ska vägas samman.

Systematiska litteraturöversikter

I systematiska litteraturöversikter sammanställer forskare resultaten av alla studier inom en avgränsad frågeställning genom att följa en tydligt definierad metod för sökning, kvalitetsgranskning och sammanställning.

En meta-analys är en systematisk litteraturöversikt där forskarna statistiskt sammanväger data från flera studier för att få ett större underlag. Mer samlad data ger bättre förutsättningar att besvara en frågeställning. Det krävs att studierna som ingår i analysen är välgjorda och har samma frågeställning för att meta-analysens resultat ska vara tillförlitligt.

Organisationer som sammanställer forskning

När Livsmedelsverket ser över ett råd tar vi ofta del av andra länders underlag, av andra myndigheters och organisationers publikationer.

Vi har flera nordiska samarbeten. Ett av dem är de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, i vilka experter sammanställer underlag och tar fram rekommendationer om livsmedel, näringsämnen och fysisk aktivitet. Livsmedelsverket utgår från NNR i sina råd om bra matvanor.

En annan stor organisation, European food safety authority, Efsa, arbetar framför allt med livsmedelssäkerhet men utvärderar också underlag för referensvärden för näringsintag, för högsta intag och hälsopåståenden om livsmedel.

World Health Organisation, WHO, ger rekommendationer för hela världen, till exempel har de gett rekommendationer för dagligt intag av socker och salt.

World Cancer Research Fund, WCRF, sammanställer i projektet "Continuous update" forskning om livsmedel och näringsämnen och risk för olika cancerformer.

Scientific Advisory Committee on Nutrition, SACN, sammanställer vetenskapliga underlag till myndigheter i Storbritannien.

Samarbeten för nya underlag

Ibland finns inte sammanställningar av forskningen på ett visst område. Då kan Livsmedelsverket samarbeta med organisationer eller forskare för att ta fram nya underlag. Sådana underlag publiceras vanligtvis i Livsmedelsverkets rapportserie. Det finns länkar till relevanta rapporter vid respektive råd här på webbplatsen.

Kostråden - hitta ditt sätt

Senast granskad 2018-11-12