Bromerade flamskyddsmedel
I en del konsumentprodukter tillsätts flamskyddsmedel för att skydda mot hastiga brandförlopp. Det var aldrig meningen att dessa ämnen skulle hamna i maten, men på grund av att några av dessa ämnen är svåra att bryta ner hamnade de i maten ändå. Här får du veta mer om vad bromerade flamskyddsmedel är, hur man tror att de påverkar kroppen och var man har hittat dem.
Vad är bromerade flamskyddsmedel?
Bromerade flamskyddsmedel är en grupp långlivade kemikalier som innehåller grundämnet brom. De används för att öka brandsäkerheten i många konsumentvaror såsom plaster, textiler, möbelstoppning och elektronisk utrustning. Det finns för närvarande ett 70-tal olika bromerade flamskyddsmedel. Industrin har främst använt tre grupper: PBDE, TBBPA och HBCDD.
Var finns bromerade flamskyddsmedel?
Bromerade flamskyddsmedel frisätts lätt från produkter och varor och är därför vanligt förekommande i luft, inomhusdamm, vatten och sediment. Man har upptäckt rester av dessa kemikalier i fet fisk, men även i andra animaliska livsmedel, men i lägre halter.
Används bromerade flamskyddsmedel i dag?
I Sverige tillverkas inte bromerade flamskyddsmedel men de kan komma in med importerade produkter. Många bromerade flamskyddsmedel har förbjudits inom EU sedan diskussionen om dess hälsoeffekter började för ungefär 30 år sedan. Dessa ämnen kan dock finnas kvar i äldre produkter på marknaden, som elektroniska varor, elkablar, tyger och möbelstoppning.
Kan bromerade flamskyddsmedel i maten vara en risk?
Människor exponeras framförallt via animaliska livsmedel (främst fet fisk) och via inandning och kontakt med damm inomhus. De flesta bromerade flamskyddsmedel samlas i fettvävnad och stannar kvar lång tid i kroppen. Skadliga effekter av vissa bromerande flamskyddsmedel har visats vid höga halter i djurförsök. Där har man sett att de kan påverka levern, sköldkörteln, beteende, hormonbalansen och öka risken för cancer. Efter förbuden som införts för vissa flamskyddsmedel har man sett att halterna av dessa sjunker i miljön och i våra kroppar.
Känsliga grupper
Man vet ännu för lite om bromerade flamskyddsmedel för att kunna avgöra om det finns särskilt känsliga grupper, men tester visar att foster- och spädbarn skulle kunna var extra känsliga.
Rekommendationer
Fördjupning
Vad står förkortningarna för?
- PBDE (polybromerade difenyletrar)
- TBBPA (tetrabrombisfenol A)
- HBCDD (hexabromcyklododekan)
- PBB (polybromerade bifenyler)
Hur mycket flamskyddsmedel får vi i oss?
Enligt beräkningar från Livsmedelsverket är medelintaget av PBDE genom maten cirka 15 ng/dag för vuxna (runt 0,2 ng/kg kroppsvikt/dag), och av HBCDD ungefär 3 ng/dag (omkring 0,04 ng/kg kroppsvikt/dag). Beräkningarna grundar sig på data från en undersökning av bland annat bromerade flamskyddsmedel i livsmedel (matkorgar) inköpta 2015. Vid en jämförelse med tidigare Matkorgar kan man se att halterna i mat sjunker och att intaget från mat har minskat. Livsmedelsverkets mätserier på modersmjölk visar också att halterna av de flesta bromerade flamskyddsmedel har minskat sedan mätningarna startade 1996.
Gränsvärden
I dagsläget finns inga gränsvärden för något enskilt ämne eller grupp av bromerade flamskyddsmedel i livsmedel.
Riskbedömning
De flesta bromerade flamskyddsmedel lagras i fettväv och stannar kvar lång tid i kroppen. Skadliga effekter av vissa bromerande flamskyddsmedel har observerats i djurförsök, och mest data finns tillgängliga för PBB och PBDE. För PBB har ett tolerabelt dagligt intag (TDI) på 0,15 µg/kg kroppsvikt tagits fram. Det är beräknat på cancereffekter i djurstudier. PBDE och HBCDD ger i djurförsök effekter på bland annat hormonbalans, beteende och organutveckling, men ännu har inget allmänt vedertaget TDI tagits fram. Efsa publicerade 2021 en riskvärdering av HBCDD (se länk längst ner) där bedömningen är att den exponering som den europeiska befolkningen exponeras för via kosten inte innebär någon hälsorisk. Dock skulle spädbarn som ammar mycket kunna komma upp i högre nivåer än vad som är önskvärt. Men de undersökningar som Livsmedelsverket göra av halter av miljöföroreningar i bröstmjölk från förstföderskor från Uppsala, visar att HBCDD-halterna har sjunkit med ca 3 % per år mellan 1996-2019.
Efsa har 2024 publicerat en ny riskbedömning för PBDE, där slutsatsen var att exponeringen för PBDE i den Europeiska befolkningen skulle kunna innbära en risk. Livsmedelsverkets exponeringsbedömningar för vuxna ligger dock betydligt under de nivåer som Efsa beräknat i sin bedömning.
Efsa planerar att göra ytterligare riskvärderingar för andra bromerade flamskyddsmedel och eventuellt bedöma dem tillsammans som en grupp framöver.