Bisfenol A
Bisfenol A har en bred användning i olika varor och inom industrin. Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndighetens bedömning visar att vi får i oss för mycket bisfenol A.
Var finns Bisfenol A?
Förutom i livsmedelsförpackningar används bisfenol A i varor som till exempel elektronisk utrustning, leksaker, möbler, papper och kartong och läderprodukter.
I livsmedelsförpackningar används bisfenol A till exempel i konservburkar, enstaka artiklar för mikrovågsvärmning och förvaringskärl samt hårda sportflaskor i plast. Lacken i konservburkar anses stå för en stor del av det bisfenol A vi får i oss från maten.
För att undvika bisfenol A är det sedan tidigare inte tillåtet att
- sälja nappflaskor eller pipmuggar och andra dryckeskärl av polykarbonat för barn under tre års ålder
- använda beläggningar som släpper ifrån sig Bisfenol A till mat som är avsedda för barn upp till tre år.
Det finns också ett gränsvärde för hur mycket bisfenol A som får gå över (migrera) från livsmedelsförpackningar eller kärl till maten.
Är det farligt med bisfenol A?
Vad gör myndigheterna?
Livsmedelsverket följer noggrant Efsa:s arbete och internationell forskning som kan klargöra eventuella hälsorisker med bisfenol A. Livsmedelsverket deltar också i arbetet på EU-nivå. Den nya bedömningen går nu till EU-kommissionen som tittar på vilka åtgärder som kan bli aktuella när det gäller användningen av bisfenol A i förpackningar.
Fördjupning
Efsa:s arbete
Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa har mellan åren 2006 till 2021 gjort flera bedömningar av bisfenol A. Syftet med bedömningarna är att säkerställa att människor inte utsätts för skadliga halter av bisfenol A via maten.
Efsa publicerade 2006 en bedömning baserad på djurstudier där de fastställde det tolerabla dagliga intaget (TDI) till 0,05 milligram per kilogram kroppsvikt och dag baserat på effekter på reproduktionen, utvecklingen och på levern. TDI motsvarar den mängd som en människa kan få i sig varje dag under hela livet av detta ämne utan att riskera någon påverkan på hälsan. Detta TDI bekräftades av Efsa år 2008 samt år 2010 efter ytterligare utvärdering.
2015 genomförde Efsa ytterligare en bedömning och fastställde ett tillfälligt TDI (t-TDI) på 4 µg/kg kroppsvikt per dag på grund av osäkerhet om effekter på bröstkörteln, fortplantning, beteende, immunsystem och ämnesomsättning. Dessa osäkerheter kring effekter förväntades kunna besvaras av en pågående längre studie på försöksdjur, NTP/FDA - National Toxicology Program/Food and Drug Administration; den sk BPA-CLARITY studien.
Under de senaste åren har Efsa utvärderat nya studier om dessa effekter och har nu uppdaterat den tidigare riskvärderingen. I den nya bedömningen har Efsa tagit fram ett TDI på 0,2 nanogram per kilo kroppsvikt och dag, vilket är en kraftig skärpning av bedömningen. Efsa grundar sin nya bedömning på möjliga effekter på en del av immunförsvaret som kan vara inblandad vid så kallad allergisk lunginflammation och autoimmuna sjukdomar som till exempel multipel skleros, ledgångsreumatism och psoriasis.
Hur mycket vi får i oss?
De grupper som enligt "worst case"-beräkningar skulle få i sig mest bisfenol A, från både mat och andra källor, kommer upp till 1,5 mikrogram per kilo kroppsvikt och dag (Efsa 2015).
Vi får i oss det mesta bisfenol A via maten. Användningen av bisfenol A har begränsats för flera användningar sedan 2015 vilket sannolikt har minskat intaget via maten och även bidraget från andra källor.
Det nya tolerabla dagliga intaget (TDI) på 0,2 nanogram per kilo kroppsvikt och dag innebär att den mängd bisfenol A vi får i oss ligger betydligt över det nya TDI-värdet.
Gränsvärden
Gränsvärdet för hur mycket bisfenol A från livsmedelsförpackningar av plast som får vandra över till livsmedel är 50 mikrogram per kilo livsmedel.
EU-förordning 2018/213
