Bisfenol A

Var finns Bisfenol A?

Bisfenol A finns framförallt i plastprodukter som CD- och DVD-skivor, tandfyllningsmaterial, kameraskal, epoxyfärger, epoxylim, tryckfärger och kopieringspapper.

Bisfenol A finns också i olika typer av matbehållare, till exempel konservburkar, enstaka artiklar för mikrovågsvärmning, och förvaringskärl samt hårda vattenflaskor som används vid sport. Lacken i konservburkar anses stå för en stor del av det bisfenol A vi får i oss från maten. 

För att undvika bisfenol A är det sedan tidigare inte tillåtet att

• sälja nappflaskor eller pipmuggar och andra dryckeskärl av polykarbonat för barn under tre års ålder
• använda beläggningar som släpper ifrån sig Bisfenol A till mat som är avsedda för barn upp till tre år.

Det finns också ett gränsvärde för hur mycket bisfenol A som får gå över (migrera) från livsmedelsförpackningar eller kärl till maten.

Är det farligt med bisfenol A?

Risken beror inte bara på hur farligt ett ämne är, utan även på hur mycket man får i sig av det. Den mängd bisfenol A vi får oss bedöms inte skada hälsan enligt den bedömning Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, gjorde 2015.

Efsa betonade dock att det fanns osäkerheter kring vissa effekter av bisfenol A. Därför var bedömningen tillfällig medan man inväntade en pågående längre studie på försöksdjur. Arbetet med en uppdaterad riskvärdering pågår just nu och Efsa kom med ett förslag på ny bedömning av bisfenol A i december 2021. Förslaget har varit ute på remiss i medlemsstaterna och riskvärderingen förväntas fastställas undr våren 2023.
Efsa föreslår skärpt bedömning av bisfenol A

Vad gör myndigheterna?

Livsmedelsverket följer noggrant arbetet i Efsa och internationell forskning som kan klargöra eventuella hälsorisker med bisfenol A.

Fördjupning

Efsa:s arbete

Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa har mellan åren 2006 till 2021 gjort flera bedömningar av bisfenol A. Syftet med bedömningarna är att säkerställa att människor inte utsätts för skadliga halter av bisfenol A via maten.

2006 publicerade Efsa en bedömning baserad på djurstudier där de fastställde TDI till 0,05 milligram per kilogram kroppsvikt och dag. Detta TDI bekräftades av Efsa år 2008 samt år 2010 efter ytterligare utvärdering.

2015 genomförde Efsa ytterligare en bedömning och fastställde ett tillfälligt TDI (t-TDI) på 4 µg/kg kroppsvikt per dag på grund av osäkerhet om effekter på bröstkörteln, fortplantning, beteende, immunsystem och ämnesomsättning. Dessa osäkerheter kring effekter förväntades kunna besvaras av en pågående längre studie på försöksdjur, NTP/FDA - National Toxicology Program/Food and Drug Administration; den sk BPA-CLARITY studien.

Under de senaste åren har Efsa  utvärderat nya studier om dessa effekter och arbetar nu med en uppdatering av den tidigare riskvärderingen.

Hur mycket vi får i oss?

De grupper som enligt "worst case"-beräkningar skulle få i sig mest bisfenol A, från både mat och andra källor, kommer upp till 1,5 mikrogram per kilo kroppsvikt och dag (Efsa 2015).

Det finns alltså en marginal till det nuvarande tillfälliga tolerabla dagliga intaget (t-TDI) 4 mikrogram per kilo kroppsvikt och dag.

Gränsvärden

Gränsvärdet för hur mycket bisfenol A från livsmedelsförpackningar av plast som får vandra över till livsmedel är 50 mikrogram per kilo livsmedel.
EU-förordning 2018/213