Start / Livsmedel & innehåll / Näringsämnen / Vitaminer och antioxidanter / K-vitamin

K-vitamin

Lyssna

K-vitamin är nödvändigt för blodets koagulering och har även betydelse för bentätheten.

Hur får vi i oss K-vitamin?

Kål, gröna bladgrönsaker och vissa oljor är mycket bra källor för vitamin K1 (fyllokinon). Kött, lever, äggula och mejeriprodukter innehåller högre halter av vitamin K2 (menakinoner). Vitamin K2 bildas av bakterier i mag-tarmkanalen hos djur, men kan även finnas i högre halter i fermenterade livsmedel och alger. Vitamin K2 bildas av tarmbakterier även hos oss människor, men inte i tillräcklig mängd för att tillgodose kroppens behov.

Innehållet av K-vitamin i livsmedel påverkas av faktorer såsom sort, odlings- och lagringsförhållanden. Vitamin K1 är ljuskänsligt, men relativt värmestabilt. Studier tyder på att biotillgängligheten av vitamin K1 i grönsaker kan vara låg och att den påverkas av måltidens fettinnehåll.

Vill du veta innehållet av K-vitamin i olika livsmedel? Använd gärna vår livsmedelsdatabas – sök näringsinnehåll. Värdet för K-vitamin i "Sök näringsinnehåll" motsvarar i enlighet med NNR 2012 summan av vitamin K1 och vitamin K2. Mer information om K-vitamin och de olika formerna i specifika livsmedel finns i SLV-rapport 4/98.

Hur mycket K-vitamin behöver vi?

De nordiska näringsrekommendationerna har inte satt något rekommenderat intag av K-vitamin eftersom det saknas data för att göra någon uppskattning. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har skattat ett så kallat tillräckligt intag (Adequate intake, AI) för fyllokinon:

Brist på K-vitamin

Brist är ytterst ovanligt, men har påvisats hos personer med nedsatt absorption från tarmen och vid antibiotikabehandling. Inlagringen av K-vitamin i kroppen är låg och nyfödda har inte heller utvecklat någon tarmflora som kan bilda vitaminet. För att motverka blödningar innanför skallbenet ges K-vitamin som injektion till alla nyfödda i Sverige.

Kan man få i sig för mycket K-vitamin?

Det finns inget belägg för att ett högt intag av K-vitamin från kosten skulle ha negativa effekter på hälsan. Begränsade perioder av intag på upp till 10 milligram per dag från kosttillskott med fyllokinon har inte kopplats till negativa effekter.

K-vitamin och blodförtunnande medel

Personer som behandlas med "blodförtunnande" läkemedel som innehåller en K-vitaminantagonist, vanligen Warfarin, får ibland rådet att begränsa konsumtionen av livsmedel rika på K-vitamin eftersom vitaminet påverkar blodkoagulationen.

En stor dag-till-dag-variation av konsumtionen av livsmedel rika på K-vitamin kan bidra till problem med att ställa in den rätta dosen. Det är dock inte helt klarlagt hur stor betydelse kostintaget av K-vitamin har. Enskilda fallbeskrivningar antyder att mycket stora intag av K-vitamin i form av bland annat gröna bladgrönsaker och dietpreparat kan bidra till problem med att ställa in den rätta dosen (Oren, 1989).

Det finns inga skäl till att generellt begränsa konsumtionen av K-vitaminrika livsmedel när man behandlas med blodförtunnande läkemedel. Förändringar i kostintaget – speciellt radikala kostomläggningar – bör dock rapporteras till läkare/dietist. Man bör vara uppmärksam på att kosttillskott och dietpreparat kan innehålla betydande mängder av tillsatt K-vitamin.

Källor

Oren B, Shvartzman P. Unsuspected source of vitamin K in patients treated with anticoagulants: a case report. Family Practice 1989:6:151 -52

Vitaminer och antioxidanter