Vanliga frågor och svar
Här har vi samlat de vanligaste frågorna som kommer in om Sök näringsinnehåll.
Varför stämmer inte värdena på produktinformationen med de i databasen?
Det finns sällan enskilda produkter i databasen. Informationen om ketchup grundar sig till exempel på flera olika ketchupmärken. Näringsvärdet av de allra flesta livsmedel i databasen speglar de vanligaste märkena inom produktkategorin. Informationen som finns på produkter kan komma från många olika källor. Företaget kan till exempel ha analyserat produkten själv, lånat in värden från vår eller något annat lands livsmedelsdatabas eller ha räknat fram värdena utifrån ingredienserna.
Om företaget inte har hämtat informationen från livsmedelsdatabasen är det stor sannolikhet att värdena skiljer sig åt. Ibland händer det också att företag som har lånat in värden till sina produkter från livsmedelsdatabasen inte hänger med när det kommer nya värden och då kan det dröja ett tag innan de uppdaterade värdena syns på produkten. Vill man veta var värdena kommer ifrån kan man alltid kontakta företaget och fråga.
Varför är värdet för tillgängliga kolhydrater inte samma som om jag summerar mono- och disackariderna?
Kolhydraterna är beräknade som rest vilket görs utifrån följande formel: 100.0 - ( Vatten + Aska + Protein + Fett + Fiber + Alkohol ). Det värdet är inte lika säkert som om man skulle analysera kolhydraterna vilket är det som oftast har gjorts när det gäller värdena som visas för mono- och disackarider.
Det är dock viktigt att komma ihåg att inget näringsvärde exakt återspeglar innehållet i det livsmedel du äter. Våra livsmedel har sitt ursprung i växter eller djur, vilkas näringsinnehåll på olika sätt påverkas av yttre faktorer. Näringsinnehållet i kött, mjölk och ägg påverkas av till exempel ras, foder och årstid. Växtförhållanden och mognadsgrad är faktorer som kan ha betydelse för näringsinnehållet i grönsaker, frukt och spannmål. Livsmedlens bearbetning kan ytterligare förstärka variationerna.
Det finns även en felmarginal på alla analyser som görs. Om man skulle upprepa analyserna för samma prov skulle man troligtvis få olika värden varje gång. För varje analysmetod finns därför en mätosäkerhet vilket är en procentuell andel för hur mycket ett värde får avvika. Slår till exempel analyserna för vatten, kväve, fett och fiber lite fel åt samma håll så ökar eller minskar mängden kolhydrater beräknade som rest. I den bästa av världar är felmarginalen på analyserna inte så stor eller så slår de åt olika håll så att värdet för kolhydrater beräknade som rest inte skiljer sig allt för mycket från sanningen.
Är värdena i livsmedelsdatabasen exakta?
Nej, inget näringsvärde är exakt.
Våra livsmedel har sitt ursprung i växter eller djur, vilkas näringsinnehåll på olika sätt påverkas av yttre faktorer. Näringsinnehållet i kött, mjölk och ägg påverkas av till exempel ras, foder och årstid. Växtförhållanden och mognadsgrad är faktorer som kan ha betydelse för näringsinnehållet i grönsaker, frukt och spannmål. Livsmedlens bearbetning kan ytterligare förstärka variationerna.
Det finns även en felmarginal på alla analyser som görs. Om man skulle upprepa analyserna för samma prov skulle man troligtvis få olika värden varje gång. För varje analysmetod finns därför en mätosäkerhet vilket är en procentuell andel för hur mycket ett värde får avvika.
Det finns även en vägledning från EU-kommissionen som tar ovanstående faktorer och mätosäkerhet i beaktande och som anger hur mycket de deklarerade värdena som anges på produktinformationen får avvika. Som exempel får en produkt som har ett deklarerat kolhydratinnehåll på 30 gram avvika med 20 procent vilket innebär att det faktiska värdet troligen ligger någonstans mellan 24 och 36 gram.
Varför finns det inte värden för K-vitamin på alla livsmedel?
Cirka 35 % av livsmedlen i Livsmedelsdatabasen har värden för K-vitamin. Vid viss medicinering är det viktigt att veta innehållet av K-vitamin i livsmedel och därför visas värden för de livsmedel som har det, även om det inte finns värden för alla livsmedel. Att det inte finns värden för alla livsmedel beror på att man på Livsmedelsverket inte alltid har analyserat K-vitamin i livsmedel. Sedan 1999 är det standard för Livsmedelsverket att analysera K-vitamin när näringsinnehåll i livsmedel analyseras. Andelen livsmedel som har värde för K-vitamin kommer därför att öka i takt med att äldre livsmedel analyseras om.
