Termer

Här har vi samlat termer och begrepp som förekommer på Sök näringsinnehåll och förklarat dessa.

Termer och begrepp

Term Förklaring

Analyserat livsmedel

 De flesta näringsvärden i Livsmedelsdatabasen är analyserade. Många är analyserade i Livsmedelsverkets egna analysprojekt, där analyserna görs utifrån kvalitetssäkrade analysmetoder som är framtagna för olika livsmedelsmatriser (d.v.s. utifrån livsmedlets struktur och komponenter) och näringsämnen. Värden som lånats in från t.ex. livsmedelsbranschen eller andra länder är också ofta analyserade (se Lånat värde).

Analyserat näringsvärde

Ett analyserat näringsvärde är när värdet för ett näringsämne är framtaget genom en analys. Som exempel är det vanligt att B-vitaminer analyseras med mikrobiologiska analysmetoder.

Beräknat livsmedel

 Beräknade livsmedel är ofta tillagade maträtter, vilket är ungefär en tredjedel av alla livsmedel i Livsmedelsdatabasen. Beräkning sker genom att man tillagar ett virtuellt recept i systemet och lägger till ingredienser som kan vara antingen analyserade, lånade, beräknade eller skattade. Beräkningarna tar hänsyn till viktförändringar i form av förlust eller upptag av vatten och fett vid tillagning genom justeringsfaktorer. Vid beräkningar används även faktorer för att justera för näringsämnesförluster av vitaminer och enstaka mineraler vid tillagning. I beräknade livsmedel där salt ingår är saltet berikat med jod. Beräknade livsmedel kan också vara aggregat (sammanslagning) av flera liknande livsmedel/rätter för att skapa ett generellt livsmedel t.ex. "paprika grön gul röd" som är en sammanslagning av tre sorters paprika.

Beräknat näringsvärde

Ett beräknat näringsvärde är när värdet för ett näringsämne är framräknat utifrån värdet för ett eller flera andra näringsämnen. Som exempel beräknas näringsvärdet för protein fram utifrån näringsvärdet från kväve med hjälp av en omräkningsfaktor.
Hur tas näringsvärden fram

Fettförlust

 Fettförlust anger hur mycket fett ett livsmedel förlorat till följd av utsmältning av fett vid tillagning, tex. stekt bacon. För beräknade livsmedel korrigeras detta genom fettfaktorer enligt metod beskriven i Öhrvik et al (2015).

Fettupptag

 Fettupptag anger hur mycket fett ett livsmedel tagit upp vid tillagning, t.ex. stekning eller fritering. För beräknade livsmedel korrigeras detta manuellt utifrån fettfaktorer enligt metod beskriven i Öhrvik et al (2015).
Konverteringsfaktor Se omräkningsfaktor.
LanguaL LanguaL är en europeisk standard för klassificering av livsmedel.

LanguaL
Lånat värde

För vissa livsmedel har näringsvärden lånats in från t.ex. livsmedelsbranschen, produktinformation, publikationer eller livsmedelstabeller/-databaser från andra länder, i första hand de nordiska länderna. Dessa kan ibland ha andra beräkningar och definitioner än vad som anges i denna ordlista, men de räknas om för att följa de beräkningsregler som gäller för den svenska Livsmedelsdatabasen.
Mineralförlust Mineralförlust anger förluster av mineraler vid tillagning (främst urlakning i kokvatten). Detta beräknas utifrån faktorer enligt metod beskriven i Öhrvik et al. (2015).
NLG-faktor NLG står för nutrient losses and gains; NLG-faktorer används vid beräkning av förluster och vinster av näringsämnen vid tillagning för beräknade livsmedel. De kallas även retentionsfaktorer (se Retentionsfaktor).
Näringsinnehåll/Näringsvärde Näringsinnehållet i ett livsmedel anges som värdet av ett näringsämne per 100 g vikt (rå eller tillagad) för den ätliga delen av livsmedlet (utan skal, ben etc.), om inte annat anges.
Omräkningsfaktor Omräkningsfaktorer används för att räkna om näringsvärden mellan olika näringsämnen, t.ex. för att beräkna energiinnehåll från energigivande näringsämnen, protein från kväve, fettsyror från totalfett, eller niacinekvivalenter från niacin och tryptofan. Omräkningsfaktorer kan även kallas konverteringsfaktorer.
Retentionsfaktor En retentionsfaktor anger hur stor andel av ett näringsämne som är kvar efter tillagning. En hög retentionsfaktor innebär alltså små näringsförluster. För att bestämma retentionsfaktorer gör man systematiska tillagningsförsök och tar fram ett generellt värde för hur näringsinnehållet förändras. Retentionsfaktorer används vid beräkning av hur tillagning påverkar näringsinnehållet för beräknade livsmedel. De kallas även NLG-faktorer (se NLG-faktor).
Skattat logisk slutledning Se skattat värde.
Skattat värde För vissa livsmedel har näringsvärden skattats, t.ex. om analysmetoder saknas för ett näringsämne eller då vissa näringsämnen inte har analyserats och inte går att hitta i litteraturen. Skattning kan innebära att vissa näringsvärden har förts över från liknande livsmedel t.ex. vitling från torsk eller kycklinglår med skinn från hel kyckling med skinn. Näringsvärden kan även skattas från t.ex. produktinformation, ingredienslista, recept etc. Fullkorn samt tillsatt och fritt socker är exempel på värden som skattas för alla livsmedel där de ingår. För vissa näringsämnen och komponenter som inte antas finnas i ett specifikt livsmedel eller som förväntas förekomma i försumbara mängder, t.ex. fiber i olja, skattas värdena till noll. Detta syns i detaljinformationen för värdet som "skattat logisk slutledning".
Vattenförlust Vattenförlust anger hur mycket vatten ett livsmedel förlorat vid tillagning t.ex. kokt vätska. Detta beräknas genom justeringsfaktorer för tillagade livsmedel enligt metod beskriven i Öhrvik et al (2015).
Vattenupptag Vattenupptag anger hur mycket vatten ett livsmedel tagit upp vid tillagning t.ex. kokt ris. Detta beräknas genom justeringsfaktorer för tillagade livsmedel enligt metod beskriven i Öhrvik et al (2015).

Vetenskapligt namn

 Det vetenskapliga namnet på ett livsmedel är en artklassificering och anges för råvaror men inte sammansatta livsmedel.

Viktförändringsfaktor

 Viktförändringsfaktor anger förändring i vikt vid tillagning av beräknade livsmedel, och motsvarar förändring i vattenhalt och/eller fetthalt. Om faktorn är under 1 sker en förlust av vatten/fett; om faktorn är över 1 sker ett upptag av vatten/fett.

Vitaminförlust

 Vitaminförlust anger förluster av vitaminer vid tillagning. Förlusten varierar för olika vitaminer beroende på tillagningsmetod och livsmedelsgrupp och beräknas utifrån faktorer enligt metod beskriven i Öhrvik et al. (2015).

Överfört värde

 Se skattat värde.

 

Referenser

Öhrvik, V. et al., 2015. Improving food composition data by standardizing calculation methods. Köpenhamn: Nordic Council of Ministers.

Ordlista för Sök näringsinnehåll

Näringsämnen
Förkortningar
Senast granskad 2022-12-12