Näringsämnen

Här har vi samlat de näringsämnen och komponenter som förekommer på Sök näringsinnehåll. I huvudsak baseras förklaringarna i ordlistan på de analyser och definitioner som gäller för den svenska Livsmedelsdatabasen som är den som visas på Sök näringsinnehåll.

Databasen kan även innehålla livsmedel och näringsvärden som är lånade eller skattade från andra länder och källor. I andra databaser och källor kan andra beräkningar och definitioner gälla än vad som anges i denna ordlista, vilket är viktigt att ha med sig om man jämför data mellan olika källor. I dessa fall räknas värdena om för att följa de beräkningsregler som gäller för den svenska Livsmedelsdatabasen.

Hur ett värde tagits fram går att se genom att titta på detaljinformationen för varje enskilt näringsämne för ett livsmedel i Sök näringsinnehåll; klicka på respektive näringsvärde i vyn Näringsinnehåll för det aktuella livsmedlet. 

Energi

Näringsämne Förklaring
Energi
Kilojoule (kJ)

Kilojoule är en enhet för energi och förkortas kJ. Beräknas från de energigivande näringsämnena i ett livsmedel och omräkningsfaktorer för energi enligt formeln:

Energi (kJ) = Kolhydrater (tillgängliga, g) x 17 + Protein (g) x 17 + Fett (totalt, g) x 37 + Alkohol (g) x 29 + Fiber (g) x 8

Kilokalorier (kcal)

Kilokalorier är en enhet för energi och förkortas kcal. Värdet i Livsmedelsdatabasen beräknas utifrån värdet för kilojoule (kJ) enligt följande formel:

Protein

Näringsämne Förklaring
Protein

Värdet för protein i Livsmedelsdatabasen grundar sig på innehållet av kväve, som är en av huvudkomponenterna i protein. Vid beräkning av proteinmängden i ett livsmedel har mängden kväve multiplicerats med en omräkningsfaktor för protein enligt formeln:

Protein = Kväve (g) x Omräkningsfaktor

Kväve Kväve är en av huvudkomponenterna i protein och används för att beräkna proteininnehållet i livsmedel (se Protein).

Kolhydrater

Näringsämne Förklaring
Kolhydrater, tillgängliga

Värdet för kolhydrater i Livsmedelsdatabasen omfattar tillgängliga kolhydrater, d.v.s. som absorberas och bryts ner i kroppen och ger energi. Kolhydrater ger 17 kJ (4 kcal) energi per gram. Tillgängliga kolhydrater beräknas som rest enligt formeln:

Kolhydrater = 100 - (Vatten (g) + Aska (g) + Protein (g) + Fett (g) + Kostfibrer (g) + Alkohol (g))

Monosackarider
Disackarider
Sockerarter, totalt
Glukos Glukos är en enkel sockerart (monosackarid), kallas även druvsocker eller dextros.
Fruktos Fruktos är en enkel sockerart (monosackarid), kallas även fruktsocker.
Laktos Laktos är en sammansatt sockerart (disackarid) som består av två sockerarter: glukos och galaktos. Kallas även mjölksocker.
Maltos Maltos är en sammansatt sockerart (disackarid) som består av två glukosmolekyler, kallas även maltsocker.
Sackaros

Sackaros är en sammansatt sockerart (disackarid) som består av två sockerarter: glukos och fruktos. Kallas även sukros, rörsocker eller vanligt socker. 

Sockeralkoholer

 

Organiska syror

 

Tillsatt socker
Fritt socker

Fullkorn, totalt

 

Fibrer

 

 

 

 

Fett

Näringsämne

Förklaring

Fett, totalt

 

Fettsyror 
Fettsyraprofil  Fettsyraprofil är den procentuella fördelningen av olika fettsyror i ett livsmedel.
Kolesterol

Enkelomättat fett

 

Enkelomättade fettsyror har en dubbelbindning i sin struktur. Värdet i Livsmedelsdatabasen anges i g/100 g livsmedel och är beräknat enligt formeln:

Enskild enkelomättad fettsyra (g/100 g livsmedel) = Omräkningsfaktor x Fett totalt (g) x Summan av enkelomättade fettsyror/100

Palmitoljesyra C16:1 Palmitoljesyra (C16:1) är en enkelomättad omega-7-fettsyra. För beräkning, se definition Fettsyror.
Oljesyra C18:1 Oljesyra (C18:1) är en enkelomättad omega-9-fettsyra. För beräkning, se definition Fettsyror.

Fleromättat fett

 

Fleromättade fettsyror har två eller flera dubbelbindningar i sin struktur. Värdet i Livsmedelsdatabasen anges i g/100 g livsmedel och är beräknat enligt formeln:

Enskild fleromättad fettsyra (g/100 g livsmedel) = Omräkningsfaktor x Fett totalt (g) x Summan av fleromättade fettsyror/100

Linolsyra C18:2 Linolsyra (LA, C18:2) är en fleromättad omega-6-fettsyra. Det är en essentiell fettsyra dvs. livsnödvändig att få i sig via kosten då kroppen inte kan producera den själv. (För beräkning, se definition Fettsyror.)
Arakidonsyra C20:4 Arakidonsyra (AA, C20:4) är en fleromättad omega-6-fettsyra. (För beräkning, se definition Fettsyror.)
Linolensyra C18:3 Linolensyra (C18:3) är summan av de fleromättade fettsyrorna alfalinolensyra (ALA, omega-3) och gammalinolensyra (GLA, omega-6) i Livsmedelsverkets interna analyser för Livsmedelsdatabasen. Båda är essentiella fettsyror dvs. livsnödvändiga för kroppen. Alfalinolensyra är den vanligaste formen, medan gammalinolensyra utgör en mindre andel och är enbart analyserad i ett fåtal livsmedel. Lånade värden kan ibland innehålla enbart alfalinolensyra. (För beräkning, se definition Fettsyror.)
EPA C20:5 Eikosapentaensyra (EPA, C20:5) är en fleromättad omega-3-fettsyra. (För beräkning, se definition Fettsyror.)
DHA C22:6 Dokosahexaensyra (DHA, C22:6) är en fleromättad omega-3-fettsyra. (För beräkning, se definition Fettsyror.)
DPA C22:5 Dokosapentaensyra (DPA, C22:5) är en fleromättad omega-3-fettsyra. (För beräkning, se definition Fettsyror.)

Mättat fett

 

Mättade fettsyror har inga dubbelbindningar i sin struktur. Värdet i Livsmedelsdatabasen anges i g/100 g livsmedel och är beräknat enligt formeln:

Enskild mättad fettsyra (g/100 g livsmedel) = Omräkningsfaktor x Fett totalt (g) x Summan av mättade fettsyror/100

Fettsyra 4:0-10:0 Summan av fyra mättade fettsyror: C4:0 + C6:0 + C8:0 + C10:0. (För beräkning, se definition Fettsyror.) Smörsyra (C4:0), Kapronsyra (C6:0), Kaprylsyra (C8:0), Kaprinsyra (C10:0).
Laurinsyra C12:0 Laurinsyra (C12:0) är en mättad fettsyra. (För beräkning, se definition Fettsyror.)
Myristinsyra C14:0 Myristinsyra (C14:0) är en mättad fettsyra. (För beräkning, se definition Fettsyror.)
Palmitinsyra C16:0 Palmitinsyra (C16:0) är en mättad fettsyra. (För beräkning, se definition Fettsyror.)
Arakidinsyra C20:0 Arakidinsyra (C20:0) är en mättad fettsyra. (För beräkning, se definition Fettsyror.)

 

Vitaminer

Näringsämne Förklaring
Vattenlösliga vitaminer Vattenlösliga vitaminer omfattar alla B-vitaminer och vitamin C.
Tiamin
Riboflavin
Niacin

Niacinekvivalenter

 

Niacinekvivalenter (NE) omfattar både det niacin som finns ursprungligt (färdigbildat) i maten och det niacin som bildas i kroppen från aminosyran tryptofan i livsmedel som innehåller protein. 60 mg tryptofan motsvarar 1 NE eller 1 mg niacin. Totala niacinekvivalenter i Livsmedelsdatabasen anges i NE/mg och beräknas enligt formeln:

Niacinekvivalenter = Niacin + Protein x 10 x Omräkningsfaktor (tryptofan) / 60

Vitamin B6
Folat
Vitamin B12
Vitamin C
Fettlösliga vitaminer Fettlösliga vitaminer omfattar vitamin A, D, E och K.
Vitamin A

Vitamin A är ett fettlösligt vitamin och finns i flera former. Retinol är den färdigbildade formen av vitamin A och finns i animaliska livsmedel. Vissa karotenoider i vegetabiliska livsmedel kan omvandlas till retinol i kroppen och kallas därför provitamin A, vilket är främst alfakaroten, betakaroten och betakryptoxantin. Det totala innehållet av A-vitamin i mat uttrycks i Livsmedelsdatabasen som retinolaktivitetsekvivalenter (RAE), där 1 RAE motsvarar 1 µg retinol, 12 µg betakaroten och 24 µg alfakaroten eller betakryptoxantin (US Institute of Medicine 2001). RAE beräknas som summan av dessa enligt formeln:

Retinolaktivitetsekvivalenter = Retinol + Betakaroten/12 + (Alfakaroten + Betakryptoxantin)/24

I de fall då värden för alfakaroten och betakryptoxantin saknas utesluts dessa ur beräkningen och följande formel används:

Retinol

 

Retinolekvivalenter Se vitamin A.
Betakaroten/β-karoten Betakaroten är den dominerande formen av provitamin A (förstadium till vitamin A) som finns i vegetabiliska livsmedel och kan omvandlas i kroppen till A-vitamin. Värdena för betakaroten ingår i beräkningen av retinolekvivalenter (se vitamin A).

Vitamin D

 

Vitamin D är ett fettlösligt vitamin som finns i flera former. Värdena i Livsmedelsdatabasen är beräknade utifrån de två formerna D2 (ergokalciferol) och D3 (kolekalciferol). I värdena för ägg ingår även 25-OH-vitamin D3, beräknat enligt formeln:

Vitamin E

 

Alfa-tokoferol Se vitamin E.

Vitamin K

 

 

Mineraler och spårämnen

Näringsämne Förklaring
Fluor
Fosfor
Jod
Järn
Kalcium
Kalium
Magnesium
Natrium
Salt
Selen
Spårämne
Zink

 

Övrigt

Näringsämne Förklaring
Alkohol Alkohol är ett energigivande ämne som ger 29 kJ (7 kcal) energi per gram. Mängden alkohol i livsmedel anges i Livsmedelsdatabasen i g/100 g livsmedel dvs. viktprocent. Det ska inte förväxlas med volymprocent som anges på alkoholhaltiga dryckers förpackning och som baseras på att alkohol väger mindre än vatten; alkohol väger 789 g/liter och vatten väger 1000 g/liter.
Aska Aska är den beståndsdel av ett livsmedel som återstår efter förbränning, och kan ses som ett mått på den totala salt- och mineralhalten i livsmedlet. Halten aska i ett livsmedel används för att beräkna tillgängliga kolhydrater som rest (se Kolhydrater, tillgängliga).
Avfall Avfall är den del av ett livsmedel som inte äts utan tas bort före tillagning eller konsumtion t.ex. ben, skal, kärnhus etc., och anges i procent i Livsmedelsdatabasen. Avfall vägs i samband med att livsmedel förbereds inför analys i Livsmedelsverkets interna analyser. Värden kan även vara lånade eller skattade (se Termer - Lånat/Skattat värde). Alla näringsvärden gäller för den ätliga delen av ett livsmedel dvs. utan avfall. Värdena för avfall kan användas för att räkna ut vikten på ett livsmedel med avfall vid t.ex. kostplanering, men behöver generellt ej tas hänsyn till när man tittar på näringsvärdena.
Vatten Vatten finns i både drycker och mat. Vattenhalten i ett livsmedel är antingen analyserad, beräknad eller skattad (se Termer - Skattat värde).

 

Referenser

Cashman, K.D. et al., 2012. Relative effectiveness of oral 25-hydroxyvitamin D3 and vitamin D3 in raising wintertime serum 25hydroxyvitamin D in older adults. Am J Clin Nutr, 95(6):1350–6.

Food and Agriculture Organization of the United Nations, 2003. Food energy - methods of analysis and conversion factors: FAO Food and Nutrition Paper 77 . Rom: FAO.

Greenfield, H. and Southgate, D.A.T., 2003. Food composition data: production, management, and use. Rom: FAO, INFOODS.

Jones, D.B., 1931. Factors for converting percentages of nitrogen in foods and feeds into percentages of proteins. US Department of Agriculture, Circular (No. 183):1-21.

Nordic Council of Ministers, 2014. Nordic Nutrition Recommendations 2012 - Integrating nutrition and physical activity, 5th edition. Köpenhamn: Nordic Council of Ministers.

Paul, A.A., 1969. The calculation of nicotinic acid equivalents and retinol equivalents in the British diet. Nutrition (London), 23:131–136.

US Institute of Medicine, Food and Nutrition Board, 2001. Dietary reference intakes for vitamin A, vitamin K, arsenic, boron, chromium, copper, iodine, iron, manganese, molybdenum, nickel, silicon, vanadium, and zinc. Washington, DC: National Academy Press.

Wanselius, J., et al., 2019. Procedure to estimate added and free sugars in food items from the Swedish food composition database used in the national dietary survey Riksmaten Adolescents 2016–17. Nutrients, 11(6):1342.

World Health Organization, 2003. Diet, nutrition, and the prevention of chronic diseases: report of a joint WHO/FAO expert consultation (Vol. 916). Geneve: WHO.

 

Ordlista för Sök näringsinnehåll

Senast granskad 2022-06-08