Anlägga ny brunn
Det finns olika brunnstyper. Vilken typ av brunn som är lämpligast beror på vilka geologiska förutsättningar som råder där brunnen ska placeras. Numera är det vanligast att man anlägger bergborrade brunnar. På den här sidan kan du läsa mer om hur man anlägger en ny brunn.
Placering av brunnen
Det är viktigt att den nya brunnen står på rätt ställe. Annars finns det risk för att den ger för lite vatten, eller att vattnet förorenas av mikroorganismer och kemiska ämnen.
En tumregel är att, om möjligt, placera brunnen uppströms och gärna högre läge än möjliga föroreningskällor. Oftast följer grundvattenströmningen markens lutning. Markens förmåga att släppa igenom vatten kan dock variera mycket beroende på vad den består av för jordarter. Det går därför inte att ange något exakt avstånd mellan föroreningskälla och brunn. Det beror också vilken förorening det handlar om.
Vanliga föroreningskällor är avlopp, gödselstackar och djurhållning. Det förekommer också föroreningar från till exempel närliggande vägar, deponier, brandsläckningsplatser, industrier och jordbruk.
Frågor att fundera på när du ska placera en ny brunn:
- Vilka föroreningskällor finns det i närområdet?
- Vilken sorts föroreningar är det, är de nedbrytningsbara (avlopp) eller finns de kvar länge (tungmetaller, bekämpningsmedel)?
- I vilken huvudsaklig riktning går grundvattenströmningen i berget eller i jorden?
- Hur genomsläpplig är jorden eller berggrunden?
- Finns det andra brunnar i närområdet som kan få sitt vatten ur samma grundvattenreservoar?
- Finns det planer på förändringar i markanvändningen i närområdet, till exempel skogsavverkning eller ny bebyggelse?
Anlägga bergborrad brunn
Bergborrade brunnar är den vanligaste brunnstypen i Sverige. En bergborrad brunn använder berggrundens sprickor som vattenmagasin (Figur 1). Hur mycket vatten som finns beror bland annat på hur många och hur stora sprickor det finns i berget. En bergborrad brunn kan ge 100 till 1000 liter i timmen.
Jämfört med grävda brunnar och filterbrunnar kan bergborrade brunnar ha bättre skydd mot yttre föroreningar. De är oftast inte heller lika känsliga för längre perioder av torka eftersom vattnet i berggrunden ligger djupt ner i marken. Men det är svårt att veta åt vilket håll grundvatten rör sig i berggrunden. Därför är det också svårt att bedöma risken för föroreningskällor av olika slag.
Det är relativt sällsynt att en bergborrad brunn ger för lite vatten för ett enskilt hushåll som har normal vattenanvändning. Däremot finns det i vissa områden risk att få in salt grundvatten i en borrad brunn. Det gäller särskilt om det tas ut för mycket vatten.
Hur anläggs en bergborrad brunn?
I Sverige anläggs bergborrade brunnar oftast med hjälp av så kallad sänkhammarborrning, som drivs med tryckluft. Metoden är en kombination av rotation och slag. Denna borrteknik klarar av nästan alla former av vattenborrning oberoende av markförhållanden. Bergborrade brunnar anläggs vanligtvis i två steg:
- Borrning med foderrör genom jordlager samt några meter ner i berggrunden.
- Borrning i berggrunden tills det kommer tillräckligt mycket vatten.
En nyborrad brunn bör spolas efter att den använts ett tag för att bli av med slam och partiklar från borrningen. Lämplig tid för permanentboende är efter ett år och för ett fritidshus efter tre år.
Välj certifierade brunnsborrare
Anläggningsarbetet för en bergborrad brunn behöver utföras omsorgsfullt och yrkesmässigt. För att få en så bra borrad brunn som möjligt och för att förhindra att omgivningen och intilliggande fastigheter påverkas är det viktigt att den som borrar din brunn är certifierad. Certifieringen är ett kvitto på att den som utför borrningen är kunnig i yrket.
Sveriges geologiska undersökning (SGU) har tagit fram en kravspecifikation för certifiering av brunnsborrare och det är Research Institute of Sweden (RISE) som utför själva certifieringen. Det finns flera certifierade borrföretag att välja bland i hela Sverige.
När du begär anbud för borrning av en ny brunn är det bra att ta in och jämföra skriftliga offerter från flera olika företag som borrar brunnar. Det är också alltid en fördel om företaget känner till vilka markförhållanden som råder där du bor.
När den nya brunnen är färdig får du ett brunnsprotokoll. Det innehåller viktiga fakta om din brunn, till exempel var den finns, hur brunnen är utformad, hur djup den är och hur mycket vatten den ger. Spara brunnsprotokollet, det är en värdehandling för din fastighet.
Brunnsborraren registrerar sedan uppgifter om den nya brunnen i brunnsarkivet vid Sveriges geologiska undersökning.
Anlägga grävd brunn
För att anlägga en grävd brunn krävs att det finns grundvatten, ett så kallat vattenförande lager, i marken på 5-6 meters djup. Det är svårt att gräva djupare än så med en grävmaskin. Med bra förutsättningar och god utformning kan grävda brunnar fungera bra.
En grävd brunn har i regel lägre halter av exempelvis radon, arsenik, salt och metaller än en bergborrad brunn. Men eftersom den grävda brunnen är anlagd i ytliga grundvattenmagasin är den särskilt känslig för påverkan av föroreningar från till exempel avloppsinfiltration, sur nederbörd, vägtrafik och jordbruk. Det är därför extra viktigt med placering och skyddsåtgärder för att minimera risken för föroreningar.
Den grävda brunnen är också känslig för att grundvattennivån höjs eller sänks. Det innebär att vattentillgången kan bli dålig, eller att brunnen sinar helt, under längre perioder utan regn. Det gäller särskilt brunnar som är grävda i jordarten morän. Dricksvattenkvaliteten i en grävd brunn kan försämras om grundvattennivån är hög, till exempel vid snösmältning.
Hur anläggs en grävd brunn?
En grävd brunn anläggs genom att gräva en grop ner till en bit under den lägsta nivå som grundvattnet når. I botten på gropen läggs en halvmeter gruslager. Därefter staplas cementringar ovanpå gruset upp till minst ett par decimeter ovan marknivå. Fogarna på cementringarna tätas och ett brunnslock med ventilationsrör läggs på.
En grävd brunn anläggs oftast i egen regi. I Sverige är det ovanligt att det finns företag som är specialiserade på att anlägga grävda brunnar.
Anlägga filterbrunn
En filterbrunn är en borrad brunn i vattenförande jordlager. Grova porösa jordar med mycket sand och grus är särskilt lämpade för den här typen av brunn. Vattnet tas in i brunnen via slitsar i ett filter längst ner i brunnen, strax nedanför den övre gränsen för grundvattennivån. För att inte jord eller annat material ska komma i brunnen anpassas storleken på filtrets slitsar efter hur stora korn det är i jorden runt brunnen. Eftersom vattnet i en filterbrunn tas upp från vattenförande jordlager kan brunnen påverkas ytliga föroreningar och vattennivån sjunka vid torka.
Hur anläggs en filterbrunn?
Vid borrning av filterbrunnar används oftast samma utrustning som vid borrning av bergborrade brunnar. Skillnaden är att borrningen avslutas i det vattenförande jordlagret. Filtret förs sedan ner i ett foderrör till slutet av borrhålet. Foderröret dras sedan upp och filtret friläggs.
Anlägga rörspetsbrunn
Rörspetsbrunn, även kallad spets, består av ett rör som har en spets med hål i. Röret slås ner i vattenförande jordlager och vattnet leds upp genom röret. Rörspetsbrunnar förekommer i områden där det finns gott om sand och grus. För att kunna anlägga en rörspetsbrunn bör grundvattnet i jordlagret inte ligga djupare än 5-6 meter. Annars blir det svårt att ta upp vattnet. Fördelen med rörspetsbrunnar är att de är förhållandevis enkla att konstruera. Nackdelarna är att de ger mindre vatten än exempelvis en filterbrunn och att de är känsliga för föroreningar eftersom de ligger grunt.
Hur anläggs en rörspetsbrunn?
Ett rör med en spets med hål i slås ner i vattenförande jordlager. Vattnet leds sedan upp genom röret. Det är bra att först ta reda på hur djupt grundvattnet ligger och hur jordlagret ser ut lokalt i området där rörspetsbrunnen planeras.
Skydda din brunn
Vatten ska inte komma in i brunnen fel väg. Därför är det viktigt att hindra ytligt vatten från att rinna in. Brunnslock, ledningsanslutningar och brunnsväggar är sårbara delar som måste vara täta. Brunnens topp bör avslutas ett par decimeter ovan mark. Då minskar risken för att vatten rinner in vid översvämningar och snösmältning. Är jorden porös eller om berggrunden är full med sprickor kan brunnen även behöva fodras och tätas långt ner i marken.
Pumpar, ledningar och annan utrustning
För att leda vattnet i brunnen upp till kranen i huset behövs bland annat pump, kablar, tryckkärl, vattenledningar och slangar. Dessa ska vara gjorda i material som är lämpade att komma i kontakt med dricksvatten och som inte angrips av frätskador (korroderar). Ledningar bör ligga frostfritt i material som inte skadar slangen. De ska helst vara täckta med ett grävskydd en bit under markytan.
Nedan beskrivs viktig utrustning för din brunn och varför den behövs:
- Pump – Krävs för att pumpa upp vattnet i brunnen till ledningarna. Det finns tre sorters elektriska pumpar: sänkpump, ejektorpump och sugpump. Sänk- och ejektorpump används främst till borrade brunnar medan sugpumpar används till grävda brunnar. Därutöver finns det manuella hand- och klaffpumpar av olika slag. Dessa kan dock endast användas i brunnar som inte är så djupa.
- Tryckkärl - Reglerar trycket i vattenledningar så att spolningen blir rätt. Kallas för hydrofor, hydropress eller tryckstyrning.
- Tryckkärlsströmbrytare - Reglerar trycket i tryckkärlet, ledningar och kranar så att spolningen blir rätt.
- Kontaktormotorskydd – Skyddar pumpmotorn så att den inte överbelastas.
- Adapter – Leder ut vattnet från brunnen till ledningen. Förhindrar också att ytligt vatten rinner ner i brunnen.
- Brunnslock – Förhindrar att föroreningar kommer ner i brunnen och att eventuell gas i brunnsvattnet kan luftas bort.
Om det inte blev som du tänkt dig
I konsumenttjänstlagen och konsumentköplagen finns det regler om konsumentskydd för dig som köper tjänster och utrustning till din brunn. Om du inte är nöjd med resultatet av arbetet med din brunn ska du i första hand vända dig till företaget som utförde arbetet och tala om det. Är du osäker hur du ska göra eller inte kan nå den som utfört arbetet kan du kontakta Konsumentverket eller konsumentvägledaren i din kommun för råd.