Egen brunn eller annan liten dricksvattenanläggning för privat bruk

Ett dricksglas som fylls med vatten från en vattenkran. Glaset hålls av en person med blå tröja, bara armen och handen syns i bild.

Du som har egen brunn eller annan liten dricksvattenanläggning för privat bruk bör ta vattenprov på dricksvattnet minst var tredje år – i vissa fall varje år. Annat att tänka på är att se över anläggningen regelbundet och att ha en plan för tillfällig vattenbrist, till exempel vid torka eller strömavbrott.

De flesta i Sverige får sitt dricksvatten från kommunala vattenbolag, som då har koll på säkerheten och kvaliteten. Men omkring två miljoner personer får dricksvattnen från egen brunn eller annan liten dricksvattenanläggning för privat bruk. Egen brunn är exempelvis vanligt i fritidshus.

Du som har egen brunn eller annan liten dricksvattenanläggning för privat bruk är själv ansvarig för dricksvattnets kvalitet. Du behöver därför ta regelbundna vattenprover och se över din dricksvattenanläggning för att kunna åtgärda eventuella fel.

Det finns fyra sorters dricksvattenanläggningar som används för privat bruk. Brunn är den vanligaste sorten, och allra vanligast är bergborrad brunn. Dessa sorter finns:

  • brunn – kan vara bergborrad eller grävd, eller i form av filter- eller rörspetsbrunn
  • ytvattentäkt
  • källa
  • liten avsaltningsanläggning för havs- eller bräckt vatten.

Så mycket dricksvatten går det åt

Det genomsnittliga dagsbehovet av dricksvatten är ungefär 140 liter per person. Ungefär 10 liter av dessa går åt till mat och dryck. Där är kravet på god kvalitet viktigast. I ett hushåll med fyra personer går det alltså åt ungefär 600 liter vatten per dygn. Det mesta vattnet som används i ett hushåll går åt vid tvätt, disk, personlig hygien och toalettspolning.

För att en brunn ska ge tillräckligt med dricksvatten behöver det strömma in minst 25 – 40 liter vatten i brunnen per timme. Det bör också finnas ett vattenmagasin i brunnen eller huset som en buffert för tillfällen när det används mer vatten än vad som rinner till.

Genomsnittlig vattenvändning i ett hushåll. Cirkeldiagram.

Diagram över genomsnittlig vattenanvändning i ett vanligt hushåll i Sverige.

Bild: Diagram över genomsnittlig vattenanvändning i ett vanligt hushåll i Sverige. 

Vattenprov och koll på dricksvattnets kvalitet

För att ha koll på vattnets kvalitet bör du ta prov på dricksvattnet minst vart tredje år. Om barn ska dricka av vattnet eller om anläggningen försörjer fler än två hushåll med dricksvatten bör du ta vattenprov minst en gång per år. Vid stora händelser i omgivningen, som översvämning eller skogsbrand kan du behöva ta ytterligare vattenprov.

Var uppmärksam på eventuella lukt-, smak och färgförändringar i vattnet, och se regelbundet över din dricksvattenanläggning.

Du bör också ha en krisberedskap för vattenbrist, vid exempelvis torka eller strömavbrott.

Din kommun har svar om lokala förhållanden

Undrar du över vilka förhållanden som gäller där du bor? Din kommun kan svara på frågor om exempelvis lokal vattentillgång, markradon, arsenik i berggrunden eller risk för höga halter av perfluorerade alkylsyror (PFAS) från brandövningsplatser med mera. Vanligen är det kommunens miljö- och hälsoskyddskontor som ansvarar för dessa frågor, annars är det motsvarande kommunal förvaltning.

Ägarens ansvar för dricksvattenkvaliteten

Du som har egen brunn eller annan liten dricksvattenanläggning för privat bruk är ansvarig för att vattnet har god kvalitet och är säkert att dricka. Du behöver kontrollera och sköta om vattenanläggningen och ta regelbundna vattenprov på dricksvattnet. Det är också du som bör åtgärda eventuella problem.

Gemensamt ägande

En liten dricksvattenanläggning för privat bruk kan också försörja flera hushåll. Då har dessa vanligtvis gemensamt ägande i en ägarförening, så kallade samfällighetsföreningar. Då är det ägarföreningens ansvar att dricksvattnet är av god kvalitet och säkert att dricka. I vissa fall kan ansvaret ligga på en hyresgäst eller arrendator, men det bör då ha avtalats skriftligt med fastighetsägaren.

Gemensamt för små dricksvattenanläggningar för privat bruk är att dricksvattnet från anläggningen i fråga enbart är till för privat konsumtion och att

  • anläggningen totalt försörjer färre än 50 personer med dricksvatten, och
  • att anläggningen genomsnittligt över året producerar mindre än 10 kubikmeter dricksvatten per dygn.

Särskilda regler för dig som har ett litet företag

Dricksvatten berör många myndigheter

Flera lokala, regionala och nationella myndigheter ansvarar för frågor som på olika sätt berör egna brunnar och andra små dricksvattenanläggningar för privat bruk.

Nationella myndigheter

På nationell nivå ansvarar Livsmedelsverket för frågor som rör själva dricksvattenkvaliteten. På de här sidorna får du information och råd om sådant som på olika sätt berör dricksvattenkvaliteten. Det kan gälla hur du ska sköta om din anläggning, hur du testar ditt dricksvatten, hur du tolkar resultatet och vad du kan göra åt eventuella problem.

Utöver Livsmedelsverket finns andra nationella myndigheter som på olika sätt ansvarar för frågor som berör små dricksvattenanläggningar för privat bruk. Dessa är:

  • Boverket – Ansvarar för frågor som gäller plan- och bygglagen samt tekniska krav på dricksvattenledningar i hus.
  • Folkhälsomyndigheten – Frågor om hälsoskydd enligt lagen miljöbalken
  • Sveriges geologiska undersökning – Ansvarar för frågor om grundvattenkvalitet och brunnsborrning
  • Strålsäkerhetsmyndigheten – Myndighet som har mycket kunskap om radon
  • Havs- och vattenmyndigheten – Ansvarar för bevarande och hållbart nyttjande sjöar, vattendrag och hav

Om du vill fördjupa dig

Senast granskad 2023-08-25