Handelsbeteckningar för fisk- och vattenbruksprodukter

Så ska fisk- och vattenbruksprodukter märkas med handelsbeteckning

Företag som säljer fisk, kräftdjur och blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur samt tång och alger ska ge konsumenten information om handelsbeteckning, produktionsmetod och ursprung. Det ska ske genom lämplig märkning eller affischering. Bestämmelserna gäller inte för fiskare eller odlare som säljer mindre mängder fisk till konsument.

Den här sidan handlar om den handelsbeteckning som ska anges. Handelsbeteckningarna bestäms av EU-ländernas myndigheter på området. I Sverige är det Livsmedelsverket. Produkter som saknar handelsbeteckning får inte säljas.

Grundreglerna finns i förordning (EU) nr 1379/2013 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter.

De svenska handelsbeteckningarna finns i Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 2001:37 om handelsbeteckningar på fiskeri- och vattenbruksprodukter.
Förordning EU nr 1379/2013
SLVFS 2001:37

På färdigförpackningar ska livsmedlets beteckning vara samma som den bestämda handelsbeteckningen.

För sammansatta livsmedel med fisk (till exempel fiskgratäng) kan fiskråvaran i ingrediensförteckningen anges med kategoribeteckningen "fisk" och arten behöver inte namnges. Om du ändå vill ange fiskarten ska den beslutade beteckningen användas. Se föreskriften och tabellen nedan.

Eftersom det saknas kategoribeteckning för kräftdjur och blötdjur ska de anges med handelsbeteckning i ingrediensförteckningen. Även på restaurangmenyer och liknande ska den bestämda beteckningen användas om du vill precisera vilken art som ingår.

Om du vill sälja en art av fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur som saknar fastställd handelsbeteckning, anmäl det till Livsmedelsverket som beslutar om en tillfällig beteckning och publicerar den i tabellen nedan.

Efterhand permanentas de tillfälliga beteckningarna genom att fastställas i SLVFS 2001:37 som definitiva handelsbeteckningar. Det sker efter samråd med branschen och naturvetenskaplig expertis. En handelsbeteckning ska vara tillräckligt klargörande när det gäller livsmedlets art och får inte vilseleda konsumenten.

Anmälan med uppgift om artens vetenskapliga namn, fysiska tillstånd/beredningsform (levande, färsk, kyld, fryst, rökt, torkad, saltad, saltlake, kokt, mjöl eller pellets) och förslag till handelsbeteckning samt anmälarens postadress kan göras på blankett:
Anmälan om handelsbeteckning på fiskeri- och vattenbruksprodukter LIVS 360

Läs mer om märkning av fisk på sidan om tilläggsmärkning av fiskprodukter. Allmänna regler om beteckningar och annan märkning finns i förordning (EU) nr 1169/2011.
Länk till sidan om tilläggsmärkning
Förordning (EU) 1169/2011

Tillfälliga handelsbeteckningar

De tillfälliga beteckningar som gäller listas i tabellen nedan.

Med anledning av en ansökan om handelsbeteckningar för flera bläckfiskar har Livsmedels­verket kommit fram till att gruppbeteckningar är enklare att hantera och därmed lämpligare att använda, så länge inte kännedom om den enskilda arten är av betydelse för konsumentens val av bläckfisk. Sådana lämpliga gruppbeteckningar för bläckfisk är åttaarmad respektive tioar­mad bläckfisk. Observera att det fullständiga vetenskapliga namnet alltid ska framgå.

För att ge utrymme för en enhetlig märkning av bläckfisk har Livsmedelsverket beslutat om tillfälliga beteckningar även för de arter, som det fastställts definitiva beteckningar för i SLVFS 2001:37. Du kan använda de tillfälliga beteckningarna i stället för de definitiva. Livsmedelsverket kommer att fasa ut de definitiva artegna beteck­ningarna i samband med nästa ändring av föreskrifterna.

¹ Endast till 1 juli 2009
² M.paradoxus ges samma beteckning som M. capensis eftersom båda arterna förekommer i samma område och är i praktiken omöjligt att skilja åt i samband med fisket.