Riskhantering PFAS i dricksvatten och egenfångad fisk

På den här sidan finns Livsmedelsverkets rekommendationer om hur risken med dricksvatten och egenfångad fisk som är förorenad av PFAS bör hanteras.

Rekommendationerna riktar sig till dricksvattenproducenter, lokala kontrollmyndigheter och enskilda brunnsägare. Syftet med de föreslagna åtgärderna är att minska den mängd vi får i oss av dessa oönskade ämnen.

PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för en stor grupp ämnen. Den som får i sig PFAS under lång tid, exempelvis från dricksvattnet, riskerar att få i sig mer PFAS än vad som anses säkert.

PFAS tillförs kroppen även från andra källor än dricksvatten, till exempel viss insjöfisk, och ämnena ansamlas i kroppen under lång tid. Därför bör man sträva efter att halterna av PFAS i dricksvattnet är så låga som möjligt.

Tolerabelt veckointag för PFAS

Den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, fastställde 2020 sin bedömning av hur mycket PFAS man kan få i sig utan risk för hälsan. Det nya fastslagna hälsobaserade riktvärdet är 4,4 nanogram per kilo kroppsvikt och vecka (TVI) och gäller för fyra olika PFAS-ämnen tillsammans. Det innebär en kraftig sänkning av de tidigare tolerabla intagen för PFOS och PFOA från 2008.

Nya gränsvärden för PFAS i dricksvatten

EU beslutade i december 2020 att införliva gränsvärden för PFAS i ett nytt dricksvattendirektiv. Dessa värden är bindande för alla länder inom EU. Dricksvattendirektivet från EU är ett så kallat minimidirektiv. Det innebär att medlemsstaterna kan välja att införa striktare lagstiftning i sina nationella regler om det finns skäl för detta.

Livsmedelsverket föreslår ett nytt gränsvärde för fyra PFAS-ämnen i dricksvatten. Gränsvärdet finns, tillsammans med andra förändringar på dricksvattenområdet, i ett förslag till ny lagstiftning som föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Livsmedelsverkets förslag till gränsvärde för PFAS i dricksvatten baseras bland annat på Efsas hälsobaserade riktvärde för PFAS 4 från 2020 och omfattar två gränsvärden

  • PFAS 4: 4 ng/l
  • PFAS 21: 100 ng/l

Gränsvärdet för PFAS 4 omfattar de ämnen som ingår i Efsas hälsobaserade riktvärde (PFOA, PFNA, PFOS och PFHxS) och gränsvärdet för PFAS 21 omfattar de 20 ämnen som måste regleras enligt direktivet samt 6:2 FTS, som sedan länge ingått i den svenska åtgärdsgränsen. Gränsvärdena för PFAS ska enligt förslaget tillämpas från 1 januari 2026. 

Livsmedelsverket bedömer att det är motiverat att införa ett särskilt gränsvärde för PFAS 4 i dricksvatten. Om ett gränsvärde finns för PFAS 4 så kommer detta sannolikt bidra till att halterna sänks för övriga PFAS, då de reningsmetoder som krävs även kommer att reducera andra PFAS.

Att åtgärda PFAS-halter i dricksvatten som ligger över det föreslagna gränsvärdet kan ta tid då reningen behöver anpassas efter det aktuella vattenverkets situation, råvattnets beskaffenhet samt sammansättningen av PFAS-ämnen. Efsas riskvärdering visar att exponeringen för PFAS inte innebär några akuta hälsorisker i de halter som vanligtvis förekommer i dricksvatten.

Livsmedelsverket anser därför att det i normalfallet inte är nödvändigt att vidta omedelbara åtgärder, exempelvis nödvattenförsörjning, om det föreslagna gränsvärdet överskrids. Dricksvattnet kan användas utan inskränkning under den tid det tar att utreda och åtgärda problemet. Däremot kan det i enskilda fall finnas dricksvatten med ovanligt höga PFAS-nivåer. Livsmedelsverket kan då hjälpa till med riskvärdering och stöd i riskhantering i det akuta skedet. Livsmedelverket kommer framöver även att utveckla vägledningen till dricksvattenproducenter och kontrollmyndigheter.

EU-kommissionens gränsvärden för PFAS i dricksvatten

  • PFAS 20: 100 ng/l
  • PFAS total: 500 ng/l

För PFAS 20 är det dessa ämnen man pekar ut:

1 Perfluorbutansyra (PFBA)
2 Perfluorpentansyra (PFPA)
3 Perfluorhexansyra (PFHxA)
4 Perfluorheptansyra (PFHpA)
5 Perfluoroktansyra (PFOA)
6 Perfluornonansyra (PFNA)
7 Perfluordekansyra (PFDA)
8 Perfluorundekansyra (PFUnDA)
9 Perfluordodekansyra (PFDoDA)
10 Perfluortridekansyra (PFTrDA)
11 Perfluorbutansulfonsyra (PFBS)
12 Perfluorpentansulfonsyra (PFPS)
13 Perfluorhexansulfonsyra (PFHxS)
14 Perfluorheptansulfonsyra (PFHpS)
15 Perfluoroktansulfonsyra (PFOS)
16 Perfluornonansulfonsyra (PFNS)
17 Perfluordekansulfonsyra (PFDS)
18 Perfluorundekansulfonsyra (PFUnDS)
19  Perfluordodekansulfonsyra (PFDoDS)
20 Perfluortridekansulfonsyra (PFTrDS)

Rekommendation – hantering av PFAS i dricksvatten

Fram till dess att ny lagstiftning träder i kraft den 1 januari 2023 gäller följande rekommendationer. Om en vattentäkt är, eller misstänks vara, påverkad av PFAS bör halterna i dricksvattnet undersökas.

Undersök dricksvatten med avseende på de PFAS som listas i tabellen nedan.
Genomför undersökningarna löpande över tid och under olika förhållanden. Detta för att kartlägga en eventuell förorenings storlek, sammansättning, årstidsvariationer samt eventuella trender. Sammansättningen av olika PFAS kan ge information om föroreningens ursprung.

Även områden som till en början inte misstänks vara påverkade kan i ett senare skede behöva undersökas. Det beror på ämnenas egenskaper och rörlighet i mark. Gör en bedömning av eventuella fynd av PFAS i dricksvattnet mot åtgärdsgränserna som anges nedan.

Lämpliga PFAS att undersöka i dricksvatten:

1 Perfluorbutansyra (PFBA)
2 Perfluorpentansyra (PFPA)
3 Perfluorhexansyra (PFHxA)
4 Perfluorheptansyra (PFHpA)
5 Perfluoroktansyra (PFOA)
6 Perfluornonansyra (PFNA)
7 Perfluordekansyra (PFDA)
8 Perfluorbutansulfonsyra (PFBS)
9 Perfluorhexansulfonsyra (PFHxS)
10 Perfluoroktansulfonsyra (PFOS)
11 Fluortelomersulfonsyra (6:2 FTS)

Åtgärdsgränser för dricksvatten

Kontakta gärna Livsmedelsverket för individuella diskussioner om riskhantering vid fynd av höga halter PFAS. Det gäller även PFAS-ämnen som inte omfattas av Livsmedelsverkets åtgärdsgräns.

Om dricksvattnet innehåller PFAS över 90 nanogram/liter

  • Vidta åtgärder snarast så att halten PFAS i dricksvattnet sänks till så låga halter som möjligt under åtgärdsgränsen.
  • Undersök halten PFAS i råvattnet om dricksvattnet kommer från en ytvattentäkt. Informera den lokala kontrollmyndigheten om halten PFAS i råvattnet överskrider åtgärdsgränsen för dricksvatten. Detta motiveras även av att det kan behövas kompletterande riskhanteringsåtgärder om konsumtionsfisk - se nedan under rubriken ”Rekommendation – hantering av PFOS i egenfångad fisk”.
  • Kontakta branschorganisationen Svenskt Vatten för mer information om åtgärder i vattenverk för att sänka halten PFAS.

Om dricksvattnet innehåller PFAS över 900 nanogram/liter

  • Undvik att dricka vattnet eller äta mat som tillagats med vattnet tills halterna sänks så långt som möjligt under 90 ng/liter.
  • Kontakta kontrollmyndigheten för ytterligare rekommendationer om riskhanteringsåtgärder.

Beräkning och bedömning av halten PFAS

Beräkna den totala halten PFAS i dricksvattnet vid varje undersökningstillfälle som summan av alla fynd av PFAS i tabellen ovan. Summan bör omfatta både linjära och grenade PFAS i de fall PFAS-ämnet kan förekomma i olika former. Resultat som är "mindre än" (<) ska inte ingå i summeringen.

Kvantifieringsgränsen, LOQ, limit of quantification, för enskilda PFAS bör vara så låg som möjligt. Det finns laboratorier som erbjuder analyser med kvantifieringsgränser under 1 nanogram/liter.

Jämför den totala PFAS-halten som uppmätts med åtgärdsgränsen 90 nanogram/liter.

EU beslutade i december 2020 om gränsvärden för PFAS i ett nytt dricksvattendirektiv. Dessa värden är bindande för alla länder inom EU. Se nedan under rubriken ” Nya gränsvärden för PFAS i dricksvatten”.

Rekommendation – hantering av PFOS i egenfångad fisk

Livsmedelsverket har tagit fram tillfälliga rekommendationer för egenfångad fisk i avvaktan på den risk- och nyttovärdering av fisk som Efsa fått i uppdrag av EU-kommissionen att göra. Efsa viktar i sin bedömning nyttan med att äta fisk mot risken att utsättas för olika miljögifter, bland annat PFAS-ämnen. Detta arbete beräknas vara klart om några år, 2023-2024.

I fisk från platser som har förorenats av PFAS kan halterna vara förhöjda. När det gäller fisk som äts begränsas hanteringsrekommendationerna till perfluoroktansulfonat (PFOS) eftersom det är den PFAS som förekommer i högst halt i fisk.

Den fisk som riskerar ha de högsta halterna av PFOS är fisk som fångas i vattendrag som ligger i områden med konstaterad PFAS-förorening. Därför är miljömyndigheternas arbete med att kartlägga förorenade områden mycket viktigt.

Livsmedelsverket bedömer att risken att konsumera fisk med halter som innebär att man överstiger TVI under kortare perioder inte medför någon ökad risk för hälsan. Däremot är det viktigt att om möjligt begränsa, eller avstå från, att regelbundet äta fisk som man vet innehåller höga halter av PFAS.

Rekommendationer - egenfångad fisk

  • Om PFAS-förorening av ytvattnet misstänks bör halten PFOS i konsumtionsfisk, exempelvis abborre, från sjöar undersökas.
  • Som temporär åtgärdsnivå för fisk rekommenderar Livsmedelsverket miljökvalitetsnormen för fisk. Den är satt till 9,1 ng/g för PFOS i fisk. Miljökvalitetsnormen är ett mått på om fiskelokalen kan anses påverkad utöver bakgrundslokaler/halter.
  • Om halterna i konsumtionsfisk ligger över miljökvalitetsnormen 9,1 ng PFOS/g bör de fiskarter som fiskas i sjön och äts regelbundet undersökas.  Även orsaken till de förhöjda halterna bör undersökas.
  • Fritidsfiskare som äter mycket egenfångad fisk bör ta reda på de lokala förhållandena gällande miljögifter i de vattendrag man brukar fiska hos berörd kommun eller länsstyrelse.
  • Kommuner och länsstyrelser uppmanas att kontakta Livsmedelsverket för stöd med hantering vid fynd av höga halter PFOS i fisk.

Kartläggning av PFAS i dricksvatten

För att kartlägga om och var det finns PFAS i råvatten och dricksvatten skickade Livsmedelsverket under 2020 en enkät till alla landets kommuner. Underlaget i rapporten kommer från vattenverk som försörjer fler än 500 personer, totalt 580 vattenverk i 257 kommuner.

Senast granskad 2022-05-06