Två späckade dagar om hur näringsliv och myndigheter tillsammans kan stärka Sveriges livsmedelsberedskap

Konferensen inleddes av Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström och av statssekreteraren Dan Ericsson, som berättade om regeringens satsningar i den nya totalförsvarspropositionen.

– Vi behöver fortsätta att bredda och fördjupa vårt arbete för att stärka Sveriges livsmedelsberedskap. I det arbetet har nätverket för privat-offentlig samverkan kring livsmedelsberedskap, SKAL, en viktig roll, säger Annica Sohlström.

Samarbete och tydliga förväntningar en förutsättning

På konferensen varvades diskussioner och nätverkande med talare och panelsamtal på scenen.

Deltagarna fick bland annat lyssna till företrädare för branschorganisationerna inom livsmedelskedjan och deras tankar kring utmaningar och behov för att stärka livsmedelsberedskapen. Viktiga frågor för Livsmedelsföretagen, LRF, Svensk Dagligvaruhandel och Visita är till exempel företagens konkurrenskraft, beroendet av andra sektorer som energi och transporter, och säkrad tillgång till arbetskraft vid kris och krig. De efterlyser också tydligare förväntningar från statens sida på vad företag ska kunna leverera i kris och krig.

Också lokal och regional beredskap och kommunernas arbete med livsmedelsberedskap lyftes. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) berättade om vad de ser som viktiga förutsättningar och Uppsala kommun beskrev hur de stärker kommunens livsmedelsberedskap i praktiken, till exempel genom en nära dialog med det lokala näringslivet.

– Allting händer i en kommun. Därför är det viktigt att det blir tydligt vilket ansvar kommunerna ska ta för livsmedelsförsörjningen och hur arbetet ska finansieras, säger Mats Johansson, chef för Livsmedelsverkets enhet för livsmedelsförsörjning. 

Utredning om näringslivets försörjningsberedskap

Mycket intressant i det här sammanhanget är den nu pågående utredningen om näringslivets försörjningsberedskap. Pär Malmberg och Lars Henriksson från utredningen nämnde bland annat att det finns flera samhällsfunktioner som är avgörande för företagen i kris och krig men som inte ingår i det svenska beredskapssystemet. Det handlar till exempel om utrikeshandel och barnomsorg. Ett av utredningens uppdrag är att ge förslag på nya samverkansformer mellan stat och näringsliv, till exempel genom så kallade beredskapsavtal.

Övning, beredskapsmingel och workshop om primärproduktion avslutade dagarna

Dagarna avslutades med parallella pass där deltagarna kunde välja mellan att öva cybersäkerhet, fokusera på primärproduktionens beredskap eller mingla med olika beredskapssektorer och representanter för civilsamhällets försvarsorganisationer.

Livsmedelsverkets webbsidor om livsmedelsberedskap

Beredskapsarbete för livsmedelsföretag