Livsmedelsberedskap – tillräckligt med mat och vatten vid kris och krig

Målet med Sveriges livsmedelsberedskap är att alla ska ha tillräckligt med vatten att dricka och mat att äta även vid kris och krig. Många behöver bidra i arbetet – från myndigheter och kommuner, till livsmedelsföretag och privatpersoner.

För att alla ska få tillräckligt med näring även vid kris och krig behöver vi ska stärka Sveriges försörjningsförmåga, det vill säga förmågan att se till att maten når fram till matborden. För att vi ska klara det måste hela kedjan från jord till bord fungera – oavsett vad som händer.

Det handlar bland annat om att ha ett livskraftigt svenskt lantbruk och svensk livsmedelsindustri. Men Sverige kommer även i fortsättningen att vara beroende av omvärlden för import av många råvaror och ingredienser och varor som behövs för produktionen, till exempel utsäde för lantbruket. Därför behöver livsmedelsföretag, kommuner och regioner vara förberedda och flexibla om det uppstår en brist eller störningar i leveranser.

För att vi ska ha mat på borden även om importen begränsas behövs troligtvis någon form av beredskapslager. Det kan till exempel handla om kritiska varor som behövs för att produktion och transporter ska fungera, exempelvis kemikalier för rening av dricksvatten och avlopp. Flera statliga utredningar och beredskapsmyndigheter tittar på den frågan just nu.

Beredskapen utvecklas löpande

Just nu satsas det mycket på livsmedelsberedskapen i Sverige och det tas viktiga kliv framåt. Samtidigt återstår fortfarande mycket arbete. Att frågan är prioriterad av politiker och andra beslutsfattare och att det finns ett gott samarbete mellan myndigheter och näringsliv ger goda förutsättningar för att stärka beredskapen.

Coronapandemin och kriget i Ukraina har fått fler att inse att livsmedelsförsörjningen är sårbar och att de företag som producerar och distribuerar mat och dricksvatten är avgörande för landets beredskap.

Det finns flera utmaningar. Hela livsmedelsförsörjningen med produktion, handel och distribution är komplex och bygger på just-in-time-principen, där varor inte lagras i förväg utan levereras när de efterfrågas. Även om vi producerar mycket av viss typ av mat här i Sverige, till exempel spannmål, så är ändå mycket av det som finns i våra livsmedelsbutiker producerat helt eller delvis någon annanstans i världen. Det handlar heller inte bara om mängden mat utan även om vilken sorts mat och näring som vi behöver få i oss för att hålla oss friska.

Vi bygger Sveriges beredskap tillsammans

Alla kan och behöver bidra på olika sätt till att stärka livsmedelsberedskapen. Livsmedelsverkets arbete med att bygga Sveriges nya livsmedelsberedskap sker i nära samverkan med näringslivet, andra myndigheter inom livsmedelssektorn och andra beredskapssektorer som exempelvis transport, finansiella tjänster och elektroniska kommu­nik­ationer och post.

  • Livsmedelsföretagen, inklusive drickvattenproducenter, står för den faktiska livsmedelsförsörjningen. Därför måste dessa arbeta med att stärka sin egen beredskap. Det gör de genom att analysera sina egna beroenden och sårbarheter och genom att planera för att öka sin förmåga att leverera mat i kris och krig. De behöver också dela med sig av information om sin förmåga så att Livsmedelsverket och andra myndigheter kan ge rätt stöd.
  • Kommunerna ansvarar för att se till att sårbara grupper som bor i kommunen, till exempel inom vård och omsorg, får tillgång till mat även i en krissituation. Det kan handla om att se över avtal och rusta sina kök och organisationer så att de fungerar även vid avbrott och störningar.
  • Som privatperson finns det alltid anledning vara beredd på oväntade händelser och ha extra mat och vatten hemma för att klara sitt hushålls behov i minst en vecka. Genom att vara förberedd klarar man vardagsstörningar såsom långa strömavbrott, man kan hålla sig hemma om man är sjuk, och man klarar bättre av it-störningar eller betalningsproblem.
  • Beredskapsmyndigheterna, bland andra Livsmedelsverket, ska bidra med kunskap och stöd, driva på utvecklingen och samordna olika aktörers arbete med att stärka sin beredskap. Samarbetet mellan olika sektorer, till exempel mellan livsmedelssektorn och energi- och transportområdet, behöver stärkas. Beredskapsmyndigheterna behöver även se över regelverk för att underlätta uppbyggnaden av beredskapen och utveckla det internationella samarbetet.
Senast granskad 2022-11-30