Analys av okänd kemisk förorening i dricksvatten

Det är inte alltid lätt att se vad som förorenat vatten. Det beror på att det finns hundratusentals kemiska ämnen att leta efter. Därför har Livsmedelsverket utvecklat så kallade förutsättningslösa analysmetoder. Med dessa metoder kan man leta efter "allt", till skillnad från riktade analyser som bara letar efter klassiska kända föroreningar.

Testmetoden ”förutsättningslös analys” har utvecklats under flera år och hjälpt ett antal verksamheter vid kris. Genom att kunna upptäcka oväntade och okända ämnen ökar Sveriges beredskap att förhindra kriser som rör dricksvatten.

Den nya metoden ska ses som ett komplement till den typ av metoder som är riktade mot kända föroreningar. De riktade metoderna är mer pålitliga för de föroreningar som de utvecklats för men kan alltså inte påvisa några andra föreningar.

Jämfört med en mer traditionell analys där man i förväg väljer vilka ämnen som analysmetoden ska leta efter, innebär den nya metoden att man jämför med referensprover från när vattnet var som vanligt. Då har man möjlighet att upptäcka nya eller oväntade ämnen som avviker från det normala.

För att det ska vara möjligt att göra förutsättningslösa analysmetoder behöver de verksamheter som kan behöva använda tjänsten därför regelbundet spara referensprover i förväg. Spara refensprover på dricksvattnet och om möjligt även råvattnet. Referensproverna skickas sedan in tillsammans med misstänkt prov för analys.

Så förbereder ni er på vattenverket

Provtagningskärl och mängd

Provtagningsflaskor/-kärl av normal kvalitet kan användas, gärna plast eftersom proverna ska frysas. Det är viktigt att använda samma sort som ska användas vid en händelse, helst från samma batch eller försändelse. Det är därför bra att ha ett litet lager av likadana provtagningskärl inför en eventuell förorening/händelse.

För analyser av dricksvatten krävs minst två vattenprover à 50 milliliter. Det är en klar fördel om antalet kan dubblas, vilket alltså ger 4x50 milliliter. Tar man även prov på råvattnet blir det även där 4x50ml.

Provtagningsintervall

Hur ofta referensprover tas kan variera utifrån vilka resurser och vilken lagringskapacitet som finns i verksamheten. Ett riktmärke kan vara månadsvis eller en gång/säsong. Tänk på att vattenkvaliteten kan variera under året, exempelvis vid vårflod, byte av råvattenkälla, byte av processer eller kemikalier som används tillfälligt. Det är därför bra att ta referensprov även vid dessa tillfällen, och alltså vid olika tillfällen per år. Vikten av att ta och spara referensprover utspritt över året gäller särskilt dricksvatten från ytvattentäkter, som naturligt har årscykler i den kemiska profilen.

Lagring

Referensproverna förvaras i frys runt -20°C. Prover som är mer än ett år gamla kan bytas ut i takt med att nya prov insamlas, men se till att det alltid finns upp till ett år gamla prover.

Gör så här vid misstänkt förorening

Vid en misstänkt förorening tas prov på samma sätt som referensprov, det vill säga minst ett dubbelprov, och i så lika kärl som möjligt som referensproverna tagits i.

  • Frys gärna in de misstänkta proverna så att de blir så lika referensproverna som möjligt. Eller så skickas de direkt till analyserande labb (som i så fall fryser proverna innan analys).
  • Om de misstänkta proverna tas i nya eller annorlunda kärl är det bra om även några tomma kärl av den nya typen skickas in.
  • Om det saknas referensprov så kan ibland nya referensprov tas vid punkter som inte förmodas vara kontaminerade, exempelvis annan brunn, reservoar eller uppströms platsen för kontaminationen.

För allmänna frågor om analyser och provtagning kontakta Livsmedelsverket på Livsmedelsverkets växel: 018-17 55 00 (vardagar 8-16)

För frågor vid händelse kontakta Livsmedelsverkets växel vardagar 8-16, eller VAKA: 020-30 20 30 (dygnet runt, kostnadsfritt expertstöd och bedömning)

Senast granskad 2023-02-13