Klimatanpassning för livsmedelsföretag

Klimatet förändras och ett mer extremt klimat, med bland annat höga temperaturer, kraftiga regn, ökade förekomster av skadegörare och sjukdomar, ställer livsmedelssektorn inför stora utmaningar. Livsmedelsföretag behöver se över och planera sin verksamhet för att anpassa den för ett förändrat klimat. 

Ett förändrat klimat innebär nya utmaningar, men också möjligheter, för livsmedelsföretag. Trots att alla effekter av klimatförändringarna inte är kända vet vi tillräckligt mycket om vilka förändringar som kan komma för att redan nu börja anpassa oss.

Det kan handla om torka, översvämningar och förhöjd temperatur här i Sverige men också i andra delar av världen. Det kan leda till att vissa råvaror inte längre kan användas eller levereras, på kort eller längre sikt. Genom att anpassa verksamheten efter de förändringar vi ser idag, och de som kan inträffa i framtiden, kan livsmedelsföretag minska sin sårbarhet.

Vad är klimatanpassning?

Klimatanpassning är åtgärder för att anpassa samhälle och organisationer till de klimatförändringar vi redan märker av och de som vi inte kan förhindra i framtiden. Klimatet förändras långsamt och även om vi lyckas begränsa utsläppen av växthusgaser kan vi förvänta oss fortsatta förändringar i klimatet framöver eftersom de är resultat av tidigare och pågående utsläpp.

Det är lätt att blanda ihop klimatanpassning och klimatreducerande åtgärder. Klimatreducerande åtgärder fokuserar på hur man ska minska utsläpp av klimatgaser. Klimatanpassning handlar om hur vi ska anpassa verksamheter för de förändringar som ändå sker. Både klimatreducerande åtgärder och klimatanpassning behövs.

Effekter av klimatförändring

Temperaturen förväntas stiga över hela världen och som mest nära polerna. Det kan påverka livsmedelssektorn på många sätt:

  • Växtsäsongen i Sverige blir längre. Det kan innebära möjligheter för fler och större skördar samt odling av nya sorters grödor.
  • Ett varmare klimat i kombination med ökad nederbörd och längre växtsäsong gynnar parasiter och insekter samt ökar risken för sjukdomar på växter. Till exempel förväntas angrepp av svampar som producerar mögelgift (mykotoxin) på spannmålsgrödor bli vanligare.
  • Växt- och djurarter som normalt återfinns lägre söderut i Europa kan etablera sig längre norrut och konkurrera med Sveriges inhemska arter.
  • Ren- och viltföretag kan påverkas genom att tillgången och kvaliteten på bete förändras och att det blir svårare att hålla god hygien vid slakt i skogen.
  • Husdjur och vilt blir mer mottagliga för sjukdomar.
  • Algblomning förväntas bli vanligare vilket kan ge konsekvenser för produktion och import av tvåskaliga blötdjur. Algblomning kan även påverka dricksvattenproduktionen genom att råvattnet försämras.
  • Högre temperaturer och värmeböljor gör det svårare att hålla varor kylda i alla led, kylkedjor bryts. Det kan leda till problem i produktion, lagerhållning och distributionsled.

Förändringar i nederbörd

Årsmedelnederbörden förväntas generellt sett att öka över hela Sverige. Störst ökning sker under vår och vinter och en större och större del av nederbörden kommer som regn istället för snö till följd av de ökande temperaturerna. I sydöstra Sverige väntas vattentillgången minska. Klimatet i Sverige blir generellt sett fuktigare men värmeböljor och torka väntas också bli vanligare. Förändringarna i nederbörd kan påverka livsmedelssektorn genom att:

  • Ökad nederbörd kan leda till ökad avrinning vilket kan ge upphov till föroreningsspridning. Föroreningarna kan påverka kött- och sjömatsproduktion, vegetabilier och dricksvatten.
  • Minskad nederbörd kan leda till minskande flöden i vattendrag och minskad grundvattenbildning. Detta kan ge stora utmaningar i jord och skogsbruk men även för enskild och kommunal dricksvattenförsörjning.

Mer extremväder

Stora variationer i temperatur och nederbörd inom och mellan år förväntas bli vanligare. Extrema väderhändelser som torka och kraftiga regn tros inträffa oftare. Det ställer stora krav på planering och flexibilitet. Extremväder kan påverka livsmedelssektorn på många sätt:

  • Torka och översvämningar kan leda till begränsad tillgång på grovfoder för köttproduktion, spannmål och vegetabilier.
  • Översvämningar kan resultera i att växtnäring utlakas och att grödor drabbas av syrebrist.
  • Torka kan leda till mer nitrat i vegetabilier som används som foder eller mat. Regn eller bevattning på torkstressade växterna kan ge upphov till förhöjda halter av vätecyanid.
  • Ojämn tillgång på foder kan ge variationer i slaktvolym mellan och inom år vilket kan vara svårt för slakterierna att hantera.
  • Extrema väderhändelser som översvämningar och skyfall påverkar också distributionsleden. Vägar och järnvägar riskerar att översvämmas vid stora nederbördsmängder och kan blockeras eller förstöras till följd av skred, ras och stormar.
Oönskade effekter Kort beskrivning hur livsmedelssektorn kan påverkas
Ras, skred och erosioner Påverkan på infrastruktur, lagerhållning och transport, elnät och även jordbruksmark och produktionsmark för djur, vattentäkter.
Översvämning Förändrad produktionkvalitet, påverkan på transport, lagerhållning, ökade sjukdomar och angrepp.
Höga temperaturer Brandrisker, torka, värmeböljor, ökade sjukdomar och angrepp, odlingsbrist (foder, spannmål etc)
Brister i vattenförsörjning Finns tillräckliga mängder till rätt kvalitet? Risk för föroreningar
Biologiska och ekologiska effekter Rubbningar i ekosystemet utgör hot mot människor och djur.
Påverkan på livsmedelsproduktionen Förändrade geografiska odlingsförhållanden, nya typer av livsmedel, handel känslig för marknadspriser, livsmedelsfusk, livsmedelsbrist.
Ökad förekomst av skadegörare, sjukdomar, invasiva arter Ökad risk för zoonoser, ökat behov av bekämpningsmedel och antibiotika

Indirekta effekter av klimatförändringar

Livsmedelsföretag kan också påverkas indirekt av klimatförändringar, till exempel förändringar i länder som man importerar ifrån eller exporterar till. Tillgången på dricksvatten kan också påverkas.

Import och export

Dricksvatten

Vad kan livsmedelsföretag göra?

Livsmedelsföretag behöver se över sin verksamhet, analysera sårbarheter utifrån klimatpåverkan och därefter anpassa verksamheten utifrån det. Ett exempel kan vara att stärka kylkedjan så att maten alltid är säker även i ett varmare klimat. Andra exempel är att säkra sin råvaruförsörjning, exempelvis genom att kontraktera fler råvaruleverantörer, att börja använda andra sorters råvaror och insatsvaror eller att se över lagringsmöjligheter.

Verktyg för klimatanpassning i livsmedelsföretag

Vad gör Livsmedelsverket?

Livsmedelsverket initierar, stödjer och utvärderar arbetet med klimatanpassning inom sitt ansvarsområde. I Livsmedelsverkets plan för klimatanpassning beskrivs hur livsmedelssektorn kan påverkas av klimatförändringarna. Till exempel kan livsmedelssektorn behöva hantera fler extremhändelser, nya föroreningar, nya livsmedelsburna organismer och nya spridningsvägar.

Livsmedelsverket har bland annat tagit fram en handbok för klimatanpassad försörjning av dricksvatten. Handboken handlar om hur kommuner kan klimatanpassa sin dricksvattenproduktion för att säkra tillgången till dricksvatten även i framtiden. Här nedan finns länkar till hjälpmedel och verktyg som berör klimatanpassning och som riktar sig till livsmedelsföretagare.

Senast granskad 2022-02-18