Frågor och svar om dricksvattenföreskrifterna
Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten trädde i kraft den 1 januari 2023. Vissa bestämmelser börjar dock inte gälla förrän 1 januari 2026. Här finns de vanligaste frågorna och svaren kring de nya föreskrifterna. Sidan uppdateras löpande med mer information.
Vilka krav börjar gälla 1 januari 2026?
Från den 1 januari 2026 ska alla verksamhetsutövare undersöka sitt råvatten. För de prover som tas vid provtagningspunkten ”hos användare” omfattas fler parametrar av undersökningskrav. Det gäller bisfenol A, halogenerade ättiksyror, klorat, klorit, mikrocystin-LR, PFAS 4, PFAS 21 samt uran. Gränsvärdet sänks för arsenik, bly, kadmium och krom.
Nya krav på undersökning
Vad innebär kraven på undersökning av råvatten?
Alla dricksvattenproducenter ska undersöka sitt råvatten. Kraven på undersökning av råvatten börjar tillämpas 1 januari 2026. Det är viktigt att ha kännedom om kvaliteten på sitt råvatten och det finns krav på minsta antal parametrar som ska undersökas i råvattnet. Det finns en möjlighet till undantag från kravet för de som producerar mindre än 10m³ dricksvatten per dygn och som inte har någon beredning av vattnet.
För de anläggningar som ska utföra en faroanalys ska råvattenparametrarna utökas om det krävs för att säkerställa beredningens effektivitet.
Måste jag ändra i mitt fastställda undersökningsprogram?
Den 1 januari 2026 börjar kravet på undersökningar av nya parametrar tillämpas. Samma sak gäller för undersökning av råvattnet. Om det finns parametrar som måste undersökas och inte redan ingår i det fastställda undersökningsprogrammet så måste det uppdateras. Även råvattenkontrollen ska ingå i undersökningsprogrammet.
Nya gränsvärden
Innebär de nya reglerna strängare gränsvärden?
Livsmedelsverket har, så långt som möjligt, valt att anta de gränsvärden som fastslås i dricksvattendirektivet. Det innebär för en del parametrar att gränsvärdet blir högre än tidigare. För vissa parametrar har Livsmedelsverket valt att sätta ett nationellt, hälsobaserat gränsvärde som blir lägre än tidigare. Detta gäller för parametrarna bly, arsenik, kadmium och krom. Även den nya parametern PFAS 4 har ett hälsobaserat, lägre gränsvärde än vad som anges i dricksvattendirektivet.
Hur ska vi bedöma analysresultat där en eller flera parametrar inte uppfyller kvalitetskraven?
Parametrarna med gränsvärden i föreskrifterna delas upp i parametrar för mikroorganismer, kemiska och radioaktiva ämnen samt indikatorparametrar.
Det anlitade laboratoriet ska ge omedelbar information till verksamhetsutövaren om parametrar för mikroorganismer, kemiska och radioaktiva ämnen som inte uppfyller kvalitetskraven.
Verksamhetsutövaren måste vid varje undersökning där kvalitetskraven inte uppfylls göra en bedömning om dricksvattnet fortsatt är säkert att leverera eller inte samt behovet av omedelbara åtgärder. Det gäller oavsett vilken parameter som överskrider gränsvärdet.
Undersökning av PFAS
Måste alla verksamhetsutövare undersöka PFAS?
Nej. PFAS ska undersökas om faroanalysen indikerar att det är nödvändigt att undersöka parametern.
Kommersiella och offentliga verksamheter, som i genomsnitt producerar eller tillhandahåller mindre än 10 m³ dricksvatten per dygn, eller försörjer färre än 50 personer med dricksvatten, omfattas inte av krav på att göra en faroanalys.
Däremot behöver även dessa verksamhetsutövare undersöka parametrarna PFAS 4 och PFAS 21 om det finns en anledning att misstänka att de förekommer i vattentäkten. Enligt föreskrifterna ska undersökning av andra parametrar än de som ingår i det fastställda undersökningsprogrammet ske om det finns anledning att misstänka att de kan förekomma i sådana halter att de kan utgöra en risk för människors hälsa.
Hur snabbt måste verksamheten åtgärda PFAS-halter som överskrider gränsvärdet?
Kravet på undersökning av PFAS börjar tillämpas den 1 januari 2026. Om gränsvärdet överskrids ska orsaken utredas och avvikelsen åtgärdas. Precis som för andra parametrar kan utrednings- och åtgärdstiden vara olika lång beroende på risken för människors hälsa.
Enligt vår uppfattning kan det ta lång tid att åtgärda höga PFAS-halter i dricksvattnet eftersom mycket tid behöver läggas på projektering för att hitta den beredningsmetod som är mest effektiv för den PFAS-sammansättning som förekommer i det specifika vattnet.
Det är viktigt att verksamhetsutövaren aktivt arbetar med att utreda och åtgärda överskridanden. I vissa fall kan omfattande utredning innebära att åtgärder kan vidtas först efter flera år.
Larmkrav
Varför finns det bara larmkrav för kommersiella och offentliga verksamheter?
De verksamheter som omfattas av krav på att utföra faroanalys kommer i sitt arbete enligt HACCP-principerna att komma fram till att larm krävs för vissa beredningssteg.
Kommersiella och offentliga verksamheter, som i genomsnitt producerar eller tillhandahåller mindre än 10 m³ dricksvatten per dygn, eller försörjer färre än 50 personer med dricksvatten, omfattas inte av kravet på faroanalys. Det innebär att dessa verksamheter inte kommer arbeta enligt HACCP-principerna och därigenom dra slutsatsen att larm behövs för vissa beredningssteg.
Livsmedelsverket anser att larm är av så stor betydelse för dricksvattensäkerheten att ett särskilt krav införts för dessa verksamheter, för att alla dricksvattenanläggningar som omfattas av föreskrifterna även ska ha larm vid desinfektion, pH-justering och filteravskiljning av turbiditet.
Behöver inte större anläggningar ha larm?
I de nya föreskrifterna läggs en större tyngd vid faroanalys samt införande av HACCP-baserade förfaranden när de behövs. En korrekt utförd faroanalys leder till att ett behov av desinfektion identifieras, liksom denna desinfektion identifieras som en kritisk styrpunkt. Kritiska styrpunkter ska kontrolleras, lämpligen med ett larm.
Nya föreskrifter och vägledning
Vad är nytt i de senaste dricksvattenföreskrifterna?
Många av de krav som fanns i SLVFS 2001:30 finns också kvar i de nya dricksvattenföreskrifterna, LIVSFS 2022:12. I vissa fall har de bara omformulerats och förenklats.
De stora förändringarna i de nya föreskrifterna är:
- Kommersiella och offentliga verksamheter, som i genomsnitt producerar eller tillhandahåller mindre än 10 m³ dricksvatten per dygn, eller försörjer färre än 50 personer med dricksvatten, omfattas inte längre av kravet på att genomföra en faroanalys.
- Begreppen tjänligt, tjänligt med anmärkning och otjänligt tas bort. Istället finns endast ett gränsvärde per parameter som uppfylls eller inte.
- Driftkontroll med fokus på övervakning av turbiditet vid vattenverket samt somatiska kolifager i råvattnet ska ingå i det fastställda undersökningsprogrammet.
- Undersökningsfrekvenserna vid de olika provtagningspunkterna har justerats. För de allra flesta verksamhetsutövarna innebär detta färre undersökningstillfällen per år, men i vissa fall kan det innebära fler.
- Från och med år 2026 ska alla verksamhetsutövare undersöka råvatten.
- Från och med 2026 tillkommer nya parametrar: bisfenol A, halogenerade ättiksyror, klorat, klorit, mikrocystin-LR, PFAS 4, PFAS 21 samt uran.
- Filtermaterial som kommer i kontakt med dricksvatten ska inte äventyra skyddet av människor hälsa eller på annat sätt påverka dricksvattnet.
Livsmedelsverkets föreskrifter bygger på ett minimidirektiv från EU. Vad betyder det? Varför kommer det nya föreskrifter?
Dricksvattendirektivet (EU) 2020/2184 är ett så kallat minimidirektiv. Ett direktiv innebär att alla medlemsländer måste implementera bestämmelserna i sin nationella lagstiftning.
I Sverige innebär det att flera myndigheter behöver ta fram föreskrifter för att direktivet fullt ut ska implementeras, däribland Livsmedelsverket. Ett minimidirektiv innebär att medlemsländerna som minst måste anta de krav som direktivet ställer men det finns en möjlighet att i vissa avseenden ha nationellt strängare regler än direktivet kräver.
Livsmedelsverket har valt att i huvudsak implementera direktivets krav så som de är formulerade där, med ett fåtal undantag, exempelvis det lägre gränsvärdet för PFAS.
