Generellt låga halter av PFAS i animaliska livsmedel

2025-09-10

Inga eller låga halter av PFAS i kött, fisk, musslor och konventionellt producerade ägg. Däremot innehöll alla analyserade kräftprover från Vättern högre halter av PFAS än gränsvärdet. Det visar en ny rapport från Livsmedelsverket med analyser från 2024.

Livsmedelsverket analyserar varje år innehållet av ett antal hälsoskadliga ämnen i livsmedel. Analyserna ingår i ett provtagningsprogram som är gemensamt inom EU. Under 2024 analyserades för första gången även PFAS i livsmedel i detta program. Halterna av PFAS undersöktes i 85 prover av svenska och importerade animaliska livsmedel.  År 2023 infördes gränsvärden för fyra olika PFAS- föreningar (kallade PFAS4) i vissa animaliska livsmedel - kött, ägg, fisk och skaldjur.

- Eftersom det nu finns gränsvärden har vi fått muskler att mer systematiskt kontrollera PFAS i livsmedel i Sverige för att kunna skydda konsumenterna. PFAS i livsmedel kommer att kontrolleras varje år framöver, säger Petra Bergkvist, handläggare på Livsmedelsverket.

Mest PFAS i kräftor från Vättern

Resultatet visade inga eller mycket låga halter i förhållande till gränsvärdena för PFAS4 i nötkött, renkött och lammkött, importerad havsfisk, svenska blåmusslor samt i konventionellt producerade ägg. I ekologiskt producerade ägg fanns högre halter, men fortfarande betydligt under gränsvärdena. Samtliga sju prover av signalkräftor från Vättern överskred minst ett av gränsvärdena för PFAS4. Det är väl känt sedan tidigare att PFAS finns i bottensedimenten och i Vätterns vatten.

- Resultatet av analyserna bekräftar vår kunskap om att PFAS finns i miljön men koncentreras framför allt i fisk från förorenade sjöar. Fortsatta årliga provtagningar kommer att ge oss en tydligare bild av PFAS-halterna i livsmedel som produceras i olika delar av Sverige, säger Petra Bergkvist, handläggare vid Livsmedelsverket.

Lokala kostråd

De flesta äter bara kräftor några gånger per år och gränsvärdet för kräftor är förhållandevis lågt. Därför har Länsstyrelserna runt Vättern valt att tillåta försäljning av kräftorna tillsammans med råd om hur ofta man kan äta fisk och kräftor från Vättern, baserade på halterna av PFAS:

  • Högst 2–3 gånger per år för barn, ungdomar, gravida, ammande kvinnor och den som vill bli gravid i framtiden.
  • Högst 12 gånger per år för övriga.

PFAS

PFAS är högfluorerade ämnen som använts inom exempelvis elektronik, industriell tillverkning, tillverkning av textilier och köksutrustning. PFAS har också ingått i brandsläckningsvätskor. PFAS är extremt motståndskraftiga mot nedbrytning i miljön och totalt finns cirka 10 000 PFAS-föreningar. Sedan 2023 finns gränsvärden för fyra av dessa föreningar (kallade PFAS4) i vissa animaliska livsmedel. Rapporten beskriver de uppmätta halterna av dessa fyra PFAS-föreningar.  

PM 2025 - Resultat av 2024 års analyser av PFAS i livsmedel

PFAS - Per- och polyfluorerade alkylsubstanser

Mer information för journalister:
Livsmedelsverkets presstjänst 018-17 53 40

Anmäl dig här om du vill prenumerera på Livsmedelsverkets nyheter
Prenumerera