Kött och chark - råd

Mindre kött!

Ät mindre rött kött och chark, inte mer än 500 gram i veckan. Endast en mindre del bör vara chark.

Hitta ditt sätt - tips för att få det att funka

Fyra i veckan?

Fyra köttmåltider i veckan blir runt 500 gram. Satsa på mer vegetariskt och ägg, och ibland fisk eller fågel. Eller ät kött lite oftare men mindre mängd. Dryga ut köttfärssåsen eller grytan med krossad tomat, linser eller rotfrukter. Då slår du två flugor i en smäll – mindre kött och mer grönsaker!

Hönan eller ägget

Kyckling går att variera nästan hur mycket som helst. Likaså ägg – kokt, stekt eller som omelett tillsammans med grovt bröd och sallad är bra snabbmat.

Lätt byte

Soppa, paj och wok kan enkelt lagas utan kött. I frysdisken finns massor av spännande "bönbiffar" och bland konserverna hittar du färdigkokta bönor, linser och kikärter på tetra. Snabbt, enkelt och gott.

Hitta dina favoriter bland våra vegetariska Nyckelhålsrecept!

Inne med vego ute

Alltfler restauranger satsar på god vegomat. Passa på att välja grönt om du äter lunch ute.

Nyttigare val

Nyckelhålet hjälper dig att hitta köttfärs och chark med mindre fett.

Kött med omsorg

Om man drar ner på köttet kan pengarna räcka till kött som är producerat på ett mer hållbart sätt, och med hänsyn till hur djuren mår. Välj gärna miljömärkt, som naturbeteskött, ekologiskt eller klimatcertifierat. 

För hälsan

För hälsan är det bra att dra ner på rött kött och chark. Med rött kött menas kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt. Det är alltså inte om köttet är genomstekt eller rött i bemärkelsen blodig som har betydelse.

Äter man mindre än 500 gram i veckan (motsvarar 600-750 gram rått kött) minskar risken för tjock- och ändtarmscancer. Det gäller särskilt om man drar ner på charkprodukterna. Det går inte att ange någon exakt gräns för hur mycket chark man bör äta, men helst bör bara en mindre del av 500 gram vara charkprodukter. Det beror på att chark ökar cancerrisken mer än motsvarande mängd rent kött.

Chark innehåller dessutom ofta mycket salt och mättat fett. Att dra ner på chark minskar därför också risken för hjärt- och kärlsjukdom. Med charkprodukter menas kött som har rökts, behandlats med nitrit eller konserverats på annat sätt. Exempel är korv, bacon, kassler, rökt skinka, salami, leverpastej och blodpudding.

Kött bidrar med många näringsämnen och är inte minst en viktig järnkälla, speciellt för barn, ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder. Kött bidrar också med protein, men det är inte svårt att få tillräckligt med protein även med mindre kött. Bra, näringsrika alternativ är till exempel bönor, kikärter, linser eller tofu. De ger både järn, protein och andra viktiga näringsämnen. Dessutom mättar de bra!

För miljön

Köttets miljöpåverkan är stor och omfattar både klimat, övergödning och den biologiska mångfalden. Köttproduktionen står till exempel för nästan 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Därför är det bra för miljön om man minskar på köttportionerna eller byter ut några kötträtter i veckan mot vegetariska alternativ.

Samtidigt kan köttproduktion ha positiva miljöeffekter. I länder som Sverige hjälper betande djur till att hålla naturbetesmarker öppna. Det gynnar hotade arter som är beroende av att dessa inte växter igen. I jämförelse med andra länder ligger svensk köttproduktion bra till både när det gäller djuromsorg och användning av antibiotika. Antibiotikaanvändningen i Sverige är lägst i EU, vilket minskar risken för antibiotikaresistens.

Fördjupad information

Hur är det med kött från kyckling och annan fågel?

Obehandlat kött från kyckling, kalkon och andra fågelarter har inte visat sig öka risken för cancer. Det gäller även kycklingfiléer som har mörats med saltvatten.

Precis som annat kött har kyckling och annan fågel relativt stor påverkan på miljön. För miljöns skull behöver all köttkonsumtion minska. Därför är det bättre att ersätta en del av det röda köttet och charkprodukter med grönsaker, rotfrukter, bönor, kikärter och linser.

Vad är det i köttet och charken som gör att risken för cancer ökar?

Man vet ännu inte vad det är i rött kött och chark som ligger bakom den ökade risken för cancer i tjock- och ändtarmen. Det är troligen flera faktorer som samverkar. Det som diskuteras är bland annat så kallat hemjärn, alltså den form av järn som finns i kött, fett, nitrit, nitrosaminer, salt och virus.

Även om orsaken är oklar är det ingen tvekan om att det finns en tydlig koppling mellan rött kött och chark och risken att drabbas av denna cancerform. I de studier som har gjorts har man tagit hänsyn till andra faktorer som kan öka risken för cancer, som rökning, alkohol, övervikt och låg grönsakskonsumtion, och ändå sett ett tydligt samband mellan rött kött, chark och cancer i tjock- och ändtarmen.

Gäller rådet även barn och ungdomar?

Så vitt vi vet finns det inga studier som har undersökt kött ochchark med risken för cancer när det gäller barn. Allmänt är det så att det tar lång tid att utveckla cancer, och vad man ätit och hur man levt i övrigt under sitt liv påverkar risken för att utveckla sjukdomen. Utifrån det bedömer vi att även barn och ungdomar bör äta högst 500 gram rött kött och chark i veckan.

Mina barn äter väldigt mycket korv. Behöver jag vara orolig för det?

Nej, man behöver inte vara orolig eftersom det här är effekter som kommer på sikt. Det är vad man äter under lång tid som spelar roll. Men det är bra att i fortsättningen försöka variera barnens mat mer. Fisk, kyckling, bönrätter och grönsaksrätter är bra att variera med. På så sätt har barnet också lättare att få i sig alla olika näringsämnen som det behöver för att växa och utvecklas.

Senast granskad 2016-06-20