Mjölk och laktos

Mjölkglas

Allergi mot mjölkprotein och laktosintolerans är två skilda saker. Vid mjölkproteinallergi tål man inte proteinerna i mjölken och måste utesluta all sorts mat med mjölk i. Vid laktosintolerans får man magbesvär av mjölksocker, laktos. Då gäller det att begränsa intaget av mjölkprodukter.

Vad är mjölkproteinallergi?

Mjölkproteinallergi beror på en reaktion mot proteiner i mjölken. Symtom kan vara kräkningar, ont i magen och diarré, men också hudreaktioner. Även astma kan förekomma. Svåra anafylaktiska reaktioner och dödsfall har rapporterats. Intag av mycket små mängder mjölk kan ge reaktioner hos känsliga mjölkallergiker.

Hur vanligt är mjölkproteinallergi?

Allergin är vanlig hos små barn men växer ofta bort. Man räknar med att 0,5 till 1 procent av barnen (beroende på ålder) och 0,1 till 0,2 procent av den vuxna befolkningen är allergiska mot mjölkproteiner.

Mat för mjölkproteinallergiker

Vid mjölkproteinallergi måste alla former av mjölk- och mjölkprodukter uteslutas helt ur kosten. Detta gäller komjölk liksom får- och getmjölk och produkter av dessa.

Läs alltid ingrediensförteckningen. Om mjölk eller skummjölk ingår i ett livsmedel måste det stå. I mjölkproteinfri kost måste alla mjölkprodukter, också ost, uteslutas. Även mjölkprodukter som är laktosfria och laktosreducerade måste uteslutas. Vanliga margariner och smör måste också uteslutas. Margariner som tillverkas utan mjölk kan användas.

Bröd och konditorivaror kan vara bakade med mjölk. Även välling, glass och vissa sorbeter framställs av mjölk. Maränger tillverkas industriellt ofta av skummjölk. Soppor, såser och charkuterivaror där mjölk och mjölkpulver ingår måste uteslutas, liksom potatismospulver, pannkakor, våfflor och omeletter med mjölk. Det finns olika sorters mjölkproteiner men det är inte tillräckligt att skriva kasein, kaseinat eller vassleproteiner i ingrediensförteckningen. Ordet mjölk måste också finnas med. Mörk choklad, som tillverkats i samma utrustning som mjölkchoklad, innehåller i regel sådana mängder mjölk att de utgör problem för den mjölkproteinallergiske. Som mjölkallergiker ska man undvika produkter märkta med "Kan innehålla spår av mjölk" eller liknande märkning.

Vad är laktosintolerans?

Laktosintolerans beror på brist på enzymet laktas, som behövs för att bryta ned laktos, mjölksocker, i tunntarmen. Laktosintolerans yttrar sig som "buller" i magen, gasbildning, magont och diarré.

Hur vanligt är laktosintolerans?

Andelen laktosintoleranta varierar mellan olika länder. I Sverige räknar man med att 4-10 procent av de vuxna är laktosintoleranta. I Finland är 15-20 procent av de vuxna laktosintoleranta. I medelhavsområdet är laktosintolerans betydligt vanligare och ungefär 30-60 procent av de vuxna är laktosintoleranta. I stora delar av Asien, Sydamerika och Afrika är alla vuxna laktosintoleranta.

Laktosintolerans är mycket ovanligt hos små barn. Hos personer med ärftlighet för laktosintolerans minskar produktionen av enzymet laktas oftast under skol- eller ungdomsåren.

Laktasbrist kan uppträda tillfälligt i samband med en skada i tarmslemhinnan som vid obehandlad glutenintolerans, celiaki, eller vid tarminfektioner. När skadan har läkt återkommer laktasenzymet. Misstänker du laktosintolerans, uppsök alltid läkare så att allvarligare tillstånd inte missas.

Laktosreducerad kost

I laktosreducerad kost måste man begränsa användningen av mjölkprodukter. De flesta med laktosintolerans tål en viss mängd laktos. Hur mycket laktos man tål varierar, men de flesta kan dricka åtminstone en deciliter mjölk dagligen utan symtom. Laktos finns i all mjölk, inte bara i komjölk utan också i get- och fårmjölk.

Många tål fil, yoghurt och andra fermenterade mjölkprodukter bättre. Bakterier som tillsätts fermenterade mjölkprodukter kan nämligen bryta ned laktos. Hårdost är generellt fri från laktos. I några fall har hårdost med kortare lagringstid än 3-4 veckor innehållit små mängder laktos. Dessa låga halter saknar dock betydelse för personer med laktosintolerans. Mesost och messmör innehåller mycket laktos och måste uteslutas. Även mjölkchoklad och glass innehåller mycket laktos. De små mängder laktos som ingår i smör och margarin, har vanligen ingen betydelse för den laktosintolerante. Detsamma gäller soppor, såser och blandade charkuteriprodukter, men känsligheten för laktos varierar mellan olika personer.

Vissa specialprodukter finns för den laktosintolerante. Exempel är låglaktosmjölk, -fil, -yoghurt och liknande. I de produkterna har laktoshalten reducerats genom nedbrytning av laktosen.

Fördjupning om laktos

Laktos, mjölksocker, ger mjölken dess söta smak. Laktos finns i all mjölk, i modersmjölk, ko-, buffel-, åsne-, get- och fårmjölk. Laktos består av två olika sorters socker - glukos och galaktos - som är sammanbundna med varandra. För att människan ska kunna tillgodogöra sig mjölksockret via upptag i tarmen måste det först sönderdelas med hjälp av ett enzym (laktas) till glukos och galaktos. Hos vissa personer kan detta enzym saknas helt eller finnas i för låg halt. De personerna blir då intoleranta mot laktos. De magbesvär som uppkommer då laktos passerar tjocktarmen, utan att först ha brutits ner i tunntarmen, beror på två saker. Dels bryter bakterier i tjocktarmen ner laktos vilket resulterar i gasbildning. Dels gör laktosen att mindre vatten tas upp från tjocktarmen vilket ger diarré.

Kan barn vara laktosintoleranta?

Laktosintolerans är mycket ovanligt bland barn under fem år. Om ett barn har problem med magen är det troligt att det beror på något annat. Om man misstänker att ett barn reagerar på mjölk är det viktigt att man söker vård för att få rätt diagnos och att man inte på egen hand börjar utesluta mjölk innan man är klar över orsaken till besvären. Det man tror är laktosintolerans kanske i stället är komjölksproteinallergi, men det kan också finnas andra orsaker.

Den vanligaste typen av laktosintolerans, primär laktosintolerans, är ärftlig och vanligare i Asien, Afrika och södra Europa. Primär laktosintolerans beror på lägre produktion av enzymet laktas. Laktas behövs för att bryta ner mjölksocker, laktos. Det är vanligtvis under skol- och ungdomsåren som produktionen av laktas börjar minska hos personer med ärftlighet för laktosintolerans.

Laktosintolerans kan också uppstå om tunntarmsslemhinnan skadas på grund av till exempel obehandlad glutenintolerans. Sådan laktosintolerans kallas för sekundär laktosintolerans och går i allmänhet över när den verkliga orsaken till besvären har behandlats.

Laktostabell

Livsmedel grupperade efter laktosinnehåll (g per 100g). 

<0,01 gram<0,1 gram0,1-1 gram
Laktosfria produkter
Hårdost
Mjukost
Mjölkfritt margarin/ matfett
Ströbröd*
Knäckebröd*
Vitmögelost
Grönmögelost
Gräddersättning
Majonnäs*
Dressingar*
Låglaktosprodukter
Kaffebröd*
Smör
Margarin/matfett
Mozzarella
Grahamsbröd och franskbröd*
Leverpastej*
Fetaost
Salladsost
Potatis- och majschips*
1-3 gram>3 gram>6 gram
Konfektyrer*
Vispgrädde
Crème fraiche
Cottage cheese
Pannkaksmix*
Majonnäs (lätt-)
Färskost
Korv*
Yoghurt
Maränger (tillv. av skummjölk)
Mjukost med mjölkpulver
Halloumi
Chips Sourcream
Glass
Mjölkprodukter
Opastöriserad mjölk
Getmjölk
Filprodukter
H-grädde
Kaffegrädde
Gräddfil
Kvarg
Mesost
Messmör
Pulver till vissa vällingar och grötar*
Mjölkchoklad
Nougat*
Vissa Müsli*
Potatismospulver* Kryddblandningar*
Torra såsmixer*
Yoghurtgodis

Tabellvärdena bygger på analyser utförda på Livsmedelsverket.
* som innehåller mjölk. Om mjölk ingår i ett livsmedel ska det anges i ingrediensförteckningen.

Den mängd laktos personer med laktosintolerans tål utan besvär varierar. De flesta tål fem gram laktos dagligen vilket motsvarar den mängd som finns i en deciliter mjölk. När man läser tabellen bör man samtidigt ta hänsyn till vilken mängd av själva livsmedlet som konsumeras. Att kryddblandningar kan innehålla större mängder laktos blir oftast försumbart då man endast äter små mängder av kryddblandningar.

 

Senast granskad 2016-07-01