Matförgiftning

Tom tallrik

Matförgiftningar beror på att man ätit mat som innehåller bakterier, parasiter, virus eller gifter. Vanliga symtom är diarréer, kräkningar, illamående, magsmärtor eller feber.

Man kan bli matförgiftad både av mat på en restaurang och hemma i köket. Dess bättre finns det mycket du själv kan göra för att undvika att bli sjuk av den mat du själv lagar.

Det här är alltid bra att göra:

  • Sätt in kylvaror, till exempel färskt kött, fisk och mejerivaror, i kylen så fort som möjligt.
  • Bra kylskåpstemperatur är + 4-5 °C. Ha gärna en termometer i kylskåpet.
  • Laga inte mat till andra när du är eller precis har varit magsjuk.
  • Tvätta händerna innan du börjar laga mat, men också direkt efter att du hanterat rått kött och kyckling.
  • Använd rena redskap, håll rent på arbetsbänken och diska knivar och skärbrädor noga när du skurit rått kött och kyckling.
  • Använd hushållspapper, inte disktrasan, för att torka upp köttsaft.
  • Sätt in tillagad mat i kylen så snart som möjligt. Små mängder varm eller ljummen mat kan ställas in i kylen direkt. Större mängder kan delas upp i mindre behållare så att de svalnar snabbare, eller kylas i vattenbad eller utomhus, om det är kallt.


Att tänka på för vissa livsmedelsgrupper

Fisk och skaldjur

  • Frys vildfångad fisk som ska ätas rå, gravas, lättmarineras eller kallrökas i minus 18°C i tre dygn. Större hela fiskar kan behöva frysas ytterligare ett par dygn.
  • Ät inte okontrollerade musslor och ostron som plockats direkt från hav och strand. Koka musslorna innan du äter dem.

Kött och fågel

  • Genomstek fågel och köttfärs.
  • Smaka inte på rå köttfärs.
  • Ät inte obesiktigat vildsvinskött.

Grönsaker och bär

  • Skölj grönsaker.
  • Koka frysta utländska hallon i en minut.

Mjölk och mejeriprodukter

  • Drick inte opastöriserad mjölk och ät inte färskost gjord på opastöriserad mjölk. Rådet är särskilt viktigt för små barn, gravida, äldre och sjuka.

Dricksvatten

  • Om du har en egen brunn, kontrollera att vattnet håller dricksvattenkvalitet.

Anmäl alltid om du blir matförgiftad

Misstänker du att du har blivit matförgiftad av mat du köpt, på restaurang eller vid någon tillställning ? Kontakta miljö- och hälsoskyddskontoret eller motsvarande i din kommun. En snabb anmälan kan hindra att andra blir sjuka.

Din anmälan utreds och det blir då möjligt att ta reda på orsaker till utbrottet och stoppa spridningen av smittan.


Fördjupning

Infektion kan orsaka matförgiftning

Levande mikroorganismer som finns i maten kan orsaka matförgiftning om de lyckas passera magsäcken och kan sätta sig fast på tarmväggen. Vissa mikroorganismer kan också tränga in i och skada slemhinnan i tarmen, eller sprida sig i kroppen. Det finns många olika mikroorganismer som kan orsaka matförgiftningar genom infektion, bland annat norovirus som orsakar vinterkräksjuka och bakterier som salmonella och campylobacter.

Förgiftning kan orsaka matförgiftning

Det finns flera giftiga ämnen som kan orsaka matförgiftning:

  • Naturliga ämnen som bildas i växter, till exempel solanin i potatis och amatoxin i vit flugsvamp.
  • Gifter som bildas i mat eller vatten av mikroorganismer som bakterier, mögelsvampar eller alger.

Matförgiftning kan även orsakas av bakterier i maten och som bildar gifter när de passerat magsäcken och kommer ner i tarmen utan att de fäster på tarmväggen. Detta gäller främst bakteriearter som ofta är inblandade i matförgiftningar i storkök; Clostridium perfringens och den typ av Bacillus cereus som orsakar diarré.

Hur många drabbas av matförgiftning?

Varje år rapporterar Sveriges kommuner och Folkhälsomyndigheten ca 2000-3000 fall av matförgiftning till Livsmedelsverket. Men de allra flesta drabbade kurerar sin magsjuka hemma utan att rapportera det vidare. Det gör det svårt att beräkna det totala antalet fall av matförgiftning. Bedömningen är att ca en halv miljon svenskar drabbas per år. Internationellt sett är det en låg skattning.

Förutom att matförgiftning kan vara mer eller mindre plågsamt för den som drabbas så leder det också till sjukfrånvaron som ger samhället kostnader i form av sjukersättningar, vårdkostnader och lägre produktion. Därför är det viktigt att veta hur många som blir matförgiftade. Livsmedelsverket har genomfört tre enkätundersökningar med syfte att uppskatta antalet fall av matförgiftning:

  • Norling 1994 visar att omkring 500 000 blir matförgiftade per år i Sverige.
  • Mat-Upp 1999 där uppgifterna från Uppsala kommun extrapolerades till hela Sverige och summan blev då omkring 330 000 matförgiftade per år.
  • Livsmedelsverkets rapport "Vad gör de som drabbas av matförgiftning och magsjuka?" 2010. Enkätundersökning med exakt samma fråga som 1994 och antalet fall blev detsamma som då – 500 000 matförgiftningar per år i Sverige. Dessa 500 000 är inhemskt smittade och inom åldersgruppen 16–85 år.

De två nationella enkätundersökningarna (1994 och 2010) är utförda av etablerade undersökningsföretag. De resulterade i samma uppskattning på omkring 500 000 fall per år i Sverige (+/- 150 000). Intervjustudien i MatUpp (1999) gjordes på liknande sätt, men endast med Uppsala kommun som underlag i stället för hela Sverige.

I en sammanställning av internationell forskning om magsjuka (Roy et al 2006) varierar skattningarna av antalet fall mellan 0,1 till 3,5 per person och år i industrialiserade länder med en median på cirka 1 fall per person och år. Livsmedel är då inte den enda smittkällan till magsjuka. Studier visar att mellan 10-30 procent av all magsjuka är livsmedelsanknuten (Flint et al 2005).

Det innebär att i ett land med Sveriges befolkningsstorlek skulle antalet fall av magsjuka via livsmedel vara mellan 500 000 och tre miljoner. Livsmedelsverkets beräkningar av antalet matförgiftningar i landet visar alltså ett lågt antal fall i ett internationellt perspektiv.

Referenser

Norling, B: Livsmedelsverkets rapport 1994/41

Toljander, J. och Karnehed, N. Livsmedelsverkets rapport nr 6, 2010

MatUpp : Livsmedelsverkets rapport nr 12, 1999

Roy SL, Scallan E, Beach MJ. J Water Health. The rate of acute gastrointestinal illness in developed countries. 2006;4 Suppl 2:31-69. Review.

Flint JA, Van Duynhoven YT, Angulo FJ, DeLong SM, Braun P, Kirk M, Scallan E, Fitzgerald M, Adak GK, Sockett P, Ellis A, Hall G, Gargouri N, Walke H, Braam P. Estimating the burden of acute gastroenteritis, foodborne disease, and pathogens commonly transmitted by food: an international review. Clin Infect Dis. 2005 Sep 1;41(5):698-704.

Senast granskad 2016-05-11