Dieter

Dieter marknadsförs ofta som lösningen på många olika problem. Några är särskilt framtagna för att användas vid viktminskning. Olika dieter kan vara olika bra för hälsan på lång sikt. De kan vara lättare eller svårare att följa och utmaningen vid viktminskning är att hitta något som passar en själv. En bra start är att följa råden för bra matvanor.

Bantningsdieter - fungerar de?

Bantningsdieter kommer och går. Ofta handlar det om att undvika något eller några grupper av livsmedel. Ibland handlar det om att äta så lite fett som möjligt och andra gånger kan det vara kolhydratrika livsmedel som ska begränsas. Till hjälp får man också många gånger måltidsplaner och förslag på menyer och recept.

Ett stort antal studier har visat att olika typer av lågkolhydratkost ger något bättre viktnedgång än kontrollkost efter sex månader. Efter ett år är det ingen skillnad i viktnedgång mellan lågkolhydratkost och kontrollkost. För dessa liksom andra dieter är det viktigaste för viktnedgång att de går att hålla sig till under en längre period.

För att kunna gå ner i vikt och hålla kvar vikten, måste man hitta en kost som man kan leva med för resten av livet. Genom att äta varierat får man också i sig den näring man behöver för att må bra på lång sikt. För den som vill gå ner i vikt finns också mer
information på sidan om viktnedgång och dieter.

Här är Livsmedelsverkets kommentarer till några vanliga bantningsdieter.

Lågkolhydratkost

Lågkolhydratkost innebär att man undviker livsmedel som innehåller mycket kolhydrater som till exempel bröd, gröt, flingor, potatis, ris, pasta, sötsaker, kaffebröd och söta drycker. Övrig mat som kött, korv, fisk, ägg, ost, grädde, matfett får man äta fritt av. På så sätt ökar andelen protein och fett i maten.

Hur mycket kolhydrater man får äta varierar mellan dieter, men oftast är kolhydratrestriktionen striktare i början av dieten. Exempel på lågkolhydratkost är Atkinsdieten och LCHF (low-carbohydrate-high-fat).

Vid strikt kolhydratbegränsning ser man snabbt resultat på vågen redan innan fettet börjar användas som energikälla. Detta beror på att kroppen förlorar mycket vatten när förrådet av socker (glykogen) som finns i muskler och lever snabbt förbrukas. Bristen på socker gör också att kroppen börjar producera ketonkroppar för att hjärnan ska få tillräckligt med energi. Detta leder också till ökad urinproduktion och kan också verka aptitdämpande.

Fördelen med lågkolhydratkost är att det är tydligt vilka livsmedelsgrupper man ska utesluta eller begränsa. På så sätt kan det bli enklare att inte äta för mycket. Att utesluta söta livsmedel som kakor, godis, söta drycker och fiberfattiga spannmålsprodukter som vitt bröd är bra ur ett hälsoperspektiv eftersom de innehåller mycket energi men lite näring.

Nackdelen med lågkolhydratkost är att det lätt blir mycket kött, charkprodukter, smör och grädde och för lite baljväxter, rotfrukter och fullkornsprodukter. Detta innebär att man kan få i sig för mycket mättat fett och för lite fiber och fullkorn.

Det går att få till en väl balanserad lågkolhydratkost om man i huvudsak väljer mat från växtriket som till exempel grönsaker, baljväxter, frukt, bär, frön och nötter och ersätter en del av det mättade fettet från kött, smör och grädde med omättade fetter från exempelvis fet fisk, raps- och olivolja.

Tillräckligt med fibrer får man i sig genom att välja grönsaker som till exempel broccoli, gröna bönor, ärter, vitkål och baljväxter och, om man äter bröd ibland, välja en sort med mycket fullkorn.

Dieter med lågt GI, glykemiskt index

Grunden för dieter baserade på GI är att kolhydratrik mat som bryts ner långsammare mättar mer än kolhydratrik mat som bryts ner snabbare. Genom att välja kolhydratrika livsmedel som ger en mer utdragen stegring av blodsockersvaret, det vill säga har ett lågt GI, känner man sig mätt längre och kan därför lättare gå ner i vikt.

Exempel på livsmedel med lågt GI är bröd, flingor och gryn med en stor andel hela korn samt baljväxter. Exempel på livsmedel som påverkar blodsockerhalten snabbt (högt GI) är läsk, saft, godis, vitt bröd och söta flingor. GI-värden för enskilda livsmedel kan man hitta i olika tabeller. Exempel på GI-dieter är GI-metoden och Montignac.

GI-dieter innebär ett högt intag av fullkornsrika livsmedel och begränsning av söta livsmedel vilket är bra ur ett hälsoperspektiv och underlättar viktkontroll om det följs. Om andra aspekter av kostråden följs, till exempel att äta mycket grönsaker, begränsa intaget av rött kött och charkprodukter, äta mindre fett från kött, smör och grädde och få i sig mer fett från fet fisk, raps- och olivolja är det en bra och balanserad kost.

Att räkna GI-värden i maten är dock ett krångligt sätt att äta hälsosamt på. Det är svårt att skatta GI-värdet för många livsmedel och blodsockersvaret beror också på hur mycket man äter av livsmedlet. Fiber- och näringsrika frukter och grönsaker kan ha höga GI-värden och omvänt kan raffinerade spannmål som till exempel vit pasta och pajdeg ha låga GI-värden. Kokt potatis som har ett högt mättnadsindex och på många sätt är ett bra livsmedel väljs bort på grund av sitt höga GI-värde.

Periodisk fasta, halvfasta

Halvfasta innebär att man kraftigt begränsar sitt energiintag några dagar i veckan. En omskriven diet är den så kallade 5:2-dieten som innebär att man halvfastar två, ej på varandra följande dagar i veckan, och äter som vanligt veckans övriga dagar.

Det verkar inte vara någon skillnad i viktnedgång mellan att minska på kilokalorier under vissa dagar jämfört med att minska energiintaget lite grann varje dag. Djurstudier har visat vissa allmänna positiva hälsoeffekter av periodisk fasta, men underlaget för att kunna uttala sig om annat än viktnedgång hos människor är otillräckligt.

Fördelen med halvfasta är att det kan vara lättare att hålla igen på maten när man vet att det är för en dag i taget. Det kan även vara lättare att begränsa matintaget veckans övriga dagar.

En nackdel med halvfasta är att en del inte mår bra på fastedagarna utan blir trötta och får huvudvärk. Det kan också upplevas som socialt begränsande att äta begränsat vissa dagar.

Halvfasta ställer större krav på att kosten är väl sammansatt så att man får i sig allt man behöver. Med fokus på mycket grönsaker och frukt, baljväxter, fullkornsprodukter, rapsolja och fisk kan näringsintaget bli bra om man halvfastar.

Viktminskningsprodukter, VLCD

Pulver för att till exempel göra soppa eller dryck som ersättning för en måltid, så kallade VLCD (very-low-calorie-diets), kan vara ett enkelt sätt att begränsa energiintaget. Pulvret innehåller då alla vitaminer och mineraler i en lagom mängd för att kompensera för en måltid, men mycket mindre energi.

Inom sjukvården används ibland pulver under 10-12 veckor som en del i ett behandlingsprogram. På egen hand bör man inte hålla på mer än 2 veckor.

En del företag säljer också andra produkter, till exempel så kallade "bars", att äta istället för andra livsmedel. Det är tveksamt om dessa produkter i sig underlättar viktkontroll jämför vanlig mat med likvärdigt energiinnehåll.

Fördelen med lågkaloripulver är att man snabbt ser resultat på vikten. Man slipper också tänka på mat under pulverperioden. Nackdelen med lågkaloripulver är att viktminskningen inte består efter pulverperioden om man inte ändrar till mer hälsosamma matvanor.

Bantningsprodukter

Det finns kosttillskott med växtextrakt som säljs med argumenten att de leder till viktnedgång. Ibland är det inte tillräckligt utrett vilka ämnen som finns i preparatet och hur de påverkar kroppen. Ofta finns inte vetenskapligt stöd för att de påverkar vikten. Vissa preparat kan till och med vara skadliga för hälsan.

Senast granskad 2016-06-30