Beredskapsplaner och ömsesidigt stöd

Myndigheterna i livsmedelskedjan måste alltid vara redo för svåra situationer som kräver extra insatser. Beredskapsplaner, tydliga ansvarområden och tillgång till gemensamma informationssystem är några vägar att lösa uppgiften.

Myndigheter som omfattas av förordningen (2015:1052) om krisberedskap och höjd beredskap har myndighetsgemensamma planer eller strategier.

Alla myndigheter har möjlighet att använda informationssystemet "WIS". Systemet ägs och förvaltas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Det är avsett att användas i kris för att underlätta informationsdelning mellan aktörerna men används även som stöd vid övningar och utbildning och som erfarenhetsbank i det förebyggande arbetet.

Särskilda beredskapsplaner

Förutom de uppgifter i beredskapsarbetet som har beskrivits ovan finns också särskilda beredskapsplaner för att ytterligare stärka beredskapen inför vissa typer av kriser. För vissa smittsamma sjukdomar finns även myndighetsgemensamma strategier.

Tjänsteman i beredskap (TiB)

Övningar och utbildning

Myndigheterna ska ha en för ändamålet väl utbildad och övad krisorganisation. Enligt förordning 2015:1052 ska myndigheterna därför ta fram årliga övnings- och utbildningsplaner i syfte att öva och kontinuerligt stärka den egna beredskapen.

Varje myndighet ansvarar för att personalen får den utbildning och övning som behövs för att kunna lösa sina uppgifter i samband med krissituationer.

Gemensamma stödfunktioner och varningssystem

Inom EU finns gemensamma system där medlemsländerna varnar och informerar om livsmedelsfusk och livsmedel som kan innebära risk för hälsan. Sverige har också en organisation för krisberedskap och säkerhet när det gäller dricksvatten.

AAC – rapporterar om avvikelser

AAC (Administrative Assistance and Co-operation) är ett EU-gemensamt system för samverkan och informationsutbyte och ett komplement till RASFF. Systemet används för information om livsmedels­fusk samt begäran om utredningar och åtgärder av andra medlemsstater. Det används också för ärenden som handlar om misstänkt livsmedelsfusk eller bristande efterlevnad av lagstiftningen som inte innebär hälsorisker, till exempel felaktig märkning eller felaktiga hälsopåståenden. Livsmedelsverket är kontaktpunkt för AAC.

OFIS – förmedlar information om avvikelser för ekologiska livsmedel

OFIS (Organic Farming Information) är ett system där kontrollmyndigheter och kontrollorgan som utför kontroll av ekologiska livsmedel utbyter information när det finns avvikelser mot de ekologiska reglerna.

RASFF – varnar om livsmedel som kan innebära fara

RASFF (Rapid Alert System for Food and Feed) är EU:s gemensamma varningssystem som används när myndigheterna upptäcker osäkra
livsmedel, material i kontakt med livsmedel eller osäkert foder som sänts till
eller kommit från ett annat land. Varje medlemsland har en kontaktpunkt för att ta emot varningar. Livsmedelsverket är kontaktpunkt när det gäller livsmedel och material i kontakt med livsmedel och Jordbruksverket när det gäller foder.

När ett osäkert livsmedel, material i kontakt med livsmedel eller foder upptäcks meddelar den myndighet som gjorde upptäckten det via en blankett till Sveriges kontaktpunkt, NCP (National Contact Point). Uppgifterna förs in i det gemensamma IT-verktyget iRASFF och sänds vidare till EU-kommissionens kontaktpunkt och därefter till berörda EU-länder. De instruktioner och blanketter som används för varning om osäkra livsmedel finns på Livstecknet, Livsmedelsverkets webbplats för kontrollmyndigheter.

VAKA – ger stöd vid vattenkatastrofer

Nationella vattenkatastrofgruppen (VAKA) ger expertstöd till kommuner och regioner som drabbats av akuta problem eller löper stor risk att drabbas av problem med dricksvattenförsörjningen. VAKA bidrar i arbete med nulägesanalys och lägesbild, analys och problemdiskussion, stöd i prioriteringar och strategidiskussioner samt med att ta fram alternativa handlingsplaner. Utrustning för nödvatten­försörjning kan också lånas via VAKA. Livsmedelsverket ansvarar för VAKA och medlemmarna är fördelade över hela landet och har kompetens inom dricksvattenproduktion, miljöskydd, labora­torie­verksamhet och räddningstjänst.

Senast granskad 2018-08-30