Växtskyddsmedel
Växtskyddsmedel är bekämpningsmedel som i huvudsak används för att skydda växter och växtprodukter, eller för att bekämpa oönskade växter i jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsbruk.
Syftet med kontrollen är att kontrollera att aktörer som säljer eller använder växtskyddsmedel följer de krav som finns i lagstiftningen och att avvikelser som uppmärksammas rättas till. Det skapar förutsättningar för att hanteringen av växtskyddsmedel sker på ett säkert sätt för människors hälsa, djurs hälsa och miljön.
| Myndigheter | Ansvarsområden |
|
Kemikalieinspektionen |
Kemikalieinspektionen kontrollerar primärleverantörer (aktörer som tillverkar eller yrkesmässigt för in växtskyddsmedel till Sverige i syfte att släppa ut dessa på marknaden). Kemikalieinspektionen vägleder kommunerna i deras kontroll av återförsäljare och allmänhetens hantering av växtskyddsmedel. Kemikalieinspektionen prövar också ansökningar om tillstånd för att växtskyddsmedel ska få säljas och användas. |
|
Jordbruksverket |
Jordbruksverket vägleder länsstyrelser och kommuner i deras kontroll av yrkesmässig användning av växtskyddsmedel inom jordbruks- och trädgårdsområdet. Det omfattar både lantbrukare som sprider växtskyddsmedel själva och entreprenörer. |
|
Livsmedelsverket |
Livsmedelsverket vägleder länsstyrelserna när det gäller kontroll av primärproducenter av livsmedel och deras journalföring av användning av växtskyddsmedel. |
|
Naturvårdsverket |
Naturvårdsverket vägleder länsstyrelser och kommuner i deras kontroll av spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel när det gäller verksamheter utanför jordbruks- och trädgårdsområdet. |
|
Länsstyrelser |
Inom ramen för miljötillsynen kontrollerar länsstyrelserna hur växtskyddsmedel används och dokumenteras i tillståndspliktiga verksamheter- främst djurhållande gårdar med växtodling- i de fall uppgiften inte har överlåtits till kommuner. Inom ramen för foder- och livsmedelskontrollen av primärproducenter (till exempel jordbrukare och växthusodlare) kontrollerar länsstyrelserna viss dokumentation av användningen av växtskyddsmedel som krävs för att foder och livsmedel ska vara säkra. |
|
Kommuner |
Kommunerna kontrollerar hantering och dokumentation av växtskyddsmedel hos återförsäljare och användare. Bland de yrkesmässiga användarna finns till exempel jordbrukare, växthusodlare, skogsbruk, betningsaktörer, golfbanor, parker samt entreprenörer som lejs in att utföra bekämpningar. |
Planering av kontrollen
Kontrollen av aktörer som säljer eller använder växtskyddsmedel ska utföras regelbundet och riskbaserat. Aktörer kan vara tillverkare, importörer, distributörer/återförsäljare eller användare (exempelvis jordbrukare, växthusodlare, skogsbrukare, betningsaktörer eller besprutningsentreprenörer).
Ansvaret för kontroll är uppdelat mellan Kemikalieinspektionen, länsstyrelserna och kommunerna. Varje kontrollmyndighet ansvarar för att planera och genomföra sina kontroller med utgångspunkt i förordning (EU) 2017/625 och miljötillsynsförordningen (2011:13).
Kontrollmyndigheterna ska ta fram en behovsutredning där de redogör för behovet av kontroll inom sina ansvarsområden (1 kap, 6 § miljötillsynsförordningen). Behovsutredningen ska ses över och uppdateras varje år. Utifrån resultatet tar varje myndighet fram en plan och prioriterar vilka verksamhetsområden som ska kontrolleras under året.
När det gäller länsstyrelsernas kontroller av växtskyddsmedel enligt foder- och livsmedelslagstiftningen finns även en nationell kontrollplanering som styr vilka slags primärproduktionsanläggningar som ska prioriteras ett visst år.
Varje myndighet ansvarar för att upprätthålla ett register över alla sina aktörer. Utifrån planen och registret väljer myndigheten vilka aktörer som ska kontrolleras under året.
Dokumenterade tillvägagångssätt bidrar till enhetlig kontroll
Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket och Naturvårdsverket ansvarar för att ta fram föreskrifter, vägledningar, informationsblad och annat material som ger stöd till vad som ska kontrolleras och hur det ska följas upp. Livsmedelsverket vägleder när det gäller krav på dokumentation som behövs för att säkerställa att livsmedel är säkra. Utgångspunkt för vägledningen är EU-regler och Jordbruksverkets föreskrifter och kontrollinstruktioner. Jordbruksverket vägleder när det gäller säkert foder.
För att effektivisera och harmonisera kontrollen genomförs regelbundet nationella projekt. Inom projekten erbjuds vägledningsmaterial som stöd för kontrollen. I samband med starten av projekten arrangeras även utbildningar. Kontrollerna utförs sedan under en begränsad period.
Inspektörerna har tillgång till vägledningsmaterialet på de vägledande myndigheternas respektive webbforum. För att nå vägledningarna behöver man i vissa fall vara medlem och få en separat inloggning.
Kontrollfrekvens och riskbaserat urval
Kontrollmyndigheterna avgör hur ofta kontrollernas ska utföras. Det är viktigt att uppnå en kontrollfrekvens som innebär att en bestående effekt av kontrollen hos aktören upprätthålls. Inom ramen för miljötillsynen av växtskyddsmedel rekommenderar Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket och Naturvårdsverket att alla aktörer kontrolleras minst vart femte år.
Kontrollfrekvensen inom ramen för foder- och livsmedelskontrollen är generellt sett låg. Det beror bland annat på att många företag är certifierade eller anslutna till etablerade kvalitetssäkringssystem, vilket underlättar för företagen att följa lagstiftningen. Kontrollfrekvensen styrs av den nationella kontrollplaneringen av foder- och livsmedelsföretag i primärproduktionen.
Riskbaserat urval
Kontrollmyndigheternas kontroll ska utföras utifrån ett riskbaserat urval. Urvalet grundas på en analys av riskrelaterade egenskaper hos aktörerna. Baserat på riskanalysen bestämmer myndigheterna hur ofta olika typer av aktörer ska kontrolleras. Aktörer med hög risk ska kontrolleras oftare än aktörer med låg risk.
Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket och Naturvårdsverket har tillsammans tagit fram en vägledning där kommuner kan få stöd i sin riskbedömning av aktörer som hanterar växtskyddsmedel.
Tillsynsvägledning- Riskbedömning av aktörer som hanterar växtskyddsmedel- Jordbruksverket
När det gäller kontrollen som görs enligt foder- och livsmedelslagstiftningen finns en gemensam vägledning för klassning av foder- och livsmedelsföretagen i primärproduktionen, för planering av den riskbaserade kontrollen och för urval av kontrollobjekt. Modellen tar hänsyn till olika risker, bland annat kopplat till användning av växtskyddsmedel.
De allra flesta aktörer som säljer och använder växtskyddsmedel vill göra rätt och följa de regler som finns. Det kan dock förekomma aktörer som avsiktligt väljer att inte följa reglerna och medvetet försöker lura de som köper växtskyddsmedel, så kallat bedrägligt eller vilseledande agerande. Kontroll för att upptäcka detta kan ske både som en del av planerade kontroller och vid händelsestyrd kontroll, exempelvis om myndigheter misstänker eller får tips om sådant agerade. Kemikalieinspektionen och Jordbruksverket ger då vägledning i det enskilda fallet.
Genomförande och kontrollmetoder
Hur myndigheterna bör utföra den offentliga kontrollen och vilka metoder som är lämpliga för att kontrollera försäljning och användning av växtskyddsmedel beskrivs i centrala vägledningar och checklistor. Beroende på syftet med kontrollen och vilken sorts aktör som kontrolleras kan kontrollerna genomföras på olika sätt. Grundprincipen är att kontrollerna ska vara oanmälda, men kontrollerna får också föranmälas om detta behövs för kontrollernas genomförande.
Kontroll av tillverkare och importörer
Hos tillverkare och importörer som släpper ut växtskyddsmedel på den svenska marknaden kan inspektören kontrollera att aktören följer kraven om till exempel:
- att växtskyddsmedel är godkända och korrekt märkta,
- register över tillverkade, importerade, lagrade och sålda växtskyddsmedel,
- att överlåtelse sker till aktörer med utbildningsbevis eller användningstillstånd.
Kontroll av distributörer
Hos distributörer kontrollerar inspektören exempelvis:
- att växtskyddsmedle är godkända,
- register över lagrade och sålda växtskyddsmedel,
- att det hos distributören finns någon med ett giltigt utbildningsbevis,
- att överlåtelse sker till aktörer med utbildningsbevis eller användningstillstånd.
Kontroll av yrkesmässiga användare
Kontrollen hos användare kan utföras på hela verksamhetens hantering av växtskyddsmedel eller på vissa delar.
Kontrollen kan omfatta till exempel:
- sprutförarens användningstillstånd,
- dokumentation (sprutjournal),
- lagring, hantering och spridning av växtskyddsmedel,
- arbetet med integrerat växtskydd.
Hantering av resultat och avvikelser
Efter en kontroll ska aktören få en kontrollrapport med eventuella krav på åtgärder. Kontrollmyndigheten ska dokumentera kontrollen och bedöma om riskklassningen är korrekt.
Utifrån de avvikelser som framkommer bedömer kontrollmyndigheten vilken uppföljning som behövs och eventuella rättsliga eller administrativa åtgärder. Överträdelser kan leda till åtalsanmälan eller sanktionsavgift.
Myndigheten ska följa upp avvikelser vid nästa planerade besök eller vid ett separat uppföljande kontrollbesök. Om avvikelserna inte är åtgärdade ska myndigheten besluta om ytterligare åtgärder ställda i relation till tidigare beslut. Det kan röra sig om att koppla ett vite till beslutet.
Uppföljning, utvärdering och ständiga förbättringar
Varje kontrollmyndighet ansvarar för att ha system och rutiner för uppföljning. Kravet omfattar uppföljning av att de planerade kontrollerna har utförts, att de har skett enligt dokumenterade rutiner och är riskbaserade samt att de är ändamålsenliga och ger avsedd effekt.
Varje år samlar Kemikalieinspektionen in uppgifter om alla de kontroller av växtskyddsmedel som kontrollmyndigheterna har utfört under föregående år. Uppgifterna sammanställs i den årliga rapport om kontrollen i livsmedelskedjan, som publiceras på Livsmedelsverkets webbplats och även skickas till EU-kommissionen. I rapporten utvärderas statistiken över kontrollerna i syfte att hitta större avvikelser och utifrån dessa göra rätt prioriteringar i den kommande verksamhetsplaneringen. Uppgifterna används också för att mäta indikatorer till de operativa mål som finns för växtskyddsmedel i den nationella kontrollplanen.